Organisationer som arbetar för ett bättre skogsbruk

Publicerad denFörfattareAnders_S

Det finns en lång rad organisationer i Sverige som arbetar för att få till stånd ett bättre skogsbruk och en bättre skogsmiljö. Den mest etablerade är Naturskyddsföreningen som arbetar brett med en lång rad miljöfrågor. Fältbiologerna är en ungdomsorganisation som är ungefär lika gammal som Naturskyddsföreningen. Där började jag min karriär som aktivist.

Skydda Skogen

En organisation som mer specifikt arbetar med skogen är Skydda Skogen. De har en lista på krav de arbetar för. De vill att:

  • den fjällnära skogen undantas från avverkning.
  • alla gammelskogar fridlyses.
  • minst 30 % av den produktiva skogen skyddas permanent i ekologiskt representativa och sammanlänkade områden.
  • skogar restaureras för att uppnå våra miljömål.
  • dagens dominerande skogsskötselmetoder med kalavverkning, markberedning och plantering av monokulturer ersätts av ett naturnära skogsbruk.
  • subventioner för uttag av skogliga biobränslen avskaffas.
  • gamla träd i alla miljöer bevaras.
  • igenväxande hagmarker med gamla träd restaureras och bevaras genom hävd.
  • speciella insatser görs för särskilt hotade arter.
  • skogen som livsmiljö för människor bevaras.
  • skogens alla värden värnas, så att mångbruk gynnas.
Några invändningar

När det gäller deras krav vill jag kommentera några av dem. När det gäller gammelskog finns så vitt jag vet ingen definition. Vad som menas med kravet blir därmed något oklart: Menas urskog? En skog över en viss ålder? Eller vad? Det har stor betydelse för tolkningen av kravet. i Västsverige och stora delar av södra Sverige finns i princip inga skogar som är äldre än 100-150 år. Några urskogar finns troligen inte.

När det gäller kalhyggen (kalavverkning) så är det nödvändigtvis inte av ondo. Det kan ses som en variant av skogsbränder vilket var mycket vanligare förr i tiden än det är idag. Monokulturer och markbearbetning är däremot med stor sannolikhet alltid skadligt.

Enda sättet att bevara och återskapa hagmarker är att ha mer betande boskap. Det är en konsekvens av deras krav som borde uttalas.

De två sista kraven är luddiga och tolkningen blir lätt alltför omfattande. Sannolikt är det också ett för omfattande krav att 30% av skogsmarken ska bevaras.

Vad det gäller övriga krav har jag inga egentliga invändningar men konstatera att det kan vara svårt agg bevara alla gamla träd i alla typer av skogsmiljöer.

Läs om skogen:
Skogsupproret

En annan organisation är Skogsupproret som har tre krav:

  1. Stoppa skogsmissbruket. Stoppa avverkningar av all kvarvarande naturskog, upphör med kalhyggen i skogsbruket och låt trädplantager åter utvecklas till levande, artrika system.
  2. Avkolonisera Sapmi. Skogsbruk som påverkar traditionella samiska renbetesmarker, jaktmarker och fiskevatten ska endast ske med samiskt medgivande och mark som stulits av staten ska efterhand återlämnas till samisk förvaltning.
  3. Demokratisera vår skog. Låt medborgarråd ta fram ett ramverk för ett rättvist skogsbruk på skogsmark utanför Sapmi som bekämpar pågående klimatkatastrof och massutrotning och lämnar en livskraftig skog för framtida generationer.

När det gäller den första punkten har jag stora problem. Det saknas definition på vad som är naturskog och det finns inga belägg för att kalhyggen alltid är dåligt.  Punkt tre är löst prat som inte ger mycket till vägledning. Frågan är vad det hela faktiskt betyder i praktiska termer. Det räcker liksom inte med att det låter bra. men punkt två är bra och ska därför få en lite längre kommentar.

Samerna, skogen och marken

Vad som menas med Sapmi och vilka områden som innefattas bör definieras för att punkten ska bli användbar. Jag har inga problem med att den statliga marken (det som ägs av Sveaskog och andra stataliga bolag och förvaltningar) i Sapmi återlämnas till samerna. Alla samer och inte bara till de samer som är med i samebyar.

Samerna bör också få rätten att jakt- och fiskerättigheter i områdena förutom att de också ska förvalta skogen i de aktuella områdena. Däremot bör de inte ges vetorätt vad det gäller vindkraft, vattenkraft och gruvbrytning etc. Inga andra markägare eller markförvaltare har det så det bör inte samerna heller ha.

Samerna bör också kunna bli delägare i allmänningsskogar som är på den mark som finns inom Sapmi. Privat mark som ägs av privatpersoner bör förbli privat och inte ges till samerna. När det gäller bolagsägda skogar bör samerna få inflytande över skötseln av dem så länge de ligger inom Sapmi.

Andra organisationer
Läs mer:

 

Upptäck mer från Svenssons Nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.