Brännö är en ort som i mångt och mycket präglas av samma stämning som två av de glesbygdsorter jag tidigare beskrivit, Skattungbyn och Uddebo. Uddebo och Skattungbyn har hamnat där på lite olika sätt och för Brännö gäller ytterligare ett sätt. Men idag har de många saker gemensamt.
Brännö som varit bebott sen vikingatiden har aldrig varit ett fiskeläge men det har varit en lotsplats. De som bodde på ön sen 1600-talet har varit lotsar och bönder. Innan dess var det i huvudsak bara bönder på ön. Lotsarna fick gårdar och mark av staten (kronan) och kom att bli ägare till större delen av ön på olika sätt. Men mycket mark är också gemensamt ägd och förvaltad av en samfällighet. Men den mesta marken är privatägd.
Föreningar och samfälligheter
Lotsarnas ättlingar är fortfarande ägare till mycket mark på ön och det är dessa ursprungliga fastigheter (stamfastigheter) som verkar vara med i Brännö bys samfällighetsförening vilken tidigare hette byalag och skifteslag (Brännö bys skifteslag). Föreningen har funnits sen början av 1800-talet.
Samfällighetsföreningen förvaltar/äger badplatser, hamnar, bryggor, vägar, diken, Böttö, Gäveskär, Buskär och en del andra områden på olika håll. Vägarna på ön sköts dock av den oberoende Brännö Vägförening som alla fastighetsägare på ön är medlemmar i. Brännö Båtägareförening som hänger ihop med Samfällighetsföreningen förvaltar Lönndal, Husvik, Pannevik, Räcket och Vassdal.
Den oberoende Brännöföreningen sköter badplatserna. De arrangerar dessutom idrottsaktiviteter och kulturevenemang, hyr ut lokaler, ansvarar för underhåll av badplatser, och ger ut Brännöbladet. De driver också bilblioteksverksamhet.
Dessutom finns Föreningen Bastubryggan Brännö som driver en bastu vid Husvik, det ena färjeläget på ön. Brännö Filmsällskap är ytterligare en förening. De arrangerar filmvisningar ca 10 gånger per år i olika lokaler på ön, varav en filmfest i oktober och en utomhusbio i augusti. Föreningen Brännö Lagård driver ett lokalhistoriskt museum som i utställningar och arrangemang berättar om livet på Brännö genom seklen. Dessutom säljer de begagnade böcker. Till detta kan läggas en stor mängd andra föreningar och aktiviteter.
Liten befolkning som har ökat
På 1950-talet hade Brännö cirka 70 invånare. Dessutom fans det en del stora pampiga sommarvillor för rika sommargäster på öns sydöstra del (Sandvik, Sundtången, Åreskiftet, Lökholmen etc) och en del mindre sommarstugor i Rödsten i nordost. Sen byggdes det mera och mer sommarstugor på de delar av ön där det redan innan fanns många. På 1970-talet började dock andra typer av människor flytta ut i sin jakt på billiga bostäder och möjligheter till alternativt liv.
Denna utflyttning gick sakta till en början men i samband med rivningar, upprutning och nybyggen i Haga från 1980-talet tog den fart. Många kulturpersonligheter, aktivister och andra med en önskan efter ett friare liv flyttade ut. Många av de föreningar som fanns på ön stärktes under denna period och nya föreningar bildades. 1990 hade ön en befolkning på 417 personer som ökade till 918 år 2015. Det har med tiden också byggts allt fler nya bostadshus och villor på ön.
Den ovan beskrivna utflyttningen av kulturfolk har följs av en utflyttning av rikare personer som gjort om sina sommarpalats till åretruntbostäder. Dessutom har det byggts områden som mer liknar villaförorter och som attraherat människor med jobb inne i Göteborg men som vill bo i radhus eller villa. Befolkningen på Brännö har därför blivit mycket blandad och kan sägas bestå av fyra olika grupperingar. Kultur- och Hagafolket, de rika, förortsborna och de ursprungliga invånarna och deras ättlingar.
Näringsverksamheter
Denna utflyttning förde med sig att Brännö Värdshus startades. En restaurang och krog som också ordnar kuturarrangemang. Brännö Varv är ett annat företag med restaurang, krog och kulturaktiviteter som också blev resultatet av denna utflyttning. Många invånare driver också småföretag i en mängd olika branscher. Både företagen erbjuder också övernattningsmöjligheter. Det finns också en kyrka tillhörig Svenska kyrkan (Brännö kyrka) och en liten Pingstförsamling.
På Brännö finns också en livsmedelshandel som är privatägd och ansluten till Axfoods Tempo-kedja.
Närheten till Göteborg
Formellt är Brännö en del av Göteborg så det kanske inte egentligen kan ses som glesbygd. Samtidigt delar de många företeelser med glesbygden så i detta sammanhang kanske det ändå är en bra jämförelse. Andra öar i närheten av Göteborg är ju för sin del avfolkningsbygd. Exempelvis, Rörö, Knippla och Hyppeln. De ligger dock längre bort
Göteborgs kommun driver förskola och skola på ön som är den barnrikaste i hela södra skärgården. 2002 fanns det över 900 invånare på ön. Precis som i Skattungbyn och Uddebo finns det mycket gemensam organisering, småföretagande och kulturaktiviteter. Men föreningarna på Brännö är inte resultatet av utflyttade aktiva personer utan resultatet av att människor behövt organisera sig för att överleva på en ö. På det sättet liknar det mer Skattungbyn än Uddebo.
Samtidigt har Brännö aldrig varit en avfolkningsbygd i modern tid. Däremot var det en bygd med mycket liten befolkning. Närheten till Göteborg har också inneburit kraftigt ökade huspriser under 2000-talet vilket gör att det idag handlar om att ön gentrifieras. På sikt kommer därför öns frihetskaraktär att försvinna om inte invånarna gör aktivt motstånd. Exempelvis genom att skapa möjligheter för ungdomar och folk utan stora inkomster att bo på ön.
Läs mer:
- Glesbygdsorter som vänt utvecklingen – Skattungbyn
- Glesbygdsorter som vänt utvecklingen – Uddebo
- Västkustöar som överlever trots dåliga odds – Flatön/Malö
- Västkustöar som överlever trots dåliga odds – Rörö
- Om västkustöar som överlever trots dåliga odds – Kosteröarna
- Västkustöar som överlever trots dåliga odds – Dyrön
- Västkustöar som överlever trots dåliga odds – Lyr
- Utvecklingen i övergivna samhällen och byar
