Skattungbyn är en ort som ligger i den så kallade Siljansringen i Orsa kommun i Siljansbygden. Det är en avfolkningsort där den negativa befolkningsutvecklingen vänt till sin motsats. I huvudsak har det historiskt varit en jordbruksort. Då Linné besökte byn på 1730-talet fanns här 65 gårdar. På 1760-talet fanns här närmare 80 gårdar, och då Karl-Erik Forsslund besökte byn omkring 1920 fanns här hela 215 gårdar. 1915 hade Skattunge kapellförsamling 1 313 invånare.
1960 var antalet invånare i tätorten Skattungbyn 568 personer. År 2000 hade det minskat till 269 och fem år senare till 266. Men då hände något som skulle vända utvecklingen och avfolkningen. 2010 sålde Svenska kyrkan prästgården till Mora Folkhögskola. Det var också vi denna tid som det blev vanligt att kursdeltagare började stanna kvar i byn efter genomförd kurs.
Folkhögskolan drev sen lång tid tillbaka (1970-talet) en kurs om bland annat ekologisk odling med fokus på självhushållning, hållbar livsföring, deltagarinflytande, praktiska aspekter av att sköta hus och bygga gemenskap. I kursen ingår förutom ekologisk odling också utbildning i mindre renoveringar och byggnationer, yttre och inre omställning, lokal organisering, hantverk såsom smide, textil, keramik och trä, livsmedelsförädling och biologisk mångfald i skog och trädgård. Kursen kallas Skattungekursen.
En viktig del av kursen är deltagarinflytande. Varje vecka är det kursråd som ger möjlighet att gemensamt påverka kursinnehållet utifrån egna intressen och behov. Tanken är att deltagarna efter avslutad kurs ska ha ett stärkt självförtroende i att det är möjligt att påverka din livssituation och kunskap för skapa ett meningsfullt liv.
Kursen blev med tiden mycket populär och har dessutom medfört att många som gått kursen stannat kvar i Skattungbyn. Det har sin tur lett till en dynamiska utveckling. Idag finns det en uppsjö föreningar och företag i byn som delvis startats av de som gått kursen och stannat kvar.
Föreningar och kooperativa företag
En av föreningarna är Bysamfällighetsföreningen som förvaltar gemensamt ägda fastigheter. Detta omfattar Bystugefastigheten, Klubbstugan, en del skogsfastigheter och vägundantag ingår bland annat i det som föreningen ansvarar för. Verksamheten i Bystugan drivs av Bystugeföreningen.
En annan förening är Skattungbyn Byutvecklingsförening som arbetar på uppdrag av bystämman där alla som bor i Skattungbyn har rösträtt. Dessutom finns Skattunge Hus ek.för., Slåttergubbens inköpsförening och Skattungbyns Vatten- och Avloppsförening ek.för. som har till uppdrag att uppföra, driva och underhålla anläggning för vattenförsörjning för medlemmarnas fastigheter inom Skattungbyn.
I byn finns också Bytesbutiken (Free-shopen) som är gratis second hand med allt från skor, kläder, skridskor, böcker, husgeråd och textiler m.m.
Vidare finns Skattunge Handel ek.för som är en traditionell livsmedelshandel som är ansluten till Tempo (Axfood) och köper sina varor därifrån. Den tidigare privata affären skulle lägga ner och då bildades kooperativet för att ta över verksamheten. Dessutom ombud för tjänster som Apotek, Frimärken, Systembolag, Svenska Spel samt DHL. De driver också en bensinmack. Vidare finns ett flertal mindre företag och jordbruk som ägs av enskilda personer.
Skola, omsorg och kultur
Skolan och förskolan i byn drivs av Skattunge Friskola ek.för. och dessutom har som redan nämnts Mora Folkhögskola verksamhet på orten. Friskoleföreningen grundades efter att kommunen lagt ner skolan på orten för att driva skolan vidare. Vidare finns Skattunge Service ek.för. Slutligen finns också Skattunge Sportklubb (SSK), Kulturföreningen Lyran, Mora Orsa Rättvik Scen- och Riksteaterförening och Föreningen ECCE (Ecological Community for Creative Education), Hansénsgården plus en del mer.
Utvecklingen vändes
Sammantaget utgör allt detta ett kluster av aktiviteter och företagsverksamhet som lett till att befolkningen ökat från 266 personer är 2005 till 295 personer 2010 och 354 personer 2020 (dock på lite större yta).
Det som vänt utvecklingen är satsning på alternativ utbildning, kooperativa verksamheter och gemensamt arbete. Det finns dock fortfarande problem med att hitta arbete och skaffa sig inkomster. Det har en del av invånarna löst genom att leva ett liv med mindre pengar och resurser. Ett mer miljövänligt och klimatvänligt liv än många andra människor. Det har dock också medfört att orten har många unga invånare som bara stannar några år efter att de gått Skattungekursen innan de flyttar vidare.
Andra småorter i Siljansbygden där utvecklingen vänt
Närliggande Furudal är en annan ort som också vänt en nedåtgående befolkningsutveckling till en uppåtgående. Men inte alls med hjälp av utflyttade ungdomar och människor som gått en alternativkurs utan på helt annat sätt. Även Tällberg är en ort i Siljansbygden som lyckats vända utvecklingen. Dessutom på ett mer spektakulärt sätt en de två andra. I Tällberg vände det dessutom redan på 1970-talet. Ytterligare en liten ort eller by i området som vänt utvecklingen är Nusnäs. Med en helt annan utveckling än de andra byarna.
Läs mer:
- Glesbygdsorter som vänt utvecklingen – Uddebo
- Västkustöar som överlever trots dåliga odds – Flatön/Malö
- Västkustöar som överlever trots dåliga odds – Rörö
- Om västkustöar som överlever trots dåliga odds – Kosteröarna
- Västkustöar som överlever trots dåliga odds – Dyrön
- Västkustöar som överlever trots dåliga odds – Lyr
- Utvecklingen i övergivna samhällen och byar
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.