Under den gångna veckan sen drog rättegången mot två chefer i Lundin Oil (idag Orrön Energy) igång. Den handlar om deras verksamhet i Sudan. Den 5:e september inleddes den historiska rättegången mot två företrädare för dåvarande Lundin Oil (idag Orrön Energy). Ian Lundin och Alex Schneiter står inför rätta för medhjälp till grovt folkrättsbrott i Sudan från 1999 till 2003.
Varför har åklagaren väckt åtal?
I ett pressmeddelande från Stockholms Tingsrätt skriver domstolen att bakgrunden till åtalet från åklagaren är den väpnade konflikt som pågick i Sudan mellan regeringen och rebellgrupper kring millennieskiftet:
De två tilltalade innehade ledande befattningar i bolagen och medverkade vid avtalets ingående. Avtalet innefattade en rätt att inom vissa tidsramar leta efter och utvinna olja i ett större område i södra Sudan, Block 5A, i utbyte mot vissa avgifter och del av framtida inkomster. Under perioden maj 1999 till mars 2003 utförde den sudanesiska regeringen offensiva militära operationer i och nära Block 5A i syfte att ta kontroll över områden för oljeprospektering och skapa förutsättningar för oljeutvinning. Under dessa militära operationer begicks svåra överträdelser av den internationella humanitära rätten
I ett pressmeddelande skriver Swedwatch att brottsutredningen av företagets verksamhet inleddes 2010 efter att rapporten “Unpaid Debt” publicerades av European Coalition for Oil in Sudan (ECOS). Rapporten belyste företagets roll i konflikten. Enligt ECOS dog 12 000 människor till följd av kriget i Lundins koncessionsområde medan 160 000 människor blev tvångsförflyttade.
– Lundin Oil har sett byar brinna, de har sett människor fly. Jag ser ett krig som pågått och jag ser ett företag som stöttat dödandet av ett folk. Jag har själv bevittnat och genomlevt vissa av dessa grymheter. Jag hade tur att jag kunde fly men vissa kunde inte det och de dog. Det berättade pastor James Koung Ninrew Dong på en pressträff i Stockholm 2010 när rapporten med titeln Unpaid Debt lades fram.
Vad anklagas de åtalade för?
Enligt gärningsbeskrivningen ska de båda ”ha främjat att den sudanesiska regeringen, för att skapa förutsättningar för dotterbolagets verksamhet, tillämpade en krigföring som innefattade att militären och regimallierade milisgrupper systematiskt anföll civila eller i vart fall genomförde anfall systematiskt i strid med distinktions- och proportionalitetsprincipen”.
Huvudförhandlingen kommer bli Sveriges genom tiderna längsta. Enligt uppgifter i tidningen Fokus ska enbart förundersökningen vara på över 60 000 sidor.
Vad säger de anklagade?
De förnekar brott. En brittisk advokaten Steven Kay anlitad av Lundingruppen skev i en rapport 2021 att man ska vara försiktig med att lyssna på de röster som hävdar att övergrepp begåtts när icke-statliga organisationer slår larm om vad som ska ha skett i konfliktzoner. Det är skillnad, skriver han, på ”dessa röster” och ”den insamling av bevis och fakta som behövs för en rättegång”. Steven Kay skriver att i takt med att internationell rätt har utvecklats har domstolarna stött på problematiken med vittnesmål insamlade av icke-statliga organisationer.
Problemen menar han uppstår när det saknas en tidsmässig och geografisk närhet till själva händelserna som gör det svårt att fastställa vad som faktiskt hänt. Han menar också att åklagare får svårt att ”motstå de påtryckningar som aktivister utsätter dem för” beroende på att organisationerna kan stå nära en parterna i den aktuella konflikten för att få tillgång till konfliktzonen.
Det är skillnad på ”bevis” och ”narrativ,” skriver Steven Kay i rapporten som han menar visar att det i fallet med Lundin och Sudan så har enstaka skildringar förenklat skeenden under en sextioårig lång period med flera konflikter: ”Människor stred om tillgång till bistånd, resurser, mark och utkrävande av hämnd. Sådana konflikter i kombination med hungersnöd, torka och miljöfaktorer som öknarnas utbredning var det som ledde till folkförflyttningar”. Steven Kay menar i rapporten att Lundin och många andra oljeföretag samt deras underleverantörer byggde upp sin verksamhet i Sudan för att kunna delta i utvecklingen av det som ansågs vara en viktig näringsgren för en stat som i stor utsträckning var beroende av internationellt bistånd.
I rapporten menar han också att anklagelserna om en ”brända jordens taktik” av oljebolagen skulle vara falsk och konflikten fanns innan olja hittades. Rapporten om Lundinfallet som tagits fram på uppdrag av styrelsen för Lundin Energy, kan läsas här.
Vilket kan straffet bli om de anses skyldiga?
Åklagaren har yrkat att de två åtalade personerna ”meddelas näringsförbud i 10 år eftersom de grovt har åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamhet och därvid gjort sig skyldiga till brottslighet som inte är ringa”.
Dessutom yrkas det att det svenska bolaget åläggs en företagsbot på 3 000 000 kr samt att ett belopp om 1 391 791 000 kr förverkas från det svenska bolaget eftersom bolaget på grund av brott begånget i näringsverksamhet erhållit ekonomiska fördelar.
Ian Lundin vill att var och en av personerna som står bakom skadeståndsanspråken ska reservera en halv miljon kronor för de rättegångskostnader som de kan bli skyldiga att betala till honom. Han hänvisar till säkerhetslagen som säger att utländska medborgare som saknar hemvist i Sverige eller EES som väcker talan i svensk domstol mot svensk medborgare ska ställa säkerhet för de rättegångskostnader som denne kan bli skyldig att betala när målet avgjorts.
Hur många målsäganden är det?
Det är 34 målsäganden. Målsägandena representeras av advokat Percy Bratt och den tidigare justitieministern Thomas Bodström. De två misstänkta kommer att korsförhöras mellan den 10 december 2024 och den 30 januari 2025. Därefter har domstolen avsatt 12 månader, fram till januari 2026, för att höra 57 vittnen. Slutligen kommer åklagaren och försvaret att hålla sina avslutande pläderingar i februari och mars 2026, vilket innebär att det totala antalet planerade rättegångsdagar blir 220. Beroende på domstolens beslut förväntas antingen åklagaren eller försvaret överklaga, vilket skulle kunna förlänga fallet fram till år 2028 innan ett slutligt avgörande.
Vilka är de 57 vittnena?
Den holländska organisationen PAX för Peace skriver i sitt särskilda nyhetsbrev om Lundin att ”flera framstående personligheter kommer att kallas som vittnen, inklusive tidigare tyska inrikesministern Gerhard Baum; tidigare statsministern för Sverige, Carl Bildt; tidigare särskild sändebud för Kanadas regering, John Harker; VD för Africa Oil Corp, Keith Hill; den ansedde historikern Douglas Johnson; tidigare chef för afrikanska ärenden vid USA:s nationella säkerhetsråd, John Prendergast; och EU:s särskilda representant för Afrikas horn, Annette Weber”.
Kommer några höras över länk?
Ja, domstolen har kommit fram till att de tio målsäganden som inte kan resa till Stockholms tingsrätts lokaler ska höras via video-länk, trots protester från både åklagaren och försvaret. 15 av totalt 32 målsägande ska dock infinna sig på plats i rättssalen i tingsrättens lokaler.
Vad betyder det att åtal har väckts?
Enligt den företagsgranskande organisationen Swedwatch är det positivt att anklagelser om brott begångna under oljekrigen i Sudan äntligen prövas i domstol. Organisationen skriver: ”I årtionden har de som utsatts nekats upprättelse, och förhoppningsvis blir rättegången det första steget till rättvisa för de drabbade. Den skickar också en tydlig signal till alla företag som verkar i konfliktmiljöer att ta sitt ansvar när det gäller att respektera mänskliga rättigheter.”
Hur länge kommer rättegången att pågå?
Huvudförhandlingen inleds den 5 september 2023 kl. 09.30. Huvudförhandlingen kommer att genomföras veckovis måndag till torsdag (09.30 – 16.30) med avbrott för högtider och lov. Med start i september 2023 och slut i februari 2026.
Hur kan man följa rättegången?
Domstolen skriver att det kommer att finnas 20 åhörarplatser i rättssalen (sal 34). Dessa åhörarplatser är i första hand avsedda för media som föranmält sig och informerats om att de fått plats. Presslegitimation krävs. Därutöver kommer det att finnas 23 åhörarplatser i en sidosal (sal 6) med bild- och ljudöverföring från rättssalen. Ingen föranmälan behövs göras till dessa platser.
Blankspot kommer att rapportera om den. Prenumerera på vårt nyhetsbrev här.
Vem kontrollerar bolagets olje- och gastillgångar i dag?
Bolaget sålde sina olje- och gastillgångar till norska Aker BP under 2022.
Lundin Oil eller Lundin Petroleum? Vad heter bolaget egentligen?
Lundin Oil blev Lundin Petroleum år 2001, och Lundin Energy år 2020. År 2022 ändrade Lundin Energy namn till Orrön Energy, i samband med försäljningen av gas-och oljetillgångarna till Aker BP. I november 2021 åtalades Ian Lundin och Alex Schneiter för medhjälp till grovt folkrättsbrott begångna när företaget prospekterade efter olja i Sudan mellan 1999 och 2003. Enligt åtalet är de två männen medskyldiga till brott begångna mot civila av den sudanesiska militären och dess allierade miliser i syfte att möjliggöra oljeutvinning.
Vad gör rättegången “historisk”?
Dels omfattningen. Men även det unika att företagsledare åtalas för grovt folkrättsbrott. Att företagsledare misstänks för delaktighet i krigsbrott är mycket ovanligt och kan få betydelse långt bortom Sveriges gränser. När Lundins styrelseordförande Ian Lundin och vd Alex Schneiter nu åtalas för medhjälp till grovt folkrättsbrott blir det en av få tillfällen som det skett sedan Nürnbergsprocesserna som företagsledare ställs inför rätta med hjälp av den åtalspunkten.
Martin Schibbye
Välkommen att gå med i Martin Schibbyes Whats-appgrupp för bevakningen av rättegången.
Tidigare publicerat på Blankspot. Publicerat här i enlighet med licensen CC BY-NC-ND 2.5 SE
Läs mer:
- Inför rättegången mot Lundin
- Åtalet mot Lundin Oils företrädare
- Lundintoppar misstänkta för folkrättsbrott
- Lundin Oil, oljan och kritiken
- Finansklanerna – Lundin
- Lundin – olje- och gruvbaroner
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.