Det är nu över 30 år sedan FN:s konferens i Rio riktade strålkastarljuset mot den globala uppvärmningen, att det med nödvändighet behövde genomföras kraftfulla åtgärder för att reducera utsläppen av växthusgaser. Men utvecklingen har gått i motsatt riktning när utsläppen sedan dess istället ökat med 45 procent.
Mot bakgrund av det är antologin Vänsterns svar på klimatkrisen – med Jens Holm och Jonas Sjöstedt som redaktörer – ett väsentligt boksläpp, utifrån målet att såväl höja kunskaps- som mobiliseringsnivån.
Extrema väderförhållanden
Det är 14 skribenter, varav de flesta är medlemmar i Vänsterpartiet, som med varsitt bidrag och ur skilda vinklar genomlyser klimatproblematiken. Här har vi Shora Esmailian som tar upp hur extrema väderförhållande på många platser blivit allt vanligare; hur miljoner människor tvingas att lämna sina hem och hur rådande arbetsvillkor förpestas av den grava hettan, som i Kuwait:
”Med hjälp av värmekameror, mätning av luftfuktighet och pulsklockor på de intervjuade arbetarna kunde man visa att en smed som Abul Abbas Karim tvingas att arbeta i en temperatur som upplevs som 52 grader. Byggarbetaren Kadhim Fadhil Enad startar sitt skift mitt i natten för att överleva hettan, ändå känns värmen som 47 grader när han börjar arbeta klockan fyra på morgonen”.
Ekonomisk tillväxt
Lars Henriksson resonerar kring begreppet ekonomisk tillväxt: ”För den stora majoriteten, vi som lever av vårt arbete, är tillväxt varken bra eller dåligt i sig. Det avgörande är vad som växer och vilka konsekvenser det får för oss och vår livsmiljö. En hel del produktion behöver växa till: nollenergihus, system för förnybar energi och klimatneutrala transporter, för att ta några”.
Vissa röster inom miljörörelsen talar om nödvändigheten av en ekonomisk nedväxt, men jag vill också mena att begreppet omväxt bättre ringar in vad som måste göras. Det rimliga perspektivet är en på många sätt avsevärd minskning av den privata varukonsumtionen, samtidigt som vi snarare bör sträva efter att öka den offentliga konsumtionen av bland annat sjukvård/omsorg, utbildning, kultur och kollektivtrafik.
Omväxt inbegriper dessutom en radikal omfördelning av jordens existerande resurser inom de ekologiska ramar som naturen sätter, det som vi under 1970-talet benämnde som En ny ekonomisk världsordning. Ett avgörande element är därtill övergången till en kretsloppsekonomi där hållbarhet, återbruk och återvinning står i centrum.
Arbetstidsförkortning
Annika Lillemets tar upp arbetstidsförkortning som en oundgänglig beståndsdel i den gröna omställningen : ”Frågan vi behöver ställa oss är hur mycket arbete som är möjligt om produktion och konsumtion ska hållas inom naturens gränser, som KTH-docenten Christer Sanne formulerar det i sin bok Keynes barnbarn. Keynes såg framför sig att det, tack vare tekniska framsteg, skulle räcka om vi jobbade 15 timmar i veckan för att producera allt vad vi behöver”.
Handelsavtal
Max Andersson tar i sin text Klimatet och handelsavtalen upp hur systemet med investeringsskydd, det så kallade Investor-State-Dispute-Settlements (ISDS), inneburit förskjutningar till de stora drakarnas fördel. Modellen innebär att företag kan dra stater inför domstol, om politiskt fattade beslut bidrar till för dem väsentliga ekonomiska avbräck. Andersson tar upp att av pågående fall har fossila bolag stämt stater för sammanlagt 150 miljarder kronor.
Ett exempel ur mängden är hur det bolag som stod bakom planerna att konstruera oljeledningen Keystone XL stämde den amerikanska staten på 15 miljarder dollar när Obamas regering lade in sitt veto mot denna satsning. Från svensk horisont kan vi nämna att statliga Vattenfall stämde den tyska staten för att Hamburg som stad ställde för höga miljökrav på ett kolkraftverk företaget planerade att bygga. I slutändan resulterade stämningen i en förlikning där flera av miljökraven mildrades.
Vänsterns svar
Den vetgirige har mycket matnyttigt att hämta ur Vänsterns svar på klimatkrisen, men likväl finns det problem- och utvecklingsfält som nästan inte alls berörs. Jag tänker kanske främst på den omfattande gröna omställning som äger rum långt upp i norra Sverige, och vars viktigaste projekt är att framställa grönt stål.
Till skillnad mot en rad tidigare gigantiska historiska projekt i vårt land, som utbyggnaden av järnvägen eller bostadssektorns miljonprogram, är det dock inte staten utan det privata kapitalet och de fria marknadskrafterna som tillåts agera dynamo, i kombination med att man helt rör sig inom det traditionella tillväxtparadigmet. Allt detta ger upphov till en rad sannolikt oöverstigliga svårigheter, vilket Arne Müller nogsamt granskat i sin bok Norrsken – drömmen om den gröna industrin.
En annan sak som borde tacklats ordentligt är hur även vi långt in i vänstern och miljörörelsen i dagsläget till en icke ringa del är fångna i synsättet att ekonomiska satsningar och projekt måste vara ”kommersiellt gångbara” och ”lönsamma”, att bryta sig loss ur denna tvångströja är vad antikapitalism i praktiken i hög grad handlar om.
Slutligen är den väldiga omställningen av samhället till en kretsloppsekonomi – med allt vad det innebär av en produktion/konsumtion som grundar sig på hållbarhet, återbruk och återvinning – en basal aspekt som i denna antologi endast flyktigt tangeras.
Anders Karlsson
Ursprungligen publicerat i Internationalen.
Läs mer:
