Regeringen klubbade Chat control – kan antas i EU på onsdag

Regeringen klubbade Chat control. Chat control, den kontroversiella lag som föreslås övervaka medborgares kommunikation, kuppas nu igenom av Sveriges regering. Utan att beslutet förankrats i EU-nämnden har det nu blivit Sveriges officiella hållning.

Nyheten i korthet:

1) Sveriges regering driver igenom Chat control utan att ha förankrat beslutet i EU-nämnden, vilket innebär att hållning är att EU-medborgares kommunikationer ska övervakas i jakt på brott.
2) Efter lång tystnad och debatt, och utan beslut i riksdagen, har den svenska regeringen nu tagit en positiv hållning till det belgiska kompromissförslaget om client-side-scanning, där medborgaren skannas innan ett meddelande skickas.
3) Med press från Belgien, har en snabb process inletts med COREPER II-möte den 19 juni, där Sveriges regering sökt och fått stöd från justitieutskottet, vilket kan leda till att EU:s ministerråd antar en hållning, trots tidigare motstånd.

Chat control

Det handlar om ett av de senaste årens mest kontroversiella EU-förslag, ursprungligen skapat av svenska EU-kommissionären Ylva Johansson. Förslaget är att digitala jättar ska skapa en bakdörr och ge myndigheter möjlighet att övervaka alla EU-medborgares samtal, chattar, foton och videos. Alla skulle vara skyldiga till brott – tills motsatsen bevisas. Syftet? Motverka barnporr och grooming.

För att förslaget ska bli lag krävs att EU:s två lagstiftande organ godkänner det och kommer överens. Det ena, EU-parlamentet, har avvisat stora delar av förslaget. Men det andra, ministerrådet har ännu inte antagit en hållning.

Ministerrådet består av representanter från samtliga EU-länders regeringar, och svenska regeringens hållning läckte i september förra året. Det skapade då stor debatt och slutade med att riksdagen aldrig tog något beslut i frågan. Det såg ut som en bra sak, som en viktig paus och möjlighet till debatt och genomlysning av ett kontroversiellt förslag. Istället har det varit tyst. Tills nu.

Belgiens kompromiss

De senaste veckorna har Belgien, som just nu är ordförandeland, arbetat för att ministerrådet ta ställning innan deras ordförandeperiod är över. Farhågan är att Ungern, som är näst på tur, inte kommer att vara handlingskraftiga.

Belgien har därför tagit fram en kompromiss: Meddelanden ska inte avlyssnas och avkrypteras när de skickas – utan innan de skickas. Genom en scanna innehållet i medborgarens telefon innan det är klart, så kallad client-side-scanning, respekteras rätten till skyddad kommunikation. Medborgaren ska också informeras om att de scannas och det ska vara frivilligt att granskas. Men i praktiken innebär det ingen skillnad: Den som inte vill scannas hindras helt enkelt från att skicka bilder eller videos. Och att scanna innan kryptering, i praktiken samma typ av övervakning.

Tidigare har alla tidigare förslag mötts av en blockerande minoritet i ministerrådet. Men den 14 juni hölls det sista ministerrådet under Belgiens ordförandeperiod. Där togs inget beslut, men Frankrike öppnade för en positiv hållning. Den svängningen innebar att det inte längre fanns en blockerande minoritet i ministerrådet. Att en hållning skulle kunna antas.

Nu blir det bråttom. Eftersom det inte finns något formellt ministerråd kvar, skulle en hållning ändå kunna antas i COREPER II, en slags tjänstemannagrupp med där EU-länderna har ständiga representanter. Dessa ska mötas onsdagen den 19 juni och där skulle ett beslut kunna tas. Men då måste samtliga länder förankrat en hållning i frågan.

Sveriges hållning

Under helgen och måndagen har jag försökt få klarhet i vad som händer i Sverige. Är regeringen på väg att kuppa igenom en hållning, efter att ha varit tyst i nio månader? Justitieministern svarar inte. I EU-nämnden, där alla EU-beslut ska förankras, har ingen fått någon information. En rundringning till samtliga ledamöter visar på vitt skilda bilder av vad som hänt.

De som tidigare varit kritiska mot förslaget, som Vänsterpartiet, menar att någon hållning inte förankrats och något beslut inte kommer att tas. Även bland Moderaterna, som ledamot Jan Ericson, avvisas idén om att ett beslut skulle kunna tas så snabbt. Andra ledamöter har hört rykten om att det kanske ändå kommer ske.

Sedan går det snabbt.

På tisdag morgon hör först EU-nämndens ordförande, Jessica Rosencrantz, av sig. Nu presenteras en tidslinje. Att nämnden informerats den 5 juni, men att regeringen skulle återkomma ifall det fanns ett skarpt förslag.

”Det finns det nu och regeringen kommer därför överlägga med justitieutskottet idag den 18 juni för att där söka stöd för att rösta för det belgiska ordförandeskapets kompromissförslag, som nu ligger på bordet inför Coreper den 19 juni och ska ligga till grund för rådets förhandlingar med Europaparlamentet”, skriver Jessica Rosencrantz i ett mejl.

Mejlet skickas 09.58. En knappt timme senare, 10.54, kommer de första uppgifterna om att frågan redan har behandlats i justitieutskottet. Samma uppgifter gör gällande att Centerpartiet och Sverigedemokraterna var de enda som röstade emot.

En majoritet av partierna för Chat control

Uppgifterna bekräftas senare och innebär alltså att Miljöpartiet och Vänsterpartiet svängt i frågan. Det innebär också att Moderaterna och Liberalerna gick till val på kritik mot Chat control, men ändå röstade ja till förslaget.

Därmed har Sverige alltså antagit en formell hållning i frågan. Det innebär också att det sannolikt inte kommer finnas någon blockerande minoritet i ministerrådet på EU-nivå.

Nästa steg blir en så kallad trilogförhandling där EU:s parlament och ministerråd ska enas om vad som ska bli lag. Den skeptiska hållning som parlamentet antagit är just nu bara en förhandlingsposition. Det säger alltså lite om vad slutprodukten kommer att bli, inte minst eftersom parlamentet har en helt ny sammansättning efter EU-valet.

Vad slutprodukten blir är alltså oklar, men Sveriges inställning är nu tydlig.

Läs mer om förslaget – och varför det är så kontroversiellt

Emanuel Karlsten

Ursprungligen publicerat på Emanuel Karlstens egen blogg. Publicerat här i enlighet med licensen CC-BY.