Båstad och Torekov ska drönarövervakas i 3 månader. Mellan den 16 juli och den 16 oktober övervakas stora delar av Bjärehalvön för att polisen vill kunna förhindra brott. Mer än så specificerar polisen inte anledningen. Området är med orter som Torekov och Båstad en turistmagnet för överklassen och kändisar från hela världen.
Det finns väl därför anledning att tro att nån internationell världskändis eller politiker ska tillbringa en längre tid i området. Sannolikt rör det sig om en person med politiska kopplingar som skulle kunna bli utsatta för olika typer av våldsdåd. Det bör därför handla om en person med koppling till folkmordet i Palestina, den ryska ockupationen av delar av Ukraina, nån med en koppling till presidentvalet i USA eller nån svensk kunglighet.
Vem det kan vara har jag ingen aning om för de enda internationella kändisar som brukar tillbringa tid i området är Hugh Grant och Richard Gere. Fast den senare gör det sannolikt inte längre. De är i vilket fall som helst knappast nåt skäl till drönarövervakning i området.
Och inte ens om det är nån från kungahuset kan jag se behovet av drönarövervakning i 3 månader. Det hela verkar faktiskt totalt överdimensionerat. En klar överdrift av polisen och en klar inskränkning av folks privatliv. Dock inte lika stor som när vanligt folk får sina vardagsrum och balkonger övervakade av kameror som filmar rätt in. Det är helt klart mycket stora ingrepp i folks privatliv som inte borde vara tillåtet.
Kameraövervakning gör ingen nytta
Dessutom gör kameraövervakning i stor skala sällan någon nytta. Det finns inga bevis på att det minskar brottsligheten mer än bestämda platser som parkeringar och vissa torg (bilinbrotten minskar och narkotikahandeln flyttar). På våldsbrott har de aldrig visat sig ha effekt. I England där det finns kameror överallt har det ingen effekt alls.
Inte heller leder till ökad uppklarning av brott. Det leder alltså inte till att fler brott klaras upp. England har inte högre uppklarning än Sverige trots övervakningskameror precis överallt.
Men det leder till övergrepp och brott från polisens sida. Det är det som är problemet. När kameror filmar rakt in i lägenheter leder det till riskan för att polisen ska missbruka kamerorna ökar kraftigt. Samma ska när välbesökta torg och platser övervakas med kameror. Det ökar antalet brott som poliser begår.
När det gäller drönarövervakningen av Bjärehalvön är det ju mycket stor risk för att poliser kommer att sälja bilder av världskändisar till internationell press. Det finns mycket pengar i sånt och poliser tjänar dåligt. Låg lön och värdefull information är en dålig kombination som ökar risken för brott.
Läs mer:
- Kameraövervakning minskar inte brottsligheten
- Polisanställd åtalad för dataintrång och tjänstefel
- Övervakning och inlåsning hjälper inte mot brottsligheten
- Återigen bevisat – övervakningskameror är meningslöst
- Övervakningskameror minskar inte brottsligheten
- Kameraövervakning i Seved och Sofielund i Malmö utan effekt på brottsligheten
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Att en och annan polis behäftad med korrupta svagheter möjligen säljer bilder av någon ”världskändis” kan vi nog leva med. Det är i sammanhanget ett mycket litet problem. Är ”världskändisen” av tillräcklig ”rang” finns en hord av mycket välinformerade ”paparazzies” med upparbetade ”marknadskanaler” som ser till bilder tas alldeles oavsett.
Problemet med bilder och risker för människors integritet är långt större än fasta övervakningskameror (som funnits under mycket lång tid) och nyare övervakningskameror som anbringas på drönare. Så länge analysen av bilderna skedde manuellt fanns en ”naturlig” begränsning av riskerna då den mänskliga förmågan att ”känna igen” är begränsad. Även tidsfaktorn innebar en begränsning av vilken med nödvändighet följde gallring och bortsortering.
Problemet med stort ”P” ligger till en betydande del i de möjligheter som ny teknik skapat. Med den enorma datakapacitet som är tillgänglig kan en mycket stor mängd bilder analyseras i det närmaste momentant samtidigt som tekniken för ansiktsigenkänning ständigt utvecklas.
Och den nya tekniken tillämpas inte enbart på ”traditionella” övervakningsbilder utan också på den gigantiska mängd av bilder (med god upplösning och inte sällan försedda med geospatial information) som exponeras på en uppsjö av sociala medier. Samla upp bilder på social media från en sommardag i Båstad eller Torekov, anbringa stor datorkapacitet med AI och semesterfirarens personliga integritet är mer eller mindre raserad …
Och den nya tekniken är inte enbart tillgänglig för polis och andra rättsvårdande instanser. Programvara för ansiktsigenkänning kan laddas ned med enbart några få ”klick” och nyttjas av såväl de som ”enbart” är nyfikna som de med mer illasinnade avsikter.
Nu kan vi knappast hindra teknikutveckling i sig, den sker alldeles oavsett, vilket innebär att vi från ett integritetsperspektiv har ett dilemma av sällan skådat slag.