Det blev, som väntat, ett ja från regeringspartierna och Socialdemokraterna. Därmed har Sveriges riksdag än en gång röstat igenom det kritiserade övervakningsförslaget Chat control. Så Sverige säger ja till nya versionen av Chat control. Den här gången röstade Vänsterpartiet rätt, och Miljöpartiet hade bytt ut ledamoten som tidigare gick emot partiet.
Så vad händer nu?
Det blev ingen större dramatik när riksdagens justitieutskott möttes på torsdagsförmiddagen. Regeringen hade redan i agendan tillkännagett för utskottet att de ställer sig bakom Ungerns nya förslag till Chat control. Eftersom det ursprungligen är Socialdemokraten och EU-kommissionären Ylva Johansson som tagit fram förslaget, ställde sig också Socialdemokraterna bakom det.
Vänsterpartiet röstade den här gången enligt partiet, och Miljöpartiet bytte ut ordinarie utskottsledamot Rasmus Ling. Det var han som förra gången röstade för förslaget, trots att partiet påstod sig vara emot. Nu tog istället suppleanten Rebecca De Moine Lings plats, och partiet röstade denna gång nej. Men det räckte alltså inte. Sveriges hållning är nu antagen och även om det också ska passera EU-nämnden är det nu formellt klart.
Vad är nu nästa steg?
I EU finns två lagstiftande organ och båda behöver anta en hållning, som sedan ska diskuteras vidare i ett trepartssamtal. Det ena, EU-parlamentet, har antagit en kraftigt kritisk och mer urvattnad version. Men ministerrådet har ännu inte antagit en hållning. Det förslag som Sverige idag godkänt kommer från Ungern, men vad övriga EU-länder tycker vet vi ännu inte helt. Det förslag som kom i juni, och som Sverige också godkände, ogillades av övriga EU-länder. Kommer detta förslag nu passera?
Inför utskottets sammanträde skickade svenska regeringen ut följande information:
Det ungerska ordförandeskapets målsättning är att rådet ska kunna enas om en partiell allmän riktlinje vid RIF-rådsmötet den 10-11 oktober, som därmed kan utgöra grund för trepartsförhandlingar med Europaparlamentet i syfte att nå en slutlig överenskommelse om texten. Det är dock i nuläget osäkert om frågan kommer att tas upp för partiell allmän riktlinje eller enbart som en lägesuppdatering på rådsmötet i oktober.
Vad är det Sverige har ställt sig bakom?
Jag skrev häromdagen om att regeringen själva summerat förslaget som att ”förordningen inte ska förbjuda, försvaga eller kringgå helsträckskryptering”. Ändå är kritiken att förslaget bryter krypterad kommunikation. Varför? Ja, det är det paradoxala. För samtidigt som krypteringen ska respekteras, skrivs följande:
Spårning/…/på krypterade tjänster föreslås vara möjligt genom så kallad uppladdningsmoderering som innebär att spårning kan ske innan information krypteras och skickas.
Men kryptering är inte kryptering om det kan läsas av någon annan än den som skickar och tar emot. Det här kreativa sättet som först Belgien och nu Ungern tagit fram till EU:s ministerråd omöjliggör kryptering. Det är en paradox, eftersom krypterad kommunikation inte både kan skyddas och övervakas. Kan någon extern part se det, är det inte längre krypterat.
Ungerska kompromissförslaget bygger alltså på att bilder, länkar och filmer (inte längre text och ljud) förhandsgranskas innan det skickas av dig. Vill du inte, slipper du – men då får du inte skicka bilder.
Det här har nästan samtliga svenska partier (utom Socialdemokraterna) varit mycket kritiska mot i EU-parlamentet. Men hemma i Sverige har de alltså röstat igenom det.
Sverige antagit sin hållning.
Men hur det utvecklar sig i EU är fortfarande oklart.
Emanuel Karlsten
Tidigare publicerat på emanuelkarlsten.se. Publicerat här i enlighet med licensen CC-BY.
Läs mer:
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.