ETC och brottsligheten. Idag har ETC skrivit om brottslighet igen. Det är som vanligt när det gäller ETC och brottslighet en misslyckad artikel. Den tycks skriven av en oinformerad och delvis okunnig journalist som bara tar polisens ord rakt upp och ner.
Enligt polisen beror den ökade uppklarningen av gängmord på nya arbetsmetoder vilket jag skrivit om tidigare. Men polisen levererar ingen förklaring till vad de nya metoderna skulle handla om. Och i själva verket finns det nog inga nya metoder för om det fanns det finns det ingen förklaring till varför uppklarningen i Göteborg ligger på mellan 90 och 10% sen flera år tillbaka. Utan några nya lagar och utan några fantastiska nya metoder ligger den alltså mycket högre än i någon annan del av Sverige.
Det kan finnas flera andra anledningar till att uppklarningen var högre under 2023 än tidigare. En anledning är att andelen minderåriga mördare är mycket högre. Så hög som 30%: Minderåriga mördare åker fast i större utsträckning än äldre mördare då de inte har vett på att röja undan spår och bevis samt agerar utan att tänka ordenligt före. De är helt enkelt klantarslen på grund av sin ålder.
En annan orsak kan vara att många mord under förra året var kopplade till två konflikter med och inom två kriminella nätverk som polisen övervakade noggrannt under 2023. Och ytterligare en orsak är det kraftiga fallet av antalet gängrelaterade skjutningar i oktober 2023 som inte har nån som helst koppling till något den svenska polisen gjort.
Slutligen är det så att det är bara i Stockholm det skett en förändring under 2023-2024. Det beror i sin tur till stor del på att de fått hjälp av poliser från andra delar av Sverige med utredningar. Utan den hjälpen hade uppklarningen sannolikt inte förbättrats så mycket.
Men journalisten i ETC tycks bara acceptera polisens påståenden rakt upp och ner. Dessutom klämmer tidningen till med rubriken ”Polisens nya vapen mot gängen börjar ge resultat” vilket ju inte har med verkligheten att göra. Polisen har inget nytt vapen, inte ens i överförd bemärkelse som en ny arbetsmetod.
Och grundproblemet med gängskjutningar har delvis löst sig själv, Gängskjutningarna har minskat kraftigt under 2024. Antalet skjutningar har minskat med 25,5%, antalet dödade med 24,4% och antalet skadade med 44,0%. I själva verket är antalet skjutningar nere på de nivåer som gällde för 10 år sen, innan antalet ökade i Skåne och Stockholm. Förmodligen delvis beroende på att mer välorganiserade gäng ersatt de oorganiserade förorstgängen.
Och gängkrigen är inte spridda över hela landet. Det var delvis sant under 2022 och 2023 men det är inte sant under 2024. Men under alla tre åren dominerade Stockholmsområdet (polisregion Stockholm) inklusive Mälardalen (polisregion Mitt och polisregion Öst) totalt. De har länge stått för mer än häften av de gängrelaterade skjutningarna och i övrigt är det Skåne som står för en stor del. I resten av landet inklusive Västra Götaland är det få gängmord numera.
Att ETC:s reporter/journalist bara accepterar polisens påståenden är faktiskt bedrövligt. Flera av dem är bevisligen felaktiga och flera av de andra kan på goda grunder ifrågasättas. Den polis de pratat med har förmodligen inte heller koll på läget utan går på vad han tror är sant. Men en jorunalist ska inte bara rakt av acceptera uppgifter från polisen. De är oftare falska än sanna. Det är bara att konstatera. ETC kan inte få det rätt när det gäller polisen och brottsligheten. ETC och brottsligheten är ett stadigt fiasko.
Läs mer:
- Polisens ökade uppklarning av gängmord
- Polisen om den ökade uppklarningen
- Kraftig minskning av antalet skjutningar under 2024
- Dödsskjutningar 1998-2023 – storstäderna dominerar
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Nog är det väl ändå så att positionerna i kampen mot gängbrottsligheten flyttats fram.
Ett område handlar om digital kommunikation där olika kommunikationsverktyg, nyttjade av den organiserade brottsligheten, avlyssnas och ”knäcks”. Min uppfattning är att kunskapsgapet mellan rättsvårdande myndigheter (innefattande även Polisen) och gängkriminella ökat i dessa avseenden. Utan att ha någon systematisk genomgång till hands är ändå min bild att innehåll i chatkommunikationer och annat inte sällan står för en avsevärd del av bevisningen i mål där gängkriminella fälls. Att gängkriminella fortsatt uppenbart är mycket naiva i användningen av digitala kommunikationskanaler ser jag som ett faktum.
Ett annat område handlar om utvecklingen av forensisk teknik och då kanske i synnerhet DNA. Minsta lilla misstag kan mycket väl leda till att en gärningsperson lämnar DNA-spår efter sig. Möjligen är detta en delförklaring till utvecklingen mot allt yngre gärningspersoner. Då dessa, genom flera led, är avskilda från de som beställer våldsdåden gör det krasst sett inte så mycket om de lämnar spår och åker fast.
Ett tredje område är att gängen trots allt utgörs av en begränsad mängd människor. Det kommer förvisso nya, andra försvinner och konstellationer förändras men i grunden handlar det om samma förutsättningar och om samma dynamiska förhållanden. Det vore märkligt om Polisen, givet dessa förhållanden, inte över tid skulle öka sin kunskap. Polisen lär nog ha någon form av koll på de flesta i denna ”värld” men inte tillräcklig koll för att kunna prestera bindande bevisning.
För det fjärde finns en utveckling mot mer samverkan mellan myndigheter som Stockholmspolisen beskriver enligt följande https://www.aklagare.se/globalassets/dokument/rapporter/ovriga-rapporter/2023_rapport_myndigheter-i-samverkan-mot-den-organiserade-brottsligheten.pdf. Samverkan tar dock tid att implementera, om det redan påverkat blir därför svårt att ha någon uppfattning om.
Det du skriver om har ingen koppling till uppklarningen. Chattarna rör inte britt under år 2023 och 2024. DNA har inte spelat någn större betydelse. De andra två sakerna håller jag med om men och den fjärde förklarar också varför det började i Göteborg där sådant arbete har bedrivits minst 15 år.
Jag vet inte vad du grundar dina slutsatser på men min bild är att ”digitala spår” har en fortsatt betydelse när det gäller vissa brotts uppklarande. Att dagsaktuellt exempel kan ”saxas” ur SvD (https://www.svd.se/a/EyKM62/dansk-aklagare-kraver-fangelse-for-svensk-tonaring) där det sägs:
” Domstolen lägger stor vikt vid pojkens kommunikation med uppdragsgivare via medieplattformarna Telegram och Snapchat. Bland annat har han fått instruktionen att ta sig till Nørrebro station och svarat ja till att göra det – men han hann gripas av polis innan planen fullföljdes.”
Jag vill nog mena att detta exempel på inget sätt är ett undantag. Vad det handlar om är en låg kunskap de spår digital kommunikation (och då inte enbart) chattar lämnar. Det förfaller vidare som att denna okunskap växer ju yngre gärningspersonen är. Samtidigt gör teknikutvecklingen, innefattande olika AI-tillämpningar, att det blir allt enklare att hitta specifik information i mycket stora informationsflöden.
Vidare, att ”knäcka” kryptering är till en mycket stor del frågan om rå datakraft. Även här går teknikutvecklingen framåt på ett sätt som på inget sätt kan ignoreras.
Att ovanstående inte skulle ge bättre förutsättningar för rättsvårdande myndigheter, inklusive polisen, förefaller för mig ytterst osannolikt.
När det gäller DNA är det min uppfattning att vi fortfarande är i utvecklingens begynnelsestadium. Det som driver denna utveckling är dels att det krävs allt mindre ”råmaterial” för att ta fram användbara DNA-profiler och dels på att databasen med DNA-profiler ständigt växer. DNA för alla som sätts i fängelse (https://polisen.se/lagar-och-regler/behandling-av-personuppgifter/polisens-register/) läggs in i DNA-registret. Och ju mer databasen växer ju mer ökar möjligheterna…
Då det inte är alldeles ovanligt att personer inom gängkriminalitet är relativt nära släkt ger DNA-registret möjlighet att identifiera fler personer än de som explicit matats in i registret.
Efterlämnat DNA ger en bild av vem som på olika sätt varit inblandade i en gärning. Det behöver inte nödvändigtvis innebära bindande bevis då DNA-kontamineringen ibland kan ha skett vid andra tillfällen men att det ändå ger ”ledtrådar” är för mig oomtvistligt. Sedan finns det förstås också fall där DNA utgör bindande bevis, t.ex. om det handlar om vissa slag av blodspår.
Att de möjligheter som DNA ger, vilka på många sätt är överlägsna traditionella forensiska tekniker, som t.ex. fingeravtryck, inte skulle ge fler möjligheter tror jag inte det minsta på. Dock skall vi vara mycket medvetna om att DNA också öppnar för avsevärda utmaningar när det gäller integritet. Utmaningar på inget sätt ännu givits bra svar…
Jag har inte sagt något om att DNA inte skulle ge större möjligheter. Och i många av da fall finns det DNA på kläder etc. Jag läser en stor del av förundersökningarna, åtalen och domsluten. Det är få fall där DNA har betytt nåt avgörande. Så det har i stort sett inte haft någon betydelse för den ökade uppklarningen mellan 2022 och 2023. Hanteringen av DNA har inte heller förändrats mellan de åren.
Du har sannolikt bättre koll på förundersökningarna än vad jag har vad avser DNA. Dock menar jag, som sagt, att användningen och utvecklingen av DNA-teknik ännu befinner sig i sin linda.
Det har du helt rätt i.