Bostadsinbrotten har halverats. Antalet anmälda bostadsinbrott har minskat kraftigt de senaste åren. Sedan år 2017 har inbrotten i princip halverats. Samtidigt klarar polisen endast upp fyra procent av de anmälda bostadsinbrotten. Det visar en ny rapport som Brå publicerat.
Bostadsinbrott är fortfarande ett brott som drabbar många och innebär en betydande kränkning av integriteten. Brå menar därför att polisen bör vidta åtgärder för att klara upp fler brott.
Polisen behöver bli bättre på att samordna sig över landet för att arbeta med brottsserier som begås av internationella brottsnätverk. I dag utreds bostadsinbrotten ofta lokalt.
– När brotten utreds var för sig på lokal nivå gynnas den organiserade brottsligheten. För att verkligen komma åt inbrott med koppling till brottsnätverken krävs det att polisen samordnar sig bättre, säger Emma Patel i ett pressmeddelande. Hon är projektledare på Brå.
Polisen bör också genomföra fler förhör. I dag görs förhör med brottsoffret enbart i hälften av ärendena med bostadsinbrott. Vittnesförhör görs i knappt en femtedel av fallen.
– För att klara upp fler bostadsinbrott behöver polisen förhöra både fler vittnen och fler brottsoffer, säger Emma Patel.
Få bostadsinbrott löses
Lägst uppklarning av bostadsinbrott har polisregion Stockholm. Regionen har också lägst andel målsägarförhör och genomför färre utredningsåtgärder än i övriga polisregioner. Samtidigt sker många av inbrotten i Stockholmsområdet. Nio av de tio mest drabbade kommunerna när det gäller villainbrott ligger där.
– Stockholm behöver ta krafttag för att förbättra sitt arbete mot bostadsinbrott. Samtidigt har polisregionen behövt hantera ett stort antal grova våldsbrott, och haft svårt att prioritera mängdbrott som bostadsinbrott, säger Lina Fjelkegård, utredare på Brå.
Det hela är en tydlig illustration till två utvecklingslinjer när det gäller. En minskad brottslighet och en allt oduligare polis. Brottsligheten har minskat stadigt sen 1990-talet. Polisen har fått dubbelt så mycket pengar de senaste åren och anställt 12 000 nya personer. Samtidigt har absolut inget blivit bättre.
Läs mer:
- Kraftig personaltillväxt inom polisen – ingen effekt
- Polisen hinner inte utreda bedrägerier
- Mer pengar till polisen har inte gett nånting
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
BRÅ lämnar också ett antal hypoteser kring i vad minskningen kan ha sin orsak.
Bland dessa finns pandemin och då icke enbart dess tillfälliga aspekt utan att det ökade arbetet hemifrån, som hör till pandemins effekter, innebär mindre tillfälle för bostadstjuven att verka ostört. Huruvida dessa förändringar är bestående får framtiden utvisa.
Det talas ävenledes om förändrad brottsinriktning hos internationella brottsnätverk som väljer andra brottsobjekt i än det som är stöldbegärligt i bostäder. Detta lär dock inte förändra den totala omfattningen av egendomsbrott.
Ytterligare en förklaringshypotes består i att antalet lämpliga objekt att stjäla blivit färre. I detta tror jag det finns en bestående poäng. Med det kontantlösa samhället har numera ytterst få kontanter undanstoppade hemma. Går vi 10, 15 eller 20 år tillbaka i tiden var situationen en annan. En missbrukare som då gjorde inbrott gjorde det inte sällan för att hitta kontanter och det behövde då inte handla om några större summor. En annan del som exemplifieras gäller hemelektronik som kraftigt gått ned i pris och därmed är mindre stöldbegärligt. Dessutom har vi en utveckling där separata ”prylar” som kameror, audio-spelare av olika slag, etc. etc. ”flyttat in i” mobiltelefonen, vilket leder till mindre antal ”prylar” att stjäla.
Sedan går det förstås inte att ”stirra sig blind på” bostadsinbrott isolerat. De måste sättas in i en kontext av relaterade brott som andra slag av stölder, bedrägerier etc. etc. Innan allt för långtgående slutsatser rörande denna kategori av brott kan ske.
Det finns böttre förklaringar än så. Förbättrade lås och inbrottskydd i villor. Larmsystem. Men bristen på kontanter är säkerligen också en förklaring.
De inbrott vi haft i vårt hus har enbart handlat om att stjäla silver och guld samt kontanter om de hittat några. Elektronik inklusive datorer har de alltid lämnat. Men nu är det säkert 15 år sen vi hade ett inbrott sist. Det som skiljer sig är att vi numera har en belyst baksida av huset så grannarna kan se vad som händer där. Dessutoom har vi inbrottsäkrade dörrar med moderna lås och brytskydd. Dessutom fönster på baksidan som inte längre går att komma åt medan andra ör inbrottsskyddade. Alla inbrott har tidigare gjorts på baksidan genom dörren eller genom ett fönster. Många av våra grannar har installerat larm.
Bostadsinbrotten har också ersatts av bedrägerier som inkomstkälla för kriminella.
Den förklaring tvivlar jag nog ändå en del på. Betänk att vi talar om en halvering sedan 2017, det är tvivelsutan en exceptionell minskning. Över tid har absolut lås, brytskydd, belysning och larm en betydelse men att det under perioden från 2017 och framåt skulle rått någon sorts ”boom” i installationen av slika produkter finner jag tveksamt även om jag inte har någon försäljningsstatistik vid handen. I vårt eget småhus satte vi in larm långt tidigare än så och det var vi inte ensamma om.
För att förstå behöver studera förhållanden som förändrats snabbt.
Kontantanvändningen, vilken vi varit inne på, är en sådan faktor. I en undersökning Riksbanken gjorde 2020 uppgav 50 procent att de någon gång under den senaste månaden betalt med kontanter. I en undersökning 2 år senare, 2022, har siffran minskat till 32 procent. Idag lär siffran vara än lägre.
Det är också min uppfattning att BRÅ har en poäng i resonemanget runt pandemin. Pandemin innebar, som vi alla är väl medvetna om, snabba förändringar av beteenden.
Sedan är jag helt och hållit enig med dig om bedrägeriernas framfart på inbrottens bekostnad. Bedrägerierna handlar på olika sätt om att kapa åt sig penningar i cyberspace digitala flöden, det är i dessa flöden pengarna finns, inte i kontanter.
Vi vet att bilinbrotten och bilstölderna som minskat på samma sätt som bostadsinbrotten minskat på grund av att tekniska föärändringar gjort det nästan omöjligt att stjäla bilar. Att inte tekniska förändringar skulle ha förändrat mängden villainbrott är därför osannolikt. Det har ju blivit så att villainbrotten minskat kraftigt samtidigt som lägnenhetsinbrotten inte minskat lika mycket.
Minskningen har skett efter 2017, dvs innan pandemin så det är sannaolikt ingen viktigare förklaring även om författaren av Brå:s rapport verkar tycka det. Innan dess skedde en ökning som startade 2007 (men ökningen var marginell nör det gäller lägenhetsinbrott). Ökningen 2007-2017 berörds huvusakligen Stockholmsområdet och viss mån Skåne. Minskningen i Göteborg och Skåne började 2016 medan den började först 2017 i Stockholmsområdet. I samband med pandemin avstannade minskningen i Skåne och Västsverige.
I övriga delar av landet har det inte varit någon ökning och inte heller någon kraftig minskning utan istället en stadig minskning sen början 2000-talet.
Skärpta gränskontroller skulle kunna förklara minskningen i Väst och Syd, och kanske också utvecklingen i Stockholm. Ökningen från 2007 kan förklaras med hjälp av internationella faktorer och inflöde av utländska stöldligor. Minskat alkoholmissbruk och minskat missbruk av opioider skulle också kunna ha bidragit till minskningen av antalet inbrott. Men det har Brå inte undersökt.
Det tycks också ha skett en överflyttning till inbrott i förråd, vindar och källare. det tekniska skyddet på sån ställen är betydligt svagare än för bostäder. Denna ökning sammanfaller med pandemin i motsats till minskningen av inbrotten.
Prissänkningar på elektronik, minskad användning av kontanter och färre guld och silverföremål i hemmen kan också ha bidragit till en minskad mängd inbrott.
Märk nu väl att jag på inget sätt påstår att tekniska förbättringar inte gör skillnad, jag säger ju faktiskt:
”Över tid har absolut lås, brytskydd, belysning och larm en betydelse …”
Dock menar jag att tekniska förbättringar knappast är huvudorsaken till den exceptionellt kraftiga förminskningen. Att införa tekniska förbättringar är något som pågår kontinuerligt, ävenledes mellan 2005 och 2017 då inbrotten ökade (även antalet larminstallationer lär ha ökat under denna period).
Om vi ser antalet larminstallationer som en kontinuerligt bidragande faktor till att försvåra bostadsinbrott borde vi haft en positiv utvecklingen sedan larmen introducerades i större skala, vilket jag menar skedde före 2017. Tveklöst försvårar larm och andra skyddsinstallationer bostadsinbrott men då vi, som sagt, har en period mellan 2005 och 2017 då inbrotten ökar och efter det den nu rådande kraftigt minskande utvecklingen menar jag att det är andra, starkare faktorer, som styr trenden. Dock, utan larm kan vi på goda grunder anta att bostadsinbrotten legat på en högre nivå men fluktuationerna från en sådan nivå hade även de styrts av andra faktorer.
Mot dina övriga resonemang har jag inget att invända. Jag ser det som dessa är exempel på det som styr hur trenden utvecklats. Och jag lutar mer och mer åt att ditt resonemang kring ”Prissänkningar på elektronik, minskad användning av kontanter och färre guld och silverföremål i hemmen” är en väsentlig del i orsakssambanden. Finns inget ”vettigt” att stjäla blir ju inbrottet tämligen meningslöst …
Ja, det förefaller som om det sistnämnda borde vara den viktigaste anledningen. Så vi är nog ganska överens om detta.
Bostadsinbrotten har halverats. Antalet anmälda bostadsinbrott har minskat
kraftigt de senaste åren. Sedan år 2017 har inbrotten i princip halverats.
Samtidigt klarar polisen endast upp fyra procent av de anmälda bostadsinbrotten.
Jag tror att för vissa brottstyper så står enskilda ligor för en jättestor andel av antingen brotten eller möjliggörandet, och när de lägger ner av något skäl så försvinner också brotten.