Techmiljardärerna och Trump

Techmiljardärerna och Trump. Trump-administrationens band till Elon Musk (X), Mark Zuckerberg (Meta), Jeff Bezos (Amazon), Peter Thiel och andra techmiljardärer verkar tyda på en vilja att skapa en avreglerad digital och teknologisk stormakt av USA. Eller snarare kanske att färsvara USA:S position på det området. Techmiljardärernas målsättning är förmodligen att frigöra sig från statlig kontroll. De vill att deras privata företag ska få fria händer.

Trumps intresse som president i USA är förmodligen att minska Kinas teknologiska försprång genom aggressiva investeringar i AI, rymd, halvledare och digital infrastruktur. Makten ska ges till företagen och deras ägare istället för till byråkrater. Detta för att privata aktörer ska kunna ta strategiska beslut som regeringar normalt gör.

Tankegången är att techbolagen ofta kan agera snabbare än staten när det gäller teknologisk kapprustning. SpaceX utvecklar exempelvis rymdteknologi snabbare än NASA. Elon Musk kunde via Starlink styra kommunikationen i Ukraina. När Brasilien ville införa restriktioner för Musks verksamhet i landet var det just detta som konflikten gällde.

US-amerikanska företag gynnas av Trump

Trump-administrationen gynnar medvetet US-amerikanska techföretag och blockerar utländska konkurrenter. Typexempel är försöken att förbjuda Tiktok och sanktioner mot kinesiska AI-bolag. Den digitala maktkampen ses sannolikt som en nyckel till USA:s framtida dominans. Techmiljardärerna är hans spjutspetar i denna utveckling. Detta nya krig.

Musk har länge haft en vision om att expandera mänskligheten till rymden. Under Trump-administrationen blir detta mer än en vision. Det blir en strategisk plan för att ge USA ett teknologiskt försprång.

Satellitnätverk som Starlink ger USA en fördel när det gäller global kommunikation och informationskrigföring. Rymdteknologi blir en ny militär domän där USA vill ha total dominans. Rymdgruvdrift och solenergiprojekt kan bli avgörande resurser i framtiden. Om USA kontrollerar rymdinfrastrukturen, kan det ekonomiskt och militärt dominera världen.

SpaceX kan ta över NASA:s roll som global ledare i rymdfart. Starlink skapar ett privatägt kommunikationsnätverk som kan fungera oberoende av regeringar. Musk kan använda sin privata makt för att driva USA:s geostrategi på ett sätt som regeringen inte kan. Rymden blir en ny arena för global maktkamp Musk är en central aktör i att ge USA en ledande position.

En avreglerad digital ekonomi i USA och en statligt styrd teknologisk expansion Kina skapar en ny typ av digitalt kallt krig. Ett kallt krig där andra delar av världen förväntas hamna vid sidlinjen när de två supermakterna delar upp jorden i intressefärer.

Tre utvecklingsmodeller

USA:s politik verkar gå ut på maximal frihet för entreprenörer att utveckla ny teknologi utan statlig inblandning. Den innebär vidare privatägda företag som driver utvecklingen inom rymd-, AI- och kommunikationsteknologier. Dessutom att kinesiska konkurrenter inom dessa områden blockeras.

Kinas strategi är en annan. Den bygger på statlig kontroll över AI, halvledare och dataflöden. Dessutom innebär den gigantiska statliga investeringar i kvantteknologi och avancerade kommunikationsteknologi. Vidare är den inriktad på styrning av internationell digital infrastruktur genom det som kallas ”Digital Silk Road”.

Europa har hittills satsat på lagstiftning för att reglera tech-företagens verksamheter. Dessutom pytsar de in stöd till utvecklingen av tekniska alternativ till de US-amerikanska storföretagens dominans när det gäller digital kommunikation. De alternativ de stöder är tekniska alternativ som gynnar användarna på tech-företagens bekostnad. En liknande utveckling är också på väg när det gäller AI-teknologi.

Stormaktskonkurrens

Det håller på att växa fram en stormaktskonkurrens kring kontrollen över digitala nätverk, AI och rymdteknologi. En värld där privata techmiljardärer har mer makt än vissa regeringar har växt fram. Det är en utveckling som USA och Trump vill understödja och gynna. Rymden och digitala nätverk är lika viktiga som territorium. Framförallt Kina utgör en motpol till detta med sin omfattande statliga styrning. I Europa finns dock tendenser till den tredje väg.

Läs mer:

Inlägget bygger på tankegångar av Hans Abrahamsson och en kommunkation han haft med ChatGPT. Tack till Hans Abrahamsson för att han delat med sig av sina tankar och diskussionen med ChatGPT.


Upptäck mer från Svenssons Nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

3 svar på “Techmiljardärerna och Trump”

  1. Techmiljardärerna och Trump. Trump-administrationens band till Elon Musk (X),
    Mark Zuckerberg (Meta), Jeff Bezos (Amazon), Peter Thiel och andra
    techmiljardärer verkar tyda på en vilja att skapa en avreglerad digital och
    teknologisk stormakt av USA.

  2. Techmiljardärerna och Trump. Trump-administrationens band till Elon Musk (X),
    Mark Zuckerberg (Meta), Jeff Bezos (Amazon), Peter Thiel och andra
    techmiljardärer verkar tyda på en vilja att skapa en avreglerad digital och
    teknologisk stormakt av USA.

  3. Problemet för USA är, säger Ha-Joon Chang såväl som Mariana Mazzucato, att teknologiska språng aldrig någonsin har ägt rum utan kraftfull statlig inblandning. Det är bara staten som har så stora resurser som behövs för att sätta igång något.

    Men det kan säkert gå bra för Musk och hans vänner ändå, de behöver inga teknologiska språng för att fortsätta profitera med framgång.

    Fast det blir på så att säga sydamerikansk nivå. Det finns mångmiljardärer där också.

Kommentera gärna med hjälp av ett Mastodonkonto

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.