Högre löner för lågavlönade minskar brottsligheten. Fler än fyra av tio av de som har dömts för ett brott återfaller i brottslighet inom några år. För att minska återfallsrisken och kostnaderna för samhället är det viktigt att identifiera vad som orsakar återfall. Detta skapar i sin tur förutsättningar för en mer evidensbaserad kriminalpolitik. Det är något som nationalekonomen Randi Hjalmarson framför i en ny SNS-rapport.
När det gäller sannolikheten att åka fast visar forskning att om någon är registrerad i DNA-databaser leder detta till en mindre risk för återfall. VFroskningen är gjord i USA och Danmark. DNA-register används även i Sverige men än så länge finns det ingen forskning om hur registrering av DNA påverkar risken för återfall. Det är väl troligt att detta beror på att de flesta av de som finns i DNA-databaser är dömda för grova brott som mord och liknande. Det är sen länge välkänt att mördare har låg återfallsrisk.
Elektronisk övervakning
Elektronisk övervakning används i allt högre grad runtom i världen för att begränsa växande fängelsepopulationer. Det har i många sammanhang även visat sig minska återfall i brottslighet. Det är dock inte klart om resultaten från befintlig forskning skulle kunna leda till slutsatsen att användningen av elektronisk övervakning i Sverige bör öka. Men det är dock mer effektivt än fängelse för mindre allvarliga brott. Det skulle också minska antalet personer i fängelse så att den relativt hyfsade miljön i svenska fängelser kan bevaras.
Fängelse
Forskning om orsakssamband mellan själva vistelsen i fängelser och återfallsbrottslighet uppvisar blandade resultat. Vissa fängelsevistelser minskar återfall för vissa brottslingar. Dessa effekter beror exempelvis på den intagnes egenskaper, strafflängd och förhållandena i fängelset. I de nordiska länderna syns några tydliga positiva effekter för vissa grupper. Det beror på att förhållanden i fängelserna historiskt sett är goda och att rehabilitering är något som betonas.
Men inte ens de bästa fängelserna lyckas alltid med att rehabilitera brottslingar. Speciellt inte om dessa har svårt att hitta ett arbete som betalar en tillräckligt hög lön. Detta är ett potentiellt växande problem i Sverige. Detta i och med att bakgrundskontroller har blivit en allt viktigare del av rekryteringsprocessen. Det finns tydlig evidens att förbättrade legitima möjligheter på arbetsmarknaden minskar återfallsfrekvensen.
Det är alltså bra om tidigare dömda får jobb och dåligt om de på grund av att de är straffade stängs ute från arbetsmarknaden. Då har de ju inget annat alternativ till försörjning än brottslighet om de inte vill leva på existensminimum i form av bidrag.
Högre löner
En annan sak som enligt rapporten visat sig ha en bra effekt för att minska återfallen i brott är högre löner. Dvs högre löner i yrken som inte kräver nån högre utbildning liksom i industri- och byggjobb. En av de bästa åtgärderna för att minska brottsligheten i form av minskat antal återfall i brott är alltså höjda löner i lågavlönade arbetaryrken. Det skulle förmodligen också innebära att det blev svårare för de kriminella gängen att rekrytera.
– Forskning visar att ekonomiska möjligheter även spelar en roll för hur en individ framgångsrikt kan återintegreras i samhället. Därmed är frågan om hur man kan minska återfallsbrottsligheten inte enbart relevant för beslutsfattare inom kriminalpolitiken utan även för de som arbetar med att skapa och implementera säger Randi Hjalmarsson i ett pressmeddelande.
Rapporten Determinants of Recidivism: How Criminal Justice Interactions and the Post-Release Environment Affect Repeat Offending är skriven inom ramen för SNS forskningsprojekt Brottslighet och samhälle.
Tidigare publicerat i Magasinet Konkret.
Läs mer:
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.