Hamburg är centralt för smugglingen av kokain

Hamburg är centralt för smugglingen av kokain. Hamnen i staden fungerar som en viktig ingång för kokain som smugglas från Latinamerika till Europa. Detta på grund av dess strategiska geografiska läge och höga volym med containertrafik. En del av kokaintrafiken genom hamnen drivs av kriminella nätverk från Balkan. Även om tyska och internationella myndigheter försöker ta itu med problemet krävs ökade insatser för att försöka stoppa inflödet. Däribland investeringar för att minska hamnpersonalens delaktighet samt större samordning med Balkans brottsbekämpande myndigheter och hamnmyndigheter.

År 2023 hanterade Hamburgs hamn 7,7 miljoner containrar. Det gör den till den tredje största europeiska hamnen vad det gäller cintainertrafik. Det året beslagtog tyska myndigheter 43 ton kokain vara nästan 34 ton enbart i Hamburgs hamn. Det var en ökning från 9,5 ton år 2019. Antalet pågående allvarliga och internationella narkotikautredningar i staden ökade till 111 år 2023. Det innebar en ökning med nästan 30 % jämfört med 2022.

Från Hamburg smugglas kokainet ibland vidare med fartyg till Nordens containerhamnar såsom Göteborg, Helsingborg, Norvik, Gävle, Oslo, Gdynia, Århus med flera. Eller med lastbilar till Norden.

Sämre kontroll i Hamburg

Hamburgs betydelse i den internationella kokainhandeln är väl dokumenterad och har ökat under 2020-talet. Det beror till stor del på att säkerheten och kontrollen är sämre i Hamburg än i Rotterdam och Antwerpen. En stor del av smugglingen via Hamburg anses vara kontrollerade av kriminella nätverk från Balkan. Dessa nätverk kan vara albanska nätverk vilka leds av albaner från Albanien och Kosovo. Eller så kan det vara nätverk från det forna Jugoslavien som huvudsakligen leds av serber och montenegriner.

I december 2024 grep Montenegros polis exempelvis tre montenegriner som misstänktes för att ha smugglat 509 kilo kokain ombord på det statligt ägda fartyget Budva. Smugglingen hade skett hela 5 år tidigare.

Kokainet lastades enligt uppgift i den brasilianska hamnen i Santos, gömd bland bulksocker avsett för Casablanca, Marocko. Sockret lastades av i Casablanca men kokainet förblev dolt på fartyget. Det hittades av tysk polis vid ankomsten till Hamburg i maj 2020.

De misstänkta valde att tiga inför åtalet i Montenegro. En av dem som greps i Montenegro i december 2024, Mladen Radulovic, hade tidigare suttit anhållen i Hamburg mellan maj och november 2020 i samband med samma fall. Han släpptes från tyskt förvar på grund av ett felaktigt gripande.

Albanska maffian

I november 2024 utlämnade albanska myndigheter Princ Doboshi till Tyskland. Detta efter att han gripits i Tirana. Han anklagas för att ha utfört storskaliga kokainsmugglingsoperationer genom Hamburgs hamn. Hamburgs åklagare har anklagat honom för delaktighet i 11 smugglingsoperation med totalt cirka 10 ton kokain.

Doboshi som är från Kosovo har också utsatts för Albaniens särskilda åtal mot korruption och organiserad brottslighet (SPAK). De beslagtog några av hans tillgångar i mars 2024 på grund av att de hade köpts med pengar från kokainhandel. I samma ärende var också hans svåger Olsi Syziu inblandad. Denne var då redan gripen i Tsykland misstänkt för storskalig narkotikasmuggling.

Doboshi har varit en känd kriminell under lång tid och år 1994 dömdes Doboshi till 14 års fängelse i Norge för att ha drivit ett nätverk som försåg Västeuropa med heroin.  Han rymde från fängelset i Ullersmo i Norge 1997 och reste till Kroatien. Där lät att han operera sig till ett nytt utseende. Därefter flyttade han till Prag i Tjeckien där han fick en central roll i den lokala albanska maffian.

1999 greps han dock efter att han planerat en attack mot fängelset i Pancrac. Han utvisades därefter till Norge för att avtjäna resten av sitt straff. Han frigavs år 2005 och flyttade då omedelbart till Prag där hans fru och barn fanns. Han flyttade dock snart till Pec i Kosovo medan frun och barnen bodde kvar i Prag. Därifrån fortsatte han uppenbarligen med sin brottslighet.

2006 förhördes han också i samband med ett terrordåd och planerade terroristattacker i Norge. Detta då han var vän med den person, Arfan Bhatti, som åtalades men inte dömdes.

Albanligan

Fallet Doboshi visar ganska tydligt hur den albanska maffian länge dominerat en del av narkotikahandeln I Norge och Oslo. Först med heroin och numera med kokain. Kokainet smugglas via hamnarna i Hamburg, Göteborg, Uddevalla och Helsingborg, Det är något jag beskrivit i mitt inlägg om den svenska grenen av den albanska maffian, Albanligan, såväl som i några andra artiklar:

• Albanligan är ett långlivat kriminellt nätverk
• Gängland Oslo – förortsgäng, familjer och mc-gäng
• Märkligheter i flera stora brottsutredningar i Göteborg
• Kokainbeslagen i Uddevalla – koks i koksen
• Flera hundra kilo kokain beslagtaget i Bohuslän
• Kokainbeslag i Helsingborg knutet till albanska maffian
• Kokainbeslagen i Brandenburg, Berlin och Oslo
• Flera hundra kilo kokain beslagtaget i Bohuslän

Medfinansiering

I september 2024 beslagtog Hamburgs polis mer än 2 ton kokain gömt i bananlådor i en fraktcontainer nära hamnen. Operationen ledde till gripandet av 12 misstänkta, i åldrarna 21 till 43, från Tyskland, Turkiet, Afghanistan, Irak, Syrien, Albanien och Indien. Några av de gripna var redan kända för brottsbekämpande myndigheter för narkotikarelaterade brott. Den albanska maffian stod för en del av finansieringen av transporten som dock var ett samarbetet mellan kriminella grupper från flera olika länder. Det hela är ett exemepl på medfinansiering av kriminella operationer.

Kriminella nätverk från Balkan

Brottsstatistik från Tyskland visar att kriminella nätverk från Balkan spelar stor roll i Tyskland kriminella grupper i Tyskland. År 2022 och 2023 var albanska och serbiska medborgare bland de fem främsta nationaliteter som misstänktes för inblandning i organiserad brottslighet i Tyskland. Detta enligt Bundeskriminalamt (BKA). Antalet serbiska misstänkta nästan tredubblades 2023 jämfört med 2022, från 165 till 450, medan antalet albanska misstänkta ökade från 254 till 285.

Brottsbekämpande myndigheter, medierapporter och civilsamhälleskällor i Hamburg ger vid handen att albansktalande kriminella nätverk uppfattas som mer synliga i Hamburgs stad och hamn än slavisktalande grupper. Denna större synlighet är sannolikt att kopplad till deras längre etablerade närvaro i staden. Detta tyder dock inte nödvändigtvis på att Balkans kriminella nätverk har en starkare närvaro i Hamburg än andra nationella eller internationella kriminella aktörer. Deras större synlighet kan istället bero på att ledande personer tar en mer aktiv roll i brottsligheten än vad ledande personer ur andra kriminella nätverk.