Organiserad brottslighet enligt myndigheterna. Narkotikabrott, bedrägerier, miljöbrott och organiserade stölder hör till det som olika myndigheter anser är de största samhällshoten från organiserad brottslighet. En ny myndighetsgemensam lägesbild visar att våld, korruption och motåtgärder mot myndigheter är några de kriminellas metoder. Vilket inte direkt känns som raketforskning utan något som vem som helst hade kunnat räkna ut alldeles själv.
Den organiserade brottslighetens kriminellas strategier blir enligt den aktuella lägesbilden alltmer avancerade. Det är väl iofs troligt och naturligt, men ändå handlar det om samma sak som det alltid gjort. Att tjäna pengar. Och de krmininella gör det som behövs för att uppnå detta syfte även om det handlar om olagligheter.
I lägesbilden från 14 myndigheter beskrivs en ”kriminell infrastruktur” där de kriminella använder falska identiteter och företag för att tvätta brottsvinster.Våld och hot, korruption samt motåtgärder mot myndighetsinsatser är sådant som ingår i det som myndigheterna kallar kirminell infrastruktir vilket förefaller vara ett begrepp som används fel. Metoder är inet infrastruktur, Företag, advokatbyrårer, växlingskontor, bombfabriker, vapensmedjor, lagerlokaler etc är infrastruktur.
– Vi ser bland annat att brott som drabbar många människor och företag i vardagen, mängdbrotten, är väldigt organiserade och utförs ofta mycket professionellt, brotten kan vi därmed inte bara utreda bort, de måste även förebyggas, säger Johan Olsson, ordförande i operativa rådet och chef för polisens nationella operativa avdelning (Noa).
Mest samhällshotande brottsområden
Samtliga sex typer av kriminalitet som beskrivs i lägesbilden återfinns inom fem brottsområden: narkotikabrott, bedrägerier, miljöbrott, organiserad stöldbrottslighet och brott mot internationella sanktioner. Momsbedrägerier, punktskattebrott och organiserad brottslighet i arbetslivet är fem av de metoder som kriminella grupperingar använder.
Digitaliseringen gör det möjligt att exempelvis bedriva penningtvätt genom företag från utlandet. Brottsutredningar försvåras sedan genom falska registeruppgifter och komplexa bolagskonstruktioner med internationell koppling.
Att den organiserade brottsligheten använder företag i sin brottsliga verksamhet innebär att konkurrensen snedvrids och att seriösa aktörer riskerar att konkurreras ut.
Kriminella tjänster och möjliggörare är viktiga kuggar i den kriminella infrastrukturen. De tydligaste exemplen är att de kriminella nätverken köper eller säljer tjänster för penningtvätt och transporter. Men det kan även handla om att ordna fram bolag och oriktiga identiteter. Inte sällan finns möjliggörare bland yrkesgrupper som advokater, mäklare och revisorer.
De kriminellas förväntade anpassning
Enligt rapporten förväntas flera förflyttningseffekter förstärkas där de kriminella anpassar sig för att undgå lagföring. Ett exempel är att begå brott med hjälp av stiftelser och ideella föreningar. Att skydda sina tillgångar genom oriktiga handlingar och identiteter liksom att uppehålla sig och flytta verksamhet utomlands är andra. Det esnare gäller särskilt en flytt till länder utan utlämningsavtal.
– Lägesbilden visar på vikten av att motverka den kriminella ekonomin, fler insatser mot möjliggörare och att förstärka internationell samverkan i brottsbekämpningen. Både i myndigheternas enskilda arbete och i den myndighetsgemensamma satsningen pågår flera initiativ för att stärka insatserna mot den problembild som beskrivs i lägesbilden, säger Johan Olsson.
Den myndighetsgemensamma lägesbilden
Den myndighetsgemensamma lägesbilden (MGL) tas fram vartannat år för att inrikta arbetet i den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet. I lägesbilden beskrivs sex typer av ”kriminell infrastruktur” som utmärker den mest samhällshotande organiserade brottsligheten.
De myndigheter som tagit fram lägesbilden är Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket, Utbetalningsmyndigheten och Åklagarmyndigheten
Rapporten bygger bland annat på uppgifter från de sju regionala underrättelsecentrumen och det nationella underrättelsecentret, samt de underlag som Sverige har bidragit med till Europols hotbildsbedömning Socta som presenterades i mars 2025.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.