Fotbollens svenska födelse

Publicerad denFörfattareAnders Karlsson

Hur allting började – Fotbollens svenska födelse. Bollspel överlag har funnits under väsentliga delar av mänsklighetens historia och lekar/nöjen i skilda former som påminner om dagens fotboll har också många år på nacken. Den äldsta dokumenterade varianten härstammar från Kina och de stridande staternas tid (400-talet f.Kr. till 221 f.Kr.). På den tiden spelade man, som idag, i två lag och hade mål med nät uppspända mellan bambustänger. Bollen var tillverkad av läder och fylld med fjädrar. Spelet, på kinesiska kallat cujú (spark-boll), blev efterhand mycket populärt.

Örgryte IS

Fotbollens vagga i Sverige stod i väster och Göteborg. Det var britter som – från 1880-talet – introducerade ”det gröna fältets schack” i vårt land. Upphovsmännen kom med båtar från England och Skottland för att arbeta – en del i hamnen, andra i fabrikerna och vissa mer bemedlade damp enbart ner som turister. Göteborgarna, som tidigare främst ägnat sig åt en mer rugbyliknande utövning, kom snabbt att anamma fotbollen enligt de engelska reglerna.

Den första föreningen, som bildades 1883, var IS Lyckans Soldater, vilken huvudsakligen bestod av ungdomar från Göteborgs realgymnasium. Tätt därefter bildades Örgryte IS 1887 i Balders hage, beläget inom det område som numera inhyser nöjesfältet Liseberg. Den första organiserade matchen spelades därefter 1892 på Heden mellan just Örgryte och Lyckans Soldater, en drabbning där Örgryte avgick med segern (2-0).

Överhuvudtaget var det Örgryte som i portgången var den ledande svenska föreningen. Man hemförde 1896 det första svenska mästerskapet, vilket ända fram till 1924 – när Allsvenskan tog vid – avgjordes i cupform. Örgryte blev svenska mästare 10 av de 13 första åren. Det var endast Stockholmslaget AIK (1900 och 1901) samt IFK Göteborg (1908) som lyckades bryta den dominansen.

Fotbollen blir stor

Från allra första början var fotbollen främst ett nöje för mer bemedlade ungdomar. Arbetsdagen kunde sträcka sig upp till tolv timmar sex dagar i veckan för den tidens proletärer. Dessutom handlade det vanligtvis om ansträngande kroppsarbete till låga löner som nätt och jämt höll svälten borta. Under dessa förhållanden var det inte lätt för arbetare att på fritiden ha ork till att idrotta. Under 1890-talet kom dock lönerna att tydligt vända uppåt, i kombination med en så sakteliga sjunkande arbetstid. Lönelyften orsakades av att den omfattande utvandringen skapade brist på arbetskraft, parat med att de arbetande började sluta sig samman i fackföreningar.

Den första fotbollsföreningen som bildades med ett dominant proletärt inslag var Göteborgs Atlet och Idrottssällskap, i dagligt tal mer känt som GAIS. Det hela ägde rum på Edlunds konditori, en viktig mötesplats i vardagslivet för den tidens arbetarungdom, på Storgatan i centrala Göteborg 1894. Det var självklart också arbetarklassen över tiden förbättrade villkor som banade väg för att fotbollen utvecklades till en verklig folksport, inte minst den lag om 8-timmars arbetsdag som instiftades 1919. Dessutom kom de allmänna tidningarna, förutom det mer renodlade Idrottsbladet som såg dagens ljus 1910, att skriva alltmer om fotboll, och från mitten av 1920-talet blev även radion en källa till avkoppling, nöje och information.

Ett landslag kom även att formeras och den första landskampen – mot Norge 1908 – ändade i en svensk vinst med komfortabla 11-3. Därefter kom från 1920-talet den årliga drabbningen mot Danmark att bli något av en nationell samling och folkfest.

Men damfotbollen då? Ja, det var först på 1960-talet som ett antal pionjärer från lilla västgötska Öxabäck – i hägnet av den allmänna kvinnliga frigörelsekampen – banade väg för ett organiserat seriespel, och sedermera ett landslag som skördade stora framgångar. Men det är en helt egen och annan historia.

Anders Karlsson

Läs mer:

Upptäck mer från Svenssons Nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.