Att vara jude kan var en mängd olika saker. Det kan innebära att tro på Gud enligt den judiska läran och det kan vara att leva enligt den judiska religionen. Men det kan också vara att ha en förälder som är jude, att se sig själv som jude, att omfamna delar av de judiska tradtiionerna. Eller den som är med i en judiska församling. En person kan alltså vara religiös jude, kulturell jude eller jude på grund av att den är född av en mamma som är jude. Eller nåt annat. Det finns få stabila och fasta definitioner. Enklast är förstås att enbart betrakta de som tror på gud i enlighet med judiska traditioner och är medlem i en judisk församling som judar.
Men i verkligheten är det så att de flesta jag känner som betraktar sig som judar inte tror på gud alls. Och de lever inte enligt tradtionell judisk tro. De är vad som skullle kunna kallas kulturella judar. De flesta av dem kommer från judiska familjer som funnits i Sverige sen 1900-talet närjan eller 1800-talets slut men en del av dem tillhör familjer som flydde till Sverige i samband med andra världskriget.
Judiska namn
Många judar i Sverige har tyska namn som traditionellt burits av personer med judisk tro eller kultur. Men alla som bär sådan namn är inte nödvändigtvis judar. För det är ofta vanliga tyska namn som Fleischer, Fischer, Sterner och Müller. Och en del judar jag känner har vanliga svenska namn som Carlberg, Abrahamsson, Hermansson, Jansson och Nilsson. Å andra sidan bär en av mina bröder ett tyskt namn som kan förknippas med judiskhet. Lindenberg. Vi är dock inte judar men det judiska har i generationer varit så när vår familj att jag ibland stöter på människor som tror att jag är jude. Det har dock förstås varit vanligare att folk har trott att jag är jugoslav.
Det började med att min farfar som var sjöman gifte sig med en kvinna från östra London under mellankrigstiden. De bosatte sig i Haga i Göteborg och hamnade sen i Masthugget på Andra Långgatan. På den tiden var det judiska kvarter. Den ortodoxa synagogan fanns först i Haga. Sen fanns den på Andra Långgatan snett emot där farfar, farmor och deras barn bosatte sig. I hemmet pratade familjen engelska och på gatan pratades det jiddisch. Pappa och syskonen verkar ha förstått jiddisch och åtminstone en av hans äldre systrar kunde prata det. Kan förmodligen prata det för hon lever än. Historien finns beskriven i en bok, Alla röster, Alla ljus, som min syster Agneta Thomasin Svensson skrivit.
Judiska grannar och vänner
När jag växte upp på Rörö och i Stenungsund hade jag ingen aning om denna historia men det var så märkligt att vi faktiskt kom att bo nära flera judiska familjer i Stenungsund. Jag visste inte att de var judiska och ingen nämnde nånsin nåt sånt trots att en av mina klasskamrater var från en av dessa familjer, familjen Elam. Han och jag bodde två hus ifrån varandra och gick i samma klass från 2:an till 9:an. I ett grannhus till Elam bodde en familj som hette Fineman. Som vuxen har jag förstått att det var två judiska familjer. Detta även om namnet Fineman med den stavningen inte nödvändigtvis är ett judiskt namn. Det är också ett franskt namn som kom till Sverige på 1600-talet med ett antal personer som fick arbete hos Louis De Geer.
Och när jag och mina syskon sakta men säkert flyttade in till Göteborg som tonåringar eller unga vuxna kom flera av oss att få en hel del judiska vänner. En av mina bröder kom att bli så nära kopplad till judiskhet att han till och med arbetade på den judiska barnkolonin Glämsta ett par år. Och såväl jag som flera av mina syskon har många judiska vänner och bekanta. En del av mina vänner brukar skämtsamt säga kalla mig för hedersjude. En bror gifte sig som jag redan sagt med en kvinna som har en judisk far och med ett judiskt namn. Han bytte till det namnet. Och jag tillhör en internationell politisk organisation där flera av de kända ledarna varit från judiska familjer. Leo Trotskij, Ernest Mandel, Alain Krivine, Daniel Bensaid, Michael Löwy och Francois Sabado för att nämna några.
Så vem är egentligen jude?
Det är uppenbart att vår familj säkerligen i viss mån och utifrån vissa aspekter kanske kan betraktas som judisk. Personer som talat jiddisch. Bosatta i judiska kvarter. Många judiska vänner och bekanta. En som arbetat på en judisk institution. En med judiskt namn. Men vi är på något sätt inte kulturellt judiska och inte religiöst judiska. I verkligheten inte judiska alls. Men flera av oss står nära det judiska. Lika nära som en del personer som säkerligen betraktar sig judar eller som en del andra skulle betrakta som judar för att de bär namn som Heyman, Goldstein, Lamm, Leman eller Bonnier.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.