Sverige har 5 nationella minoriteter. Sverigefinnar som är finsktalande personer som invandrat till och bor i Sverige och deras ättlingar. Dessutom är tornedalsfinnar, samer, romer och judar. Den överlägset största gruppen är de som idag kallas sverigefinnar (ruotsinsuomalaiset).
Sverigefinska flaggan
Tidig invandring
Det har alltid funnits en finsktalande befolkningen i det som idag är Sverige. På medeltiden var en stor del av Stockholms befolkning finsktalande. Sverige och Finland var ett och samma land fram till 1809. Den finska församlingen i Stockholm grundades 1577. 1725 togs de finska kyrkan i Gamla stan i bruk. Och det har stadigt funntis finsktalande personer i Stocholm sen medeltiden och dessutom en stadig invandring. Min egen mormorsmor kom till Sverige i början av 1900-talet från Kestilä utanför Uleåborg.
Skogsfinnarna
Skogsfinska flaggan
Karta över skogsfinsk bosättning.
Från 1500-talet fram till 1800-talet fanns det en finsk invandring av svedjebönder till skogarna i det som idag ibland kallas Finnmarkerna från Finnskoga i Värmland till Ångermanland med undantag av de centraal delarna av Dalarna. Men de fanns även på många andra håll som sydöstra Värmland och Tiveden med mera. En del av des sinvandrare blev också gruvarbetare i Bergslagen.
Det finska språket överlevde längst i norra Värmland där de sista som talade finska dog på 1980-talet. Dessa finnar kallas skogsfinnar (metsäsuomalaiset) eller svedjefinnar.
Det är oklart hur många som faktiskt invandrade till Sverige. Men det beräknas att 10 000 -15 000 invandrade från 1570-talet til slutet av 1600-talet. Gradvis flyttade de västerut i landet på grund av konflikter med skogsbruk, vanligt jordbruk och järnbruk. Över tid kom det ocså fler invandrare till Sverige ända fram till 1800-talet. Svedjebruket som sådant dog ut i början av 1800-talet då det hamnade i konflikt med järnbruken och skogsindustrin.
2022 togs det fram en egen flagga för ättlingarna till skogsfinnarna som dock inte längre talar finska..
Krigsbarnen
Under andra världskriget skickades 70 000 barn till Sverige från Finland för att de skulle undkomma kriget. 7 000 av dem blev kvar i Sverige. De barn som stannade kvar förlorade i allmänhet sitt finska språk.
Arbetskraftsinvandringen
Efter andra världskriget var det arbetslöshet och bostadsbrist i Finland. I Sverige behövdes det arbetskraft och en omfattande utvandring till Sverige ’ägde rum med start på 1950-talet och fram till 1980-talet. De som kom fick arbete i metallindustrin och textilindustrin. Totalt flyttade omkring 300 000 personer från Finland till Sverige. De flesta kom på 1960- och 1970-talen.De hämtade hit av industrin i Sverige som kunde erbjuda både arbete och bostad. Metlla industrin i Mälardalen och Bergslagen anställde många liskom textilindustrin i Borås, varven i Uddevalle, Göteborg och Stickhiolm, bilindustrin Göteborg, Trollhättan, Södertälje, Köping, Olofström och Skövde med flera orter.
Idag beräknas det finnas omkring 700 000 personer som har invandrat från Finland eller är ättlingar till finska invandrare. De flest av dess är ättlingar till arbetskraftstinvandrarna.
Under hekla tiden sen 1809 har det också funnits en invandring av finlandsvenskar till Sverige för karriär inom kulturområdet och politiken. Under många år var sverige också en tillflykt för homosexeuall från Finland då Sveige hade en mer tillåtande och öppen inställning. Båda dessa typer av invadnring berörde främst Stockholm Den hade en obefintlig koppling till arbetskraftsinvandringen ävena haft flera homosexuella finska arbetskamrater på olika industrier. Deras sexuella läggning kan mycket väl ha spelat in i valet att ta jobb i Sverige..
Sverigefinnar idag
Det finns cirka 125 000 personer i dagens Sverige som är fördda i FInland. I denna siffra ingår även finlandssvenskar, dvs personer fårn Finland som är svensktalande. Det finns uppskattningar som ger vid handen att det kan finnss cirak 200 000 finsktalande personer i Sverige exklusive tornedalingarna som pratar meänkieli. Det beräknas att cirka 15 000 personer kan prata meänkieli.
De flesta personer som härstammmar från Finland finns i Stockholm, Göteborg, Södertälje, Eskilstuna, Botkyrka, Borås, Huddinge, Haparanda (högst andel finskfödda i Sverige), Uppsala och Nacka. Andelsmässigt följs Haparanda av Övertorneå, Surahammar, Fagersta, Hallstahammar, Upplands-Väsby, Södertälje, Köping, Botkyrka och Håbo. Förutom kommunerna i Tornedalen handlar det främst om industriorter av olika slag samt förorter till Stockholm.
Finnarna och deras ättlingar är den i särklass största invandrargruppen i Sverige. Om de nu ens ska kallas invandrare. Finnar har ju alltid varit en del av befokningen i Sverige. Och innan 1809 var Sverige ett land med flera språk. Svenska och finska var de största. Andra språk var romani, de samiska språken, månsing (en slags tyska som talades av västgötknallarna), jiddisch som talades fram till 1950-talet i delar av Göteborg och kanske också på andra orter.
Läs mer:
- Hur många romer finns i Sverige?
- Förföljelserna av romer i Sverige under 1900-talet
- Sveriges minoriteter och minoritetsreligioner
- Finska och arabiska – de vanligaste främmande språken i Sverige
- Urfolksrätten och samerna
- Samernas nationaldag – ge samerna rätten till fiske och jakt
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Intressant sammanställning.
När det gäller vårt lands flerspråkighet borde nog också tyska inräknas. Mellan 1648 och 1815 (eller kanske t.o.m. 1903 då Wismar formellt avträddes) utgjorde ju områden i Nordtyskland, där Svenska Pommern var det mest betydande, delar av vårt land. Här fanns aldrig någon ambition att ”försvenska” utan tyskan accepterades fullt ut.
Utöver den ”tysksvenska” befolkningen i Nordtyskland ”invandrade” i forna tider många tyska handelsmän och hantverkare till svenska städer. Under medeltiden uppskattas att nästan hälften av Stockholms befolkning bestod av tyskar men även andra städer hade en icke försumbar tysk befolkning. Utifrån detta kan vi nog anta att talandet av tyska i gamla svenska städer inte var alldeles ovanligt.
Helt rätt. Tyska talade si de många svenska städer redan på mdeltiden öven i det som numera är Sverige. I Göteborg var det ett av tre officiella språk under 1600-talet och 1700-talet tillsammans med nederländkas och svenska. Även engelska var ett vanligt språk i den tidens Göteborg.