Pierre Bordieu. Bild: . Licens: CC BY-SA 4.0
Pierre Bourdieu är en akademisk superstjärna. Hans teorier om fält, kapital, habitus etc. har fått enormt genomslag inom olika humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner och hör nuförtiden till ”det man bör känna till”.
Bourdieus undersökningar av det litterära fältet har inspirerat en lång rad litteraturforskare, och jag har själv använt mig av hans teorier i nästan allt jag skrivit efter min c-uppsats. Dock menar jag att de flesta litteraturvetare missförstått en central aspekt av Bourdieus tänkande – nämligen att det kretsar kring fenomenet klass.
Bourdieus viktigaste verk är La Distinction från 1979 (tyvärr finns det ingen svensk översättning). I sitt förord till den tyska utgåvan (som tyvärr är en enda jag har tillgång till just nu) skriver han att boken utgör ett försök att ”den Weberschen Gegensatz von Klasse und Stand neu zu überdenken” [”tänka Webers distinktion mellan klass och statusgrupp på ett nytt sätt”].
Litteratur och klass
Bourdieu försöker helt enkelt förklara klasskillnader genom att hänvisa till fördelningen av ekonomiskt och kulturellt kapital. Framför allt intresserar han sig för det kulturella kapitalet och hur det tar sig uttryck i klasspecifik smak.
Bourdieus analys av det litterära fältet är en del av hans undersökning av klassamhället. Men detta glöms ofta bort av litteraturvetarna, som gärna använder sig av Bourdieus begrepp för att förstå ”litterära” fenomen, samtidigt som de bortser från att Bourdieu visserligen tillskriver det litterära fältet relativ autonomi, men samtidigt hävdar att det är homologt med den härskande klassens sociala fält och därmed präglat av klassmotsättningarnas dynamik.
Om man inte bortser från detta blir Bourdieu intressantare. Visserligen har hans weberianska klassanalys brister. Men insikten att klass inte bara har med ekonomi, utan även med kultur att göra är naturligtvis viktig, liksom insisterandet på att det litterära livet har relativ autonomi från andra samhällssektorer.
Magnus Nilsson
Ursprungligen publicerat på bloggen Litteratur och Klass år 2011, Publicerat här i enlighet med licensen CC-BY-NC 4.0.
Läs mer:
- Strukturalisten Lucien Goldmann
- Den märklige Georg Lukács
- En av Althussers lärjungar – Pierre Macherey
- Eagleton och althusserianismen
- Althusser och den marxistiska litteraturteorin
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Tyvärr är det ingen som har undersökt olika klassers/skikts smak sen Bourdieu gorde det på 60-talet, säger hans ledande uttolkare i Sverige Donald Broady. Det kunde vara kul att veta om det fortfarande är lika stora skrankor emellan dom som det var då. Och om de går på samma ställen, inte minst.