Svensson - Varmt och rättframt från vänsterflanken
Drottningen i kassan.”Se den här boken som en tramsig samling texter, ett konstverk, en arbetarskildring eller ett bidrag till Humorsverige. Det är upp till dig.” Så står det på en av omslagsflikarna till Erika Peterssons Drottningen i kassan (Galago 2017). Läs mer …
David Väyrynens Marken är ett slags kollage av genrer i vilket bland annat listor, insändare, talade och skrivna dialoger, mer traditionella dikter och till och med en pastisch på Kalevala ingår. Den mark som skrivs fram är Malmfälten i Lappland. Läs mer …
I min forskning lutar jag mig mot Marx. Men vad betyder det egentligen? Jo, att jag anser att det som Marx kallar merarbete spelar en fundamental roll i samhällslivet och även påverkar litteraturen. Läs mer …
I The Proletarian Dream: Socialism, Culture, and Emotion in Germany, 1863–1933, undersöker Sabine Hake i 17 relativt korta fallstudier olika försök att bygga upp känslobaserade proletära gemenskaper. Läs mer …
Under några år ägnade jag en hel del forskarmöda åt tecknade serier som presenterar socialistiska idéer (för en mycket kort presentation av fenomenet, se blogginlägget ”Vänsterpolitiska serier”). Läs mer …
I romanen Broder skriver Aleksander Motturi om ”klasskillnader som växer fram inuti en familj”. Närmare bestämt skriver han om två bröder: en som går ner sig i kriminalitet och missbruk, en annan som svingar sig upp i kultureliten. Läs mer …
2017 publicerade Cambridge University Press inte mindre än tre rejäla antologier med forskning om arbetarlitteratur: A History of American Working-Class Literature, A History of British Working-Class Literature och A History of Irish Working-Class Writing. Läs mer …
Bakom signaturen Baru döljer sig den franske seriekonstnären Hervé Baruela, född 1947. Såvitt jag vet finns bara ett av hans verk på svenska: Blues i brallan (Quequette Blues), som gavs ut 1989 av Medusa i översättning av Lena Ekeram. Läs mer …
Karl Marx och världslitteraturen. Jag har ägnat några dagar åt att läsa S. S. Prawers bok Karl Marx and World Literature, som innehåller en uttömmande analys av hur Marx i sina skrifter förhåller sig till världslitteraturen. Läs mer …
På senare år har det blivit allt vanligare med romaner om det så kallade Underdanmark, dvs. det Danmark där klassamhällets förlorare lever. En av de bästa som jag läst är Helle Helles Ned till hundene (2008). Den märkligaste är dock Dennis Garde Kofods Nancy (2015). Läs mer …
Boklådorna blir färre och färre i Sverige, men möjligheterna att botanisera bland böcker är fortsatt goda. Exempelvis har många hotell bokhyllor där man kan ställa ifrån sig sådant man läst och förse sig med ny lektyr. När jag var i Stockholm i förra veckan plockade jag i en sådan hylla upp en av de allra första En bok för alla-böckerna, nämligen arbetarförfattaren Karl Rune Nordkvists roman En dag i oktober (1976, originalutgåva 1972). Läs mer …
Antologin Hva er arbeiderlitteratur? Begrepsbruk, kartlegging og forskningstradisjon (red. Christine Hamm, Ingrid Nestås Mathisen & Anemari Neple) utkom 2017. Det är den fjärde antologin som getts ut av ett nordiskt nätverk för arbetarlitteraturforskare sedan 2010. Läs mer …
I Fröken Forever skildrar Anamarija Todorov mänskliga relationer med utgångspunkt i omsorgsarbete på en förskola. Relationen mellan pedagog och barn är naturligtvis central, men även de mellan personal och föräldrar och mellan kollegor uppmärksammas. Läs mer …
Anna Williams, som är professor i litteraturvetenskap i Uppsala har – högst välförtjänt – tillägnats en festskrift med titeln Konstellationer. Två av bidragen handlar om arbetarlitteratur. Läs mer …
Vaughn Rasberrys bok Race and the Totalitarian Century: Geopolitics in the Black Literary Imagination är mycket intressant. Där visas bland annat hur afroamerikanska författare och författare från tredje världen under decennierna efter andra världskriget gick i dialog med den då dominerande geopolitiska föreställningen Läs mer …
Efter att ha läst en del forskning om finsk arbetarlitteratur beslutade jag mig för att ta mig en titt på några skönlitterära texter också. Den första jag fick tag på var Pirkko Saisios debutroman Livets gång som kom ut 1975 (och som översattes till svenska av Jens Hildén redan samma år). Läs mer …
Den kulturella blomstringen i det antika Grekland var enastående. Grekisk filosofi, skulptur, arkitektur och – inte minst – litteratur utgör utgångspunkt och ideal för stora delar av den västerländska traditionen. Läs mer …
När förlaget Verso hade rea på e-böcker köpte jag bland annat Nanni Balestrinis We Want Everything: the novel of Italy’s hot autumn – i original heter den Vogliamo tutto (1971) och på svenska har den givits ut som Revolten i Torino (1972) – som handlar om de vilda och våldsamma strejkerna i den italienska industrin 1969, samt deras ekonomiska och politiska förutsättningar. Läs mer …
Valeria Luisellis The Story of My Teeth från 2015 (som är en version – inte någon översättning – av La historia de mis dentes, utgiven 2013) är en postmodern skröna om en man som kallas Highway, är världen bäste auktionsförrättare och har munnen full med Marilyn Monroes tänder. Läs mer …
Marxistisk litteraturvetenskap relaterar litteratur till samhällets bas. Under kapitalismen utgörs denna bas bland annat av det konfliktfyllda förhållandet mellan arbete och kapital. I allmänhet brukar de marxistiska litteraturvetarna hävda att litteraturen hör hemma i en ideologisk överbyggnad, som är betingad av förhållandena i basen och bland annat syftar till att legitimera dem. Läs mer …