Idag sköts huvuddelen av den svenska sjöräddningen av frivilliga krafter, Svenska Sjöräddningssällskapet. En del sköts av Kustbevakningen. Sjöfartsverket är ansvarig myndighet. Men en statlig utredrening, maritimutredningen med utredaren Jan Hyllander, har föreslagit att Kustbevakningen ska ta över hela ansvaret och att hela sjöräddningen ska organiseras militärt. Med tanke på hur det ser ut idag tycker jag det verkar vara en överloppsgärning. Däremot behövs ju militär personal ibland. Som exempelvis vid avancerade räddningsoperationer som vid Estonia.
Sjöräddningssällskapets ordförande Rolf Westerström menar att förslaget är absurt. Han menar också att civila krafter som ysslar med att rädda liv inte ska vara inblandade i militära samamnahnag där man lär sig att ta liv:
I dag organiseras all sjöräddning under Sjöfartsverket. Sjöräddningssällskapet är med på sju av tio sjöräddningar på svenska vatten.
– Och vi räddar nästan alla som har larmat själva, säger Rolf Westerström.
Det statliga betänkandet om maritim samverkan föreslår nu en samordning av Sveriges maritima resurser. Till en början bland annat att huvudansvaret för all sjö- och flygräddning ska flyttas från Sjöfartsverket till Kustbevakningen för att det finns ”långsiktiga synergieffekter och effektivitetsvinster”. Kustbevakningen är en civil myndighet som organiseras under försvarsdepartementet.
Nästa steg kan bli att skapa ett samlat sjöförsvar som inkluderar både kustbevakningen och marinen, och som enligt utredningen kräver ytterligare studier och överväganden.
En konsekvens skulle då kunna bli att en frivillig förening organiseras i ytterligare ett nytt sammanhang. Och det är Rolf Westerströms största farhåga:
– En civil räddningstjänst ska inte vara inblandad med det militära som tränar med vapen. Vi tränar för att rädda folk på sjön.
Därmed försvarar jag en privat verksamhet gentemot mot en statligt organiserad. En del tror att socialister alltid är emot privata lösningar. Men så är det naturligtvis inte. Ideella föreningar, kooperativ och småföretag är en självklarhet i ett socialistiskt samhälle som jag ser det. Och därför självklart också i vårt kapitalistiska samhälle. Men privata lösningar och privat ägande är inte lämpligt överallt eller för allting och därför är vi emot dem. På andra håll funkar det med privat drift och ägande men inte med marknadstyrning, på andra åter inte med något, på viss måste vinstdrivande verksamhet förbjudas osv.
När det gäller Sjöräddningen tycker jag den fortsatt ska var civilt organiserad och att den lösning som finns idag med frivilliga krafter som sköter det mesta ska behållas. Jag tror helt enkelt det är effektivast.
Sjöräddningssällskapet har i över 100 år haft uppdraget att rädda människor i sjönöd. Idag har man 66 bemannade räddningsstationer längs Sveriges kuster, från Piteå i norr till Ystad i söder, och i de stora sjöarna. Tack vare 1 800 frivilliga sjöräddare finns det alltid en besättning som ställer upp dygnet runt, året om. 15 minuter efter ett larm ska de vara på väg ut ur hamnen, och inom en timme ska de nå den nödställde. Det ställer stora krav på besättning, utrustning och på placeringen av stationerna. En station finns på min födelseö, Rörö.
I det sammanhanget undrar jag också om Rolf Westerström är släkt med den Erik Westerström som var skeppare på livräddningskryssaren Wilhelm R. Lundgren på Rörö när jag var barn. Han hade en viss betydelse för min familj och det hade även näste skeppare Alf Lundgren. In på grund av nån sjöräddning utan det handlar om nåt helt annat.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Sjöräddning, Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Maritimutredningen, Sjöräddningssällskapet, Rolf Westerström, Jan Hyllander, Militarisering, Sjöfart, Göteborg, Samhälle, Politik, Ekonomi
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.