Den 9–10 november 1938 utlöste naziregimen i Berlin en organiserad pogrom över hela det tyska riket, riktad mot judar och deras egendom. Under dessa två dygn brändes tusentals synagogor i Tyskland och Österrike ner. Över 7 000 butiker med judiska ägare vandaliserades, mer än 30 000 judiska män greps skickades till koncentrationslägren Dachau, Buchenwald och Sachsenhausen. Mer än fyrahundra personer berövades livet under själva pogromen. Det var drivorna av gnistrande glasskärvor som gav eftervärlden beteckningen kristallnatten eller natten av krossat glas.
För oss som kan se händelserna i backspegeln är det lätt att se hur novemberpogromen pekar framåt mot den nazistiska förintelsepolitiken, där minst tolv miljoner människor mördades i döds- och slavarbetsläger. Omkring hälften av dem var just judar, men de övriga var romer, resande, slaver, funktionsnedsatta, homosexuella och politiska motståndare. De tillhörde alla grupper som kollektivt definierats som avvikande och hotfulla gentemot iden om en homogen stark och sammanhållen nationalstat. Det tyska ordet för denna idé var Gleichschaltung – likriktning.
En lång förhistoria
Men pogromen hade också en lång förhistoria. Föreställningar om den germanska rasens särställning och överlägsenhet slog rot under det sena 1800-talet då Tyskland enades till en nationalstat. Mellankrigstidens ekonomiska kriser och revanschism bildade jordmån i både Tyskland och Österrike.
Redan 1933 instiftades lagar om sterilisering av psykiskt funktionsnedsatta. Samma år öppnades koncentrationslägret Buchenwald för politiska motståndare främst från vänstern och fackföreningsrörelsen. Nürnbergförordningarna från 1935 berövade judar, romer och resande medborgarrätt.
Om novemberpogromen var startskottet för en ny fas så skedde detta inför öppen ridå. Den europeiska pressen rapporterade utförligt från Berlin, Hamburg och Wien. Många rapporter var upprörda men omvärldens reaktioner var lama. De flesta länder fortsatta att stänga sina gränser för flyende judar. När studenter i Uppsala, Lund och Stockholm samlades till protestmöte fyra månader senare röstade de för en protest mot att en liten grupp judiska läkare på flykt släpptes in i landet.
Inte bara tyska fenomen
Antisemitism, främlingsfientlighet och rasism var inte tyska fenomen under dessa år. Populistiska, nationalchauvinistiska och fascistiska rörelser satt vid makten eller utgjorde starka politiska rörelser i många av Europas länder. Även i länder där fascismen och högerpopulismen var svag och splittrad fick föreställningar om Européers överlägsenhet legitimera koloniala imperier. I Sovjetunionen belades etniska grupper med kollektiv skuld.
Ur det perspektivet kan en manifestation till minne av novemberpogromen inte bara handla om att minnas och hedra offren för nazisternas förföljelse. I dagens Europa frodas åter sådana föreställningar om normalitet, nationell särart och kollektiv skuld som en gång utgjorde förföljelsernas jordmån.
Låt inte historien upprepa sig
När vi samlas den nionde november är det också för att påminna om ansvaret att inte låta historien upprepa sig. Vi förenas i respekten för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheternas okränkbarhet. Vi menar att demokratiska värderingar är bredare än bara ett sätt att välja företrädare. Vi oroas över det hårdnade samhällsklimatet här i Sverige och i Europa, där förtryck och förföljelse allt oftare ursäktas och accepteras.
I ett Europa märkt av ekonomisk kris och åtstramningar har populism och fascism vuxit och de mänskliga rättigheterna har satts på undantag i land efter land. Arbetslöshet och fattigdom drabbar hårdast de grupper som redan från början har svårast att etablera sig i samhället och göder grumliga rasteorier. I vårens val till Europaparlamentet gick rasistiska och populistiska partier fram ytterligare och i år fick de också sällskap av Sverigedemokraterna.
Många folkvalda rasister
Aldrig sedan Andra världskriget har så många folkvalda rasister huserat i Europas parlament. I Ungern har nationalkonservativa och fascister kunnat genomföra stora förändringar i grundlagen i stort sett utan debatt. Förtrycket mot judar, romer och hemlösa har institutionaliserats. I Greklands parlament sitter ivriga förintelseförnekare. Medier skräms till tystnad eller spekulerar i främlingsfientliga stämningar. Alltför många städer stoppar Pride-parader och förvägrar HBTQ-personer den öppenhet som andra medborgare tar för självklar. I Ryssland har förföljelse av HBTQ-personer fördjupats och till och med lagfästs.
Också i Skandinavien normaliseras främlingsfientlighet och rasism. Romer blir utsatta för trakasserier och deras tillfälliga bostäder attackeras. Såväl muslimer som judar utsätts för fysiska och verbala angrepp när de manifesterar sin grupptillhörighet med traditionella och religiösa symboler. Församlingslokaler vandaliseras, företrädare och enskilda församlingsmedlemmar utsätts för hatbrott och förföljelse och kan inte röra sig fritt. I Danmark har utvecklingen kanske gått allra längst i särbehandlingen av människor. En dansk medborgare som vill gifta sig måste vara minst 24 år om partnern kommer från ett land utanför EU och behöver uppehållstillstånd. Religionsförtrycket växer och Europas muslimer beläggs med kollektivt ansvar för det våld som Islamiska staten utövar.
Det största hotet
Martin Luther King menade att det största hotet inte är de onda människornas brutalitet, utan de goda människornas tystnad. Vi som undertecknar detta är talare vid manifestationen den 9 november i Göteborg. Vi kan ha olika åsikter i en mängd samhällsfrågor – men på årsdagen av Kristallnatten talar vi i enighet. Vi står upp för alla människors lika värde och mänskliga rättigheters okränkbarhet. Mot rasism, antisemitism, islamofobi, antiziganism, homofobi och funkofobi. Inga fler kristallnätter.
Olle Ludvigsson
LO
Caroline Eriksson
Unga rörelsehindrade
Finn Hellman
RFSL
Wicia Wiszniewski
Romska rådet
Simon Wallengren
Resandefolkets kulturförening
Daniel Jonas
Judiska församlingen
Christer Mattsson
Toleransprojektet Kungälv
9 november-kommittén består av en bred grupp av politiska partier från höger till vänster och en lång rad andra organisationer:
Grön Ungdom Göteborg
Göteborgs interreligiösa råd
Göteborg mot rasism
Göteborgs Rättighetscenter – mot diskriminering
Göteborgs stift, Svenska kyrkan
Handikappförbunden Göteborg
Immigrant Institutet Göteborg
IngenMänniska är Illegal (IMÄI) Göteborg
Internationella Socialister
Judar för israelisk-palestinsk fred Göteborg
Judiska församlingen Göteborg
Liberala Ungdomsförbundet Göteborg
Miljöpartiet Göteborg
Moderaterna Göteborg
Musiker mot rasism
Resandefolkets kulturförening Göteborg
RFSL (Riksförbundet för homosexuell, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter) Göteborg
RFSU (Riksförbundet för sexuell upplysning) Göteborg
Socialdemokraterna Göteborg
Socialistiska Partiet Göteborg
Stolta Föräldrar Göteborg
Unga rörelsehindrade Göteborgsklubben
Utopia Göteborg
Vänsterpartiet Göteborg
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Kristallnatten, Novemberpogromen, Berlin, Dachau, Buchenwald, Sachsenhausen, Antisemitism, Främlingsfientlighet, Intolerans, 9 november, Göteborg, Antirasism, Rasism, Samhälle, Politik
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.