Ryktet går – desinformation om socialtjänsten

En undersökning som fackförbundet Vision genomfört visar att deras medlemmar inom socialt arbete har erfarenhet av att det sprids felaktiga uppgifter om socialtjänsten. Det får enligt dem också allvarliga konsekvenser både för de personer som behöver stöd, för det egna arbetet och för arbetsmiljön.

8 av 10 socialarbetare anser att desinformation om socialtjänsten kan leda till att barn och unga som far illa inte får den hjälp som de har rätt till.  Undersökningen bygger på svar från närmare 1 500 medlemmar i Vision som arbetar som socialsekreterare, behandlingspersonal och fältassistenter.

Undersökningen har publicerats i rapporten Ryktet går – En kortrapport om desinformation om socialtjänsten och dess konsekvenser.

Enligt rapporten uppger 3 av 4 att de som svarat på rapporten att de har erfarenhet av att information som bedöms som felaktig har spridits om socialtjänsten. Bland socialsekreterare som arbetar med barn och unga uppger 9 av 10 erfarenhet av detta. Den felaktiga informationen handlar i stor utsträckning om att socialtjänsten tar ogrundade beslut och placerar barn utan tillräckliga skäl samt att socialtjänsten är diskriminerande i sina bedömningar och beslut. Sådant förekommer förstås men i rapporten framstår det som om det alltid saknas fog för ryktena. Så är det naturligtvis inte.

Felaktiga beslut

Det förekommer ju felaktiga beslut. Beslut som i vissa falla får allvarliga konsekvenser som dödade barn, felaktigt omhändertagande av barn med mera. Det är visserligen ovanligt men det förekommer. Sådana felaktiga beslut leder självklart till att det sprids information om dem. Det finns alltså utan tvekan ibland ett visst fog för en del av ryktesspridningen.

Ett felaktig beslut väger mycket tyngre inom ryktesspridningen och i opinionen än 100 korrekta. På samma sätt som en dålig polis kan orsaka en enorm skada för allmänhetens förtroende för polisen kan en arrogant och nonchalant socialarbetare orsaka en enorm skada för socialtjänsten. Och sådana finns. Ett felaktigt beslut kan orsaka skada för många år framåt. Och en massa ryktesspridning. En rapport om ryktesspridningen om socialtjänsten som inte tar upp denna problematik är den dålig rapport.

När det gäller konsekvenserna av ryktesspridningen som redovisas i rapporten finns ingen anledning att ifrågasätta dessa.

Av de som arbetar som socialsekreterare uppger 40 procent att arbetsmiljön påverkas negativt och 23 procent att den psykiska hälsan påverkas negativt. En allvarlig konsekvens är att 8 procent av socialsekreterarna dessutom låter bli att ta beslut om insatser av rädsla för förtal, hot och våld. Det innebär en risk att socialsekreterare inte kan fullgöra sitt uppdrag och ge stöd till de som har behov av det. Ryktesspridningen skapar därmed ett läge som gör att det uppstår situationer som i sin tur skapar ny ryktesspridning.

Intressen av att sprida rykten

Ett annat problem är att det finns grupper som har intressen av att sprida rykten. I Göteborg har detta varit tydligt. Släkten Ali Khan har gått i täten för protesterna mot och ryktesspridningen om socialtjänsten. Det är en släkt där väldigt många individer har en stark koppling till gängkriminalitet. Flera personer i släkten är också kända för att ha personliga problem av olika slag. Sammantaget har det lett till att enstaka familjer från släkten fått barn omhändertagna. Som det verkar och ser ut har besluten varit korrekta.

Problemet i sammanhanget är att det i själva verket borde varit fler liknande beslut för att skydda barnen i släkten. Fler barn borde sannolikt ha omhändertagits. Men så har det inte blivit. Kanske är det ett resultat av att socialtjänstens personal agerar felaktigt och tar felaktiga beslut. Kanske är det ett resultat av protesterna, hoten och ryktesspridningen. Oavsett vilket framstår socialtjänstens passivitet som ett av problemen i sammanhanget. Men det framstår också som om släkten Ali Khan haft framgång med sin skrämselpropaganda och sina hot.

Otillräcklig rapport

Vision framställer problematiken på ett mycket förenklat sätt i sin rapport. Det tycks inte kunna se att en del av felet kan finnas hos dem själva.

Samtidigt undviker rapporten att beröra det faktum att kriminella utgör en del av de som sprider ryktena. De kriminella har intresse av att folk inte söker hjälp för då kan de erbjuda hjälp och göra folk beroende av dem. De kan också rekrytera personer till sin verksamhet genom erbjudande om stora förtjänster.

Rapporten är klart otillräcklig. Säger ingenting om varför ryktena uppstår och sprids. Inte heller något om vad som kan göras åt situationen.