Klimattalan kan inte tas upp

Klimattalan kan inte tas upp. Det uppmärksammade klimatåtalet Aurora son handlar om att en grupp ungdomar har stämt svenska staten för bristande klimatåtgärder kan inte tas upp i svensk domstol. Det har Högsta domstolen (HD) slagit fast.

Det beror på att en domstol inte kan bestämma att riksdagen eller regeringen har att vidta någon viss åtgärd. De politiska organen beslutar självständigt om vilka specifika klimatåtgärder Sverige ska vidta.

Högsta domstolen utesluter dock inte att en så kallad klimattalan som utformas på annat sätt kan prövas i svensk domstol. Europadomstolen har nyligen i en dom slagit fast att en förening som uppfyller vissa krav kan ha rätt att föra en klimattalan.

HD konstaterar i sitt beslut att ett sådant mål enbart skulle kunna gälla frågan om enskildas rättigheter enligt konventionen har blivit kränkta. Inte vilka specifika åtgärder staten är skyldig att vidta.

Avgörandet i HD består av flera avsnitt:

• En analys av Europakonventionens innebörd.
• En bedömning av hur den konstitutionella gränsen ska dras mellan de allmänna domstolarnas uppgifter och de politiska organens beslutsfattande.
• Frågan om en klimattalan ryms inom ramen för de svenska processrättsliga reglerna.
• Slutligen bedömer domstolen om det aktuella målet kan prövas.

Europakonventionen och Europadomstolen

I en dom uttalade Europadomstolen att det finns övertygande vetenskapliga bevis för att klimatförändringarna redan har bidragit till en ökning av sjuklighet och dödlighet. Dessutom att de utan åtgärder från staternas sida riskerar att komma till en punkt där de blir oåterkalleliga och katastrofala.

Mot den bakgrunden kom domstolen fram till att Europakonventionen under vissa förutsättningar, ger en rätt att föra en klimattalan mot staten. Men det är en grundläggande princip att inte tillåta en talan av enskilda för att ta tillvara allmänna intressen. Och klimatförändringarna drabbar alla. Det ställs därför mycket höga krav för att enskilda personer ska ha rätt att föra en sådan talan. Enskilda har bara rätt till domstolsprövning om statens underlåtenhet har medfört tillräckligt överhängande och säkra effekter på deras individuella rättigheter.

Om talan i stället förs av en förening tillämpas inte dessa höga krav. Men det förutsätter också att föreningen uppfyller vissa krav på bland annat representativitet och lämplighet, En sådan förening har enligt Europadomstolen rätt att få föra en klimattalan vid nationell domstol mot en stat. Detta för att få prövat om staten kränker medlemmarnas mänskliga rättigheter genom att inte vidta tillräckliga åtgärder mot klimatförändringarna.

Intresset av att upprätthålla ansvarsfördelningen mellan den lagstiftande och den verkställande makten gentemot domstolarna kan dock motivera begränsningar i rätten till en sådan talan. Det innebär bland annat att en talan som går ut på att staten ska anta lagar eller andra regleringar inte behöver tillåtas.

HD:s bedömning av Europadomstolens dom

Högsta domstolen konstaterar att en sådan klimattalan som Europadomstolen uttalat sig om gäller återverkningar i stort av ett förändrat klimat. Inte bara effekterna för vissa enskilda. Den innebär en rättslig prövning av statens agerande inom klimatområdet. En sådan allmänt hållen klimattalan mot staten aktualiserar därför den konstitutionella gränsen mellan de allmänna domstolarnas uppgifter och de politiska organens beslutsfattande.

Regeringsformen sätter gränser för vad domstolarna kan pröva. Men den utesluter enligt Högsta domstolen inte varje form av en sådan allmänt hållen klimattalan som Europadomstolen konstaterat ska vara möjlig.

Den talan som förs vid Nacka tingsrätt är inte väckt av en förening. Utan den är väckt av en person som för talan för enskilda personers egen del. Denna form av enskild grupptalan kan inte jämställas med en sådan talan av en förening som Europadomstolen behandlade i sitt avgörande. Den aktuella talan är en talan av enskilda. De har inte heller åberopat omständigheter som innebär att risken för negativa konsekvenser av klimatförändringar är särskilt allvarliga för just dem. Inte heller att deras behov av individuellt skydd är akut.

Vidare är yrkandet om att tingsrätten ska fastställa att staten kränkt gruppmedlemmarnas konventionsrättigheter genom att inte vidta vissa uppräknade åtgärder för att uppnå vissa angivna målsättningar i fråga om klimatförändringar inte tillåtet. Det beror på hänsynen till intresset av att upprätthålla ansvarsfördelningen mellan domstolar och andra offentliga organ samt statens bedömningsmarginal i sådana frågor. Av liknande skäl är inte heller yrkandet om att staten ska åläggas att vidta vissa specifika åtgärder tillåtet.

Mot den bakgrunden konstaterar Högsta domstolen att den aktuella talan inte kan tas upp till prövning. Klimattalan kan inte tas upp helt enkelt.

Talan kan inte prövas

– Högsta domstolen har alltså kommit fram till att gruppmedlemmarnas talan, så som den utformats vid tingsrätten, inte kan tas upp till prövning. Domstolen har inte tagit ställning till hur frågan skulle bedömas om talan fördes av en förening och om talan var begränsad till att begära att få fastslaget att staten kränkt deras rättigheter enligt Europakonventionen genom att inte vidta tillräckliga åtgärder för att motverka effekterna av klimatförändringar, säger Jonas Malmberg i ett pressmeddelande. Han var en av domarna i målet.