Svensk-turkiskt säkerhetssamarbete

Svensk-turkiskt säkerhetssamarbete. Under Nato-toppmötet i Haag den 24–25 juni satt de svenska och turkiska delegationerna – som brukligt – sida vid sida. Numera deltar de inte bara som allierade inom Nato, utan som nära samarbetspartners även utanför den militära alliansens ramar.

Sedan Sverige, Finland och Turkiet undertecknade den trilaterala överenskommelsen om Natomedlemskap i juni 2022 har säkerhetssamarbetet med Turkiet fördjupats. Enligt avtalet har en permanent struktur etablerats mellan de tre länderna: Joint Security Mechanism.

Utöver detta har Sverige och Turkiet sedan januari i år även inlett ett nytt bilateralt samarbete kallat Security Compact.

Det första mötet inom ramen för detta avtal var planerat till september 2024, bara dagar efter att Maria Malmer Stenergard tillträtt som utrikesminister.

Tillsammans med justitieminister Gunnar Strömmer skulle hon ha rest till Turkiet – en utlandsresa som skulle ha blivit hennes första i rollen, vilket skulle bryta traditionen av att besöka Finland som första land. Men på grund av tekniska problem med regeringsplanet sköts mötet upp.

Samarbetet med Turkiet

I noteringarna från det senare genomförda mötet, som Blankspot begärt ut, framgår att Sverige och Turkiet lägger olika tonvikt vid samarbetet. Sverige fokuserar främst på att bekämpa gängkriminalitet med koppling till Turkiet, medan den turkiska sidan betonar arbetet mot terrorism.

Anteckningarna lyfter också fram att svenska och turkiska medier rapporterat olika om mötet, både i innehåll och i tonläge.

Från svensk sida deltog personal från Utrikesdepartementet, Justitiedepartementet och andra berörda myndigheter – vilka dessa är specificeras dock inte, varken i dokumentationen eller i medierapporteringen.

Tidigare uppgifter kring Joint Security Mechanism tyder på att även underrättelsetjänster från de deltagande länderna medverkar i samtalen, något som dock inte bekräftas i anteckningarna från Security Compact-mötet.

Större delen av mötesanteckningarna är sekretessbelagda, vilket gör det omöjligt att ta del av några konkreta detaljer om vad samarbetet faktiskt innehåller.

Gängkriminella

Dagen före det planerade mötet inom ramen för Security Compact greps en efterlyst svensk gängmedlem i Turkiet, vilket tas upp i anteckningarna.

Samtidigt rapporterades att en annan svensk gängkriminell skjutits till döds. I SVT:s bevakning av händelserna noterades att justitieminister Gunnar Strömmer befann sig i Turkiet för att diskutera det fördjupade samarbetet mot organiserad brottslighet.

Mötet fick stor uppmärksamhet i turkiska medier, där betoningen låg på kampen mot terrorism – till skillnad från den svenska sidan, som i mötesanteckningarna lyfter arbetet mot gängkriminalitet som det centrala.

Turkiets krav

Bland annat skrev ett statligt kontrollerat medium att Sverige ”kan göra mer” för att uppfylla villkoren i det trilaterala Natoavtalet. I det står bland annat att Sverige och Finland åtar sig att bekämpa PKK och ”alla andra terroristgrupper”.

Socialdemokraternas presstjänst har tidigare uppgett för Blankspot att den ursprungliga förhandlingen, under dåvarande utrikesminister Ann Linde (S), inte inkluderade att Sverige ska ta avstånd från kurdiska grupperingar i norra Syrien (PYD/YPG). Dessa betraktades då som separata från PKK – i linje med Socialdemokraternas samarbete med PYD genom det så kallade Kakabavehavtalet.

Enligt denna historieskrivning ändrades synen först i november 2022, då utrikesminister Tobias Billström (M) förklarade att PYD/YPG stod PKK tillräckligt nära för att Sverige skulle ta avstånd från dem. Han varnade också för att fortsatt stöd till dessa grupper skulle riskera relationen till Turkiet.

Det ska dock noteras att det redan i Natoavtalet fanns skrivningar om att Sverige och Finland skulle avstå från stöd till PYD/YPG och FETÖ (Gülenrörelsen).

Sedan det svenska avståndstagandet har Turkiet konsekvent tagit upp att deras syn är att Sveriges åtaganden gentemot PKK även inkluderar PYD/YPG och FETÖ.

Natoavtalet från 2022 innehåller dessutom åtaganden om att Sverige och Finland ska: utreda finansiering till PKK och andra terroristgrupper; pröva utlämningsbegäranden baserat på turkisk underrättelseinformation och motverka desinformation riktad mot Turkiet.

Under hela Nato-processen har turkiska medier – som är kända för att kontrolleras av presidentkansliet – bevakat hur de anser att Sverige uppfyller dessa punkter. Tidningen Daily Sabah, med koppling till president Erdo?an, har bland annat kartlagt personer som Turkiet vill få utlämnade från Sverige. Det har skett genom att följa efter och fotografera dem på plats i Sverige.

Sveriges tjänster för Turkiet

Samtidigt uppmärksammas också när Sverige agerat i linje med avtalet. Ett exempel är utvisningen av den kurdiske Mahmut Tat i december 2022. Anklagelserna mot honom ansågs av de turkiska advokaterna vara fingerade.

Ett annat är gripandet av en kurdisk PYD-representant i Gävle av Säpo – bara dagar före att journalisten Joakim Medin släpptes ur turkiskt fängelse i maj 2025. PYD-representanten är svensk medborgare och född i Syrien, utan kopplingar till Turkiet.

PYD-representanten hade tidigare friats från anklagelser om penningtvätt i april 2024, vilket tagits upp av turkisk media. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard har nekat till att det finns några kopplingar mellan gripandet i Gävle och frigivningen av Medin. Däremot sade hon vid presskonferensen den 17 maj, dagen efter frigivandet, att samarbetet i Security Compact varit gynnsamt i sammanhanget.

Efter Security Compact-mötet lyfter turkiska medier även frågan om att Sverige har utsett en sambandsåklagare med ansvar för Turkiet. I svensk rapportering framgår att uppdraget främst handlar om att fördjupa samarbetet i kampen mot gängkriminalitet – men i turkisk media insinueras det att personen ska bistå Turkiet med att bekämpa terrorister.

Dagens Nyheter rapporterade i april 2024 att målsättningen med att tillsätta en sambandsåklagare var att få gängkriminella utlämnade från Turkiet. Hittills har inga lämnats ut.

Sedan Natoprocessen inleddes har ett betydande – men okänt – antal svensk-kurder stämplats som säkerhetshot av Säpo. Kurdiska Röda Solen, den hjälporganisation som PYD-ledaren samlade in pengar till när han friades från anklagelser om penningtvättsbrott har fått sin verksamhet stoppad efter att bankkonton stängts.

Det noterades inför Security Compact-mötet i januari som ett positivt steg från Sverige.

Rasmus Canbäck

Ursprungligen publicerat på Blankspot. Publicerat här i enlighet med licensen CC BY-NC-ND 2.5 SE. Mellanrubriker tillagda och tempus i första stycket ändrat.

Bilden i toppen avbildar Sveriges och Turkiets utrikesministrar Maria Malmer Stenergard och Hakan Fidan som träffades tillsammans med Gunnar Strömmer i januari. Foto från turkiska utrikesministeriet.

Läs mer:

• UD-diplomat och kurdisk aktivist offrades i byte för Medin
• Säpos tillslag kan ha öppnat celldörren för Medin
• Att Joakim Medin är fri är bra, men …
• Svensk journalist gripen i Turkiet
• Turkiet kopplat till gripandet av UD-diplomat
• Svensk knarkkung dödad i Turkiet
• Svensk knarkgrossist inblandad i skjutning i Turkiet
• Efterlyst medelålders svensk man gripen i Turkiet
• Jordgubben gripen i Turkiet

PS. Gripandet av kriminella med koppling till Sverige ska ses mot ljuset av samarbetet med den odemokratiska regimen i Turkiet. Det är en tjänst för Sverige som kräver en tjänst tillbaka. Den tjänsten är hårdare tag mot alla som sökt skydd mot Turkiets förföljelser i Sverige. Dvs det som Canbäck skriver om. #Anders_S