McKinney Möller – Danmarks Wallenberg

Del 14 av 22 i serien Nordiska finansfamiljer

A.P. Møller-Mærsk-koncernen är idag Danmarks största företag och familjen McKinney Møller är Danmarks svar på Wallenberg. Det hela började 1904Arnold Peter Møller (1876-1965) grundade bolaget Dampskibsselskabet Svendborg A/S. Han deltog senare i bildandet av de två rederierna Dampskibsselskabet af 1912 A/S. Dessa två bolag blev centrala för A.P. Møllers företagsimperium som efterhand kom att omfatta allt fler olika typer av verksamhet. De två rederierna ägde tillsammans majoriteten av koncernens olika företag, ofta fördelat på 45% vardera och ytterligare 10% ägt av något annat företag i koncernen. I tankrederiet Tank & Ruteskibe i I/S ägde de två bolagen däremot 50% vardera. Konstruktionen gjorde det mycket svårt att ha någon som helst insyn i koncernens verksamhet. 1918 grundade A.P. Möller, Odense Stalskibsvaerft A/S.

1910 gifte sig Arnold Peter Möller med Chastine Estelle McKinney (1881-1948) och de fick två söner, Mærsk McKinney Møller (1913-) och Hans McKinney Møller (1915-1934) och två döttrar, Sally McKinney Møller (1912-1989) och Jane McKinney Møller (1926-2002). 4 år efter första fruns döda gifte A.P. Møller om sig med norskan Pernille Ulrikke Amalie Nielsen (1886–1972). Sally MckInney Möller kom att gifta sig emd en tysk officer, tillika nazist. Något som kan ha varit avgörande för koncernens överlevnad under tysk ockupation. A.P. Möller kan via svärsonen tidigt ha fått information om den förestående tyska invasionen och kunde förbereda företaget:

Allerede 8. april, dagen inden Danmarks besættelse, var Arnold Peter Møller så velorienteret om tyskernes indtog i landet, at han bad skibene søge mod neutral havn – bogen refererer kilder for at sige mod neutral eller tysk havn.

I uføre
Men en mulighed er, at det hænger sammen med en af de bemærkelsesværdige nye oplysninger i bogen. Hans datter Sally, Mærsk Mc-Kinney Møllers søster, var nemlig i 1937 blevet gift med en tysk officer, Kurt Schede, der af sine overordnede blev bedømt som »helt og holdent tilhænger af Nationalsocialismen«.

»Var det mandskab på Mærskskibe, som havde opdaget tyske skibe på vej mod Danmark? Eller var det den tyske svigersøn, der kom med et tip?«, spørges der i bogen.

A.P. Møller kom også i uføre, da han sammen med en kreds af samfundets spidser, i den såkaldte Højgaardkreds, i starten af krigen anbefalede Christian X, at han afsatte Staunings regering og indsatte prins Axel i stedet.

Ett av koncernens dotterbolag tycks dessutom ha gjort vapenaffärer med nazi-Tyskland:

…da en gruppe journalister på Berlingske Tidende kiggede nærmere på A.P. Møller-virksomheden Dansk Industri Syndikats våbenproduktion for tyskerne under 2. verdenskrig. Det resulterede i at Berlingske Tidende blev solgt til den norske industrikoncern Orkla, ligesom det kostede en chefredaktør jobbet.

Hele historien er samlet i bogen ”Krigens Købmænd”, og fik alt andet lige noget større betydning end den aktuelle bog.

Et lille skægt kuriosum omkring Berlingske-affæren, som er nævnt i den aktuelle bog, er at Mærsk Mc-Kinney Møller ti dage efter de første artikler i Berlingske Tidende om hans far og Dansk Industri Syndikats aktiviteter under krigen, personligt skrev til avisens abonnementsafdeling og opsatte abonnementet på hjemmeadressen, ligesom avisen blev bandlyst ombord i privatflyet ”Jette Mærsk”.

Mærsk McKinney Møller började som ung i familjeföretaget och tog under andra världskriget hand om koncernens intressen i USA. 1940 gifte han sig med Emma Neergaard Rasmussen (1913-2005). Hon var dotter till grundraen av företaget Rasmussen & Schiötz. 1946 bildas The A.P. Møller and Chastine Mc-Kinney Møller Foundation som senare, 1953 delades i två, A.P. Møller og Hustru Chastine Mc-Kinney Møllers Fond til almene Formaal (Allmänna fonden) och A.P. Møller og Hustru Chastine Mc-Kinney Møllers Familiefond. 1959 bildades Dansk Industri Syndikat A/S (DISA) och ett nytt varv anlades vid Lindö. Mærsk McKinney Møller blev senare känd för att omtala den danske statsministern som ”min statsminister”.

Från 1962 hade koncernen ensamrätt till all olja i Danmarks del av Nordsjön. Oljeverksamheten kom att läggas i bolaget Dansk Undergrund Consortium (DUC), från början ägt till 30% av A.P. Møller-gruppen , Shell 40% och Texaco och Chevron vardera 15%. Utöver Danmark kom A.P. Møller-koncernen att engagera sig i oljeverksamhet i en rad länder, däribland USA, Brasilien, Brunei, Egypten, Canada, Colombia, Somalia och Tunisien. 1964 bildades Dansk Supermarked A/S tillsammans med bolaget F. Salling.

1965 dog A.P. Møller och familjens ägarintressen överfördes till två stiftelser, Familjefonden och Allmänfonden som kontrollerades av sonen Mærsk McKinney Møller. Av de två fonderna innehöll Familjefonden större delen av familjens ekonomiska intressen. I rädsla för ingrepp i fondernas förvaltning och en större kontroll över fonder från den danska statens sida flyttade familjefonden år 1982 till Liechtenstein.

1972 kontrollerade A.P. Møller-koncernen över hälften av den danska handelsflottan. Vid denna tid ägde koncernen omfattande industriintressen i USA bl.a. inom oljeprospektering och tillverkning av husvagnar. I Danmark kontrollerade man Mærsk Kemi A/S med raffinaderiverksamhet och annat, DISA, Odense Stålskibsvaerft A/S och Svendborgs Skibsvaerft A/S och en del andra industriföretag. Vi denna tid sysselsatte A.P. Møller-koncernen totalt omkring 20 000 anställda. Vid mitten av 1970-talet, i samband med oljekrisen lyckades koncernen sälja sina tankfartyg innan marknaden kraschade 1973-74 och sedan beställa nya. När de nybeställda fartygen stod färdiga så hade marknaden hämtat sig och man kunde chartra ut dem till förmånliga priser.

Efter en långvarig konflikt med danska staten om oljan i Nordsjön enades staten och A.P. Møllerkoncernen år 1981om att danska staten skulle släppas in i oljefälten i Nordsjön. De flesta av A.P. Møller-koncernens industriföretag gick mot slutet av 1970-talet med förlust, det gällde förstås varvsverksamheten i Odense Stalskibsværft (Svendborgs Skibsværft såldes redan i slutet av 1972), men också finmekaniken och elektroniken i DISA liksom Roulunds Fabriker och Mærsk Kemi. Det senare bolaget lades dock ner 1981.

Även koncernens satsning på resor misslyckades och blev en förlustaffär, på 1960-talet startade man Mærsk Air och i början av 1970-talet köptes två resebyråer, som senare fusionerades med Unisol som hade startats av avhoppare från Tjæreborg. Men 1980 övertogs förlustföretaget Unisol av Tjæreborg och A.P. Møller-koncernen kom ur engagemanget. På 1960-talet blev A.P. Møller också en av de största ägarna i Det Danske Stålvalseværk i Fredriksværk tillsammans med de andra stora rederikoncerneerna i Danmark, via de varv som man kontrollerade. Mærsk Air ägde i början av 1980-talet också en minoritetsandel i inrikesbolaget Danair.

1974 fick företaget sitt första containerskepp och 1975 började man med containerlinjetrafik. 1980 fick man sitt första biltransportfartyg. 1983 uppskattades hela koncernen ha omkring 23 000 anställda och familjens förmögenhet till kanske 10 – 12 miljarder. Rederiet var Danmarks största och stod ensamt för en större handelsflotta än hela Sveriges registrerade handelsflotta. På oljesidan ägde man bland annat bolaget Atlantic Pacific Maritime Co i USA. år 1998 köpte man också det US-amerikanska rederiet Sealand och rederiverksamheten fusionerades med detta företag, Maersk Sealand bildades. Varvsverksamheten expanderades i början av 1990-talet till att också innefatta tillverkning av containrar.

Mærsk McKinney Møller var en aktiv lobbyist och försökte ofta, från sin position som Danmarks kanske mäktigaste man (han sk ha kllat den dansk statsministern för ”min statsminister” vid ett antal tillfällen), att påverka politiken direkt:

Men
skibsrederen holder sig ikke fra at komme med formaninger til statsministeren. »Jeg fik det indtryk, at Per Stig Møller flirter med Økonomisk Demokrati og forkortet arbejdstid. Det skulle han lade være med«, skriver han i et brev dateret 1984 underskrevet »din hengivne Mærsk«.

Nyrup som penneven
Underskrifterne er ikke tilfældige, men indrettet efter et sirligt system, hvor ‘hengivne’ rangerer på de allerfineste pladser.

I 1986 vender han sig åbent mod Schlüterregeringens politik, som han kalder erhvervsuvenlig. Det får Schlüter til at fare i flint på avisernes forsider. Forholdet kølner væsentligt, selv om der stadig skrives breve. Men i 1987 bliver de underskrevet »med venlig hilsen MM Møller«. Hengivenheden er væk. Poul Schlüter var blevet reduceret til en officiel person, som rederen havde en vis distance til.

I juli 1993 får Mærsk en ny penneven: den nye statsminister Poul Nyrup Rasmussen. Men han har også tætte forhold til andre politikere, blandt andre Marianne Jelved og en række udenlandske politikere, ikke mindst i det nye store marked Kina.

1993 avgick Mærsk McKinney Møller från den dagliga ledningen av koncernen och ersattes av Jess Søderberg. 2003, 90 år gammal, avgick han från styreslen och gick i pension. Som ordförande i styrelsen efterträddes han då av Michael Pram Rasmussen. Samma år som Mærsk McKinney Møller slutade arbeta i företaget fusionerades de två moderbolagen Dampskibsselskabet Svendborg A/S och Dampskibsselskabet af 1912 A/S. Det nya bolaget fick namnet A.P. Møller-Mærsk A/S. Året innan Mærsk McKinney Møllers avgång och den stora fusionen köptes TORM Lines från A/S Dampskibsselskabet TORM. 2005 köpte man Royal P&O Nedlloyd N.V. och Kerr-McGee, ett olje- och gruvbolag med ett lite tvivelaktigt rykte. I samband med Irakkriget tog koncernen aktivt ställning för krigföringen mot Saddam Hussein och ställde fartyg och utrustning till gratis förfogande för invasionstrupperna. Som belöning fick man en rad lukrativa kontrakt i landet av ockupanterna.

Samtidigt som rederiverksamheten utvidgades såldes en del annan verksamhet av. Resebyråverksamheten är redan nämnd och flygverksamheten som helhet avvecklades år 2005 då den såldes till samma isländska företag som redan köpt Sterling Airways som tidigare ägdes av Tjæreborg. Flygplanen är dock fortsatt i företagets ägo, men utchartrade. 2004 såldes dessutom all IT-verksamhet (Mærsk Data A/S) till IBM. Företaget har fortsatt en hel del industriell och annan verksamhet i Danmark såväl som i andra länder exempelvis Odense Staalskibsværft, Dansk Supermarked (50%), Danske Bank (22,3%), Damco, Rosti, Roulunds Fabriker, Dansk Undergrund Consortium (39%), Norfolkline, Svitzer och Safmarine. Samtidigt är företaget världens största containerrederi. 2007 ersattes Jess Søderberg av Nils Smedegaard Andersen. 2008 köpte man också det svenska Broströms (inte samma företag som det klassiska rederiet med det namnet som ju grundades och ägdes av familjen Broström, utan ett företag med ursprung på Tjörn och länge delvis ägt av familjen Dreijer). I och med detta köp blev Mærsk också världens största tankfartygsrederi.

Den Danske Bank (grundad 1871) av idag är resultatet av en lång rad fusioner inom danskt och europeiskt bankväsen. 1990 fusionerades banken med Kjöbenhavn Handelsbank och Provinsbanken, 1995 köptes Danica Pension, 1997 den svenska Östgöta Enskilda Bank, 1999 Fokus Bank i Norge, 2000 Real Danmark och 2006 finska Sampo Bank från försäkringskoncernen Sampo som ju är stor ägare i konkurrentbanken Nordea.

Mærsk McKinney Møller har tre döttrar, Leise Mærsk McKinney Møller (1941-), Kirsten Mærsk McKinney Olufsen (1944-) og Ane Mærsk Mc-Kinney Uggla (f. 1948). Ane Mærsk McKinney Uggla, gift med en svensk militär, Peder Uggla, är den som tagit över i familjeföretaget, även om ytterligare en syster sitter i styrelsen. Tre av familjen kontrollerade fonder och Mærsk McKinney Møller själv kontrollerar 76,5% av rösterna i koncernen A.P. Möller Maersk A/S. Ane Mærsk McKinney Uggla sitter också i styrelserna för familjefonderna och familjeföretaget Estemco. Totalt finns idag nästan 190 000 anställda i de företag som familjen McKinney Møller kontrollerar. Sönerna till Ane Mærsk McKinney Uggla, Robert Mærsk Uggla (1978-) og Johan Pedersson Uggla (1976-), håller också på att skolas in i koncernen och den förstnämnde är nu chef för Broströms.

Men fortfarande, vid 96 års ålder, är Mærsk McKinney Møller den som styr och ställer i familjekoncernen, i bakgrunden. Han agerar som om han är företaget och företaget är han själv:

Selv er han kongen af dansk erhvervsliv. Det ved han. Og måske er det derfor, at han taler i pluralis majestatis om det bygningsværk, han også ser: Operahuset. »Vort standpunkt var, at vi ville donere en opera«, som skibsrederen forklarede.

Tag ikke fejl. Det er én person, Mærsk selv, der har besluttet at give Operaen. Ligesom det er skibsrederen, der har taget alle vigtige beslutninger i A.P. Møller – Mærsk siden 1965. Med lyseblåt blod i årerne og en syvtakket hvid stjerne i brystet.

Läs mer: Forbes, BNY, Bramsløkke, Largestcompanies.dk1, 2, Information1, 2, 3, Copenhagen Post, Politiken1, 2, 3, 4, 5, 6, 7,
8, 9, DR1, 2, 3, 4, Kommunikationsforum, Buenos Aires Herald, Business.dk1, 2, 3, 4, 5, BT1, 2, Børsen1, 2, 3, 4, 5, 6, EPN, Maritime Danmark, Erhvervsbladet1, 2, Avisen, EB, AB, VA1, 2, 3, AV1, 2, 3,

Andra källor:
1970-talets Veckans Affärer
Jens Guldager, Monopolkapital i Danmark, 1978

Intressant?
Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Blogged with the Flock Browser

 

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

 

Series Navigation<< Hagen – livsmedelshandlaren som blev storkapitalistLauritzen – danska färjekungar >>
Advertisements