Tidigare har jag skrivit om fastighets- och börspekulanterna på 1980-talet. Ofta kallat fastighetsbubblan. Nu ska jag skriva om IT-bubblan och om finansiärerna och lurendrejarna som fanns och verkade i den. Om IT-profiler, IT-spekulanter, affärsänglar och andra som var inblandade i den hajp som fick börsvärden att rusa för företag som aldrig gjorde vinst. Den hausse som fick normalt vettigt folk att tappa huvudet och som slutade i en storartad börskrasch och med att de flesta av de hajpade och upphaussade bolagen försvann.
Det är historien om Jonas Birgersson och Helly-Hansentröjor och bolaget Framfab (idag LBI), om den storkäftade Johan Staël von Holstein och hans Icon Medialab (idag LBI), affärsänglar som Kjell Spångberg, Cecilia Geijer-Haeggström, Per Bystedt och Jonas Svensson på Spray (verksamheten, men inte bolaget, idag ägd av Glocalnet), Ola Ahlvarsson med flera. En del spekulanter från fastighetsbubblan skulle återigen dyka upp under IT-bubblan. Exempelvis Christer Jacobsson från Pronator. Även hans gamla kompisar från den tiden, Björn Wolrath från Skandia och Jan Carlzon från SAS skulle dyka upp igen.
Fastighetsbubblan fick banker på fall och fick ganska omfattande konsekvenser för ekonomin. IT-bubblan slutade med ett antal lurade människor men fick inga större konsekvenser för det finansiella och ekonomiska klimatet i stort. Mer än att den visade hur instabilt och verklighetsfrånvarande det nuvarande finansiella systemet och dess aktörer är. Resultatet var också att en del människor tycks ha tjänat en hel del pengar på andras bekostnad:
Mars 2000 var det många småsparare som fick se sina pappersförmögenheter försvinna. Nedgången har fortsatt. I dag kostar få it-aktier mer än ett frimärke. Men it-haussen skapade också ett antal it-miljardärer. Som FV kunde berätta i går var entreprenörsgurun Hjalmar Winbladh en av dem. Han beräknas ha fått runt 120 miljoner kronor när han sålde sitt livsverk Sendit till Microsoft. Även grundarna av it-konsulten Icon Medialab lyckades sälja av sina aktier i tid. Johan Staël von Holstein, Erik Wikström och Jesper Jos Olsson har tillsammans tjänat minst 668 miljoner kronor när de har sålt sina aktier i Icon. Enligt egen utsaga fick Adcores styrelseordförande Christer Jakobsson 465 miljoner kronor när han sålde sitt innehav i företaget. It-hjältarna Jonas’Svensson, Per Bystedt och Johan Ihrfelt har också tjänat mångmiljonbelopp på sina Sprayaktier. Även Jonas Birgersson och Johan Wall beräknas ha kammat hem runt 70 miljoner kronor vardera genom att sälja Framfabaktier i tid.
Andra it-vinnare är: It-gurun Christer Sturmark som fick 120 Mkr för Cell
Networkaktier. Förre SAS-chefen Jan Carlzon tjänade 30 Mkr på Ledstiernan. OS-generalen Olof Stenhammar 50 Mkr. Förre Icon vd-n Björn Nordstrand 120 Mkr. Proffsentreprenören Hans Rausing 300 Mkr Framfab. Anotopennans fader Christer Fåhraeus 50 Mkr. Bluetailgrundare Jane Walerud 115 Mkr.
Andra källor:
Computer Sweden, årgångarna 1999-2001
Björn Elmbrant, Dansen kring guldkalven, pocketupplagan 2008
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om IT-bubblan, Jonas Birgersson, Johan Staël von Holstein, Cecilia Geijer-Haeggström, Per Bystedt, Jonas Svensson, Ola Ahlvarsson, Kjell Spångberg, Christer Jacobsson, Björn Wolrath, Jan Carlzon, LBI, Icon Medialab, Framfab, Spray, Ekonomi, Börsbubbla, Historia, Samhälle
Powered by ScribeFire.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Ja, det var en konstig tid men samtidigt var det väldigt roligt för entusiasmen och framtidstron var enorm. Men jag blir iriterad över ord som ”Men it-haussen skapade också ett antal it-miljardärer.” när man sedan i texten räknar upp massor med människor men ingen av dem tjänade i närheten av en miljard kronor. Men det är ju inte dina ord så ingen skugga skall väl fall på dig.
Trots att det var dyrt så var det en del väldigt bra saker som om fram. Hade t.ex inte Bredbandsbolaget erbjudit bredband till fast pris tror jag inte tillgången till internet hade byggts ut så fort. Jag jobbade en period på Telia och det var ju deras våta dröm att kunna ta betalt per nedladdad Mb precis som i mobilnätet. Det hade blivit DYRT.