Wermlands Enskilda Bank – Karlstadsbanken

Del 15 av 24 i serien Bankerna

Banken grundades 1832 i Karlstad under namnet Wermlands Provincial-Bank som Sveriges i turordningen andra privatbank (Skånska privatbanken i Ystad hade grundats året innan). Namnet ändrades 1857 till Wermlands Enskilda Bank. Banken blev dominerande i Värmlands län genom fusionen med Kristinehamns Enskilda bank 1911. Som centralbank för många av landsortsbankerna verkade vid denna tid Stockholms Handelsbank i options- och utlandsaffärer. Samarbetet avslutades 1912 då Sveriges Privata Centralbank bildades med Wermlands Enskilda Bank som en av 14 delägare. Då denna 1917 fusionerades med Skandinaviska Kredit fungerade den senare som centralbank.

1934 blev banken ett aktiebolag och 1951 övertog man AB Diskontobanken. Bland de större ägarna i banken märktes efter hand familjerna Ander (NWT), Hemmingson (Ahlmarks Rederi) och Nerman (Nermans Tryckeri) och de kontrollerade förmodligen banken fram till slutet av 1960-talet då de största ägarna istället blivit de tre stora svenska försäkringsbolagen Trygg-Hansa, SPP och Skandia. Eftersom dessa bolag inte brukade vara aktiva ägare så dominerades bankens ledning ändå av representanter från de nämnda familjerna och andra värmländska företagsintressen. 1969 satt följande personer i styrelsen: bruksdip. Kjell Åkerhielm, civiling. Erik Wästlund, godsäg. Carl Matton, disp. Gösta Schotte, dir. Gösta Orrlind, dir. Gustaf Ander, civilek. Måns Nerman, dir. Lennart Hemmingson och bankdir. Sven Lönnqvist (VD). 1970 kortades namnet till Wermlandsbanken.

1972 hade också familjen Ericsson, via Facit AB, skaffat sig 3% av rösterna i företaget. Familjen Malmros (via Malmros Rederi AB), nära förbundna med Ericsson via Skånska Banken och gemensamt ägande i pappers- och skogsföretaget Munksjö, ägde samtidigt 1%. Detta gjorde dem tillsammans till en av de största ägarna i banken men på grund av ekonomiska problem på 1970-talet sålde Facit och Malmros Rederi sina aktier i Wermlandsbanken. Säfveåns AB (systerbolag till AB Custos) tycks ha köpt upp dessa och på detta sätt skaffade sig Custos alltså ett indirekt intresse även i Wermlandsbanken vid sidan av det dominerande ägandet i Skaraborgsbanken och Östgötabanken.

Under 1980-talet expanderade banken kraftigt. Samtidigt blev Bonnier & Bonnier Invest successivt majoritetsägare. Genom investmentbolaget Proventus, kontrollerat av finansmannen Robert Weil, köp av majoritets posten i Bonnier & Bonnier Invest 1986 öppnades för en sammanslagning med Götabanken. Under 1989 och 1990 fusionerades banken med Skaraborgsbanken och Götabanken till Gota Bank. Sistnämnda år sålde Robert Weil och hans investmentbolag Proventus den nya banken till Trygg-Hansa. Resterna av Gota Bank efter fastighets- och finanskrisen i början av 1990-talet hamnade så småningom i den bank som idag heter Nordea.

Läs mer: Karlstad, Länsstyrelsen Värmland, VF1, 2, Knappen, Bilder och historier från Karlstad,

Andra källor:
Koncentrationsutredningen SOU 1968:7
Sven-Ivan Sundqvist, Ägarna och makten i Sveriges börsföretag 1986
Sven-Ivan Sundqvist, Ägarna och makten i Sveriges börsföretag 1987
Aktieägarens uppslagsbok 1969
Forsgren & Forsgren, Vem äger vad i svenskt näringsliv, 1972
Forsgren, Vem äger vad i svenskt näringsliv, 1976

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , ,
Technorati Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Series Navigation<< Skaraborgs Enskilda Bank – västgötaböndernas bankUplandsbanken >>
Advertisements