Mannerheim – Treschow – Kramfors

Del 12 av 14 i serien Träbaroner

Två Härnösandsbor, köpmännen Erik Reselius och Johan Sellström, jämte några andra påbörjade år 1742 bygget av Kramfors första såg:

Som byggmästare anlitades finländaren Christopher Kramm, som i sitt anställningskontrakt tillförsäkrade sig en andel i den nya sågen.

Denna såg som var en vattensåg, förlades till den plats, där Herrgården nu befinner sig. Produktionen uppgick år 1760 till 265 stds och i konstruktionshänseende torde den i ganska stor utsträckning ha överensstämt med den gamla, fortfarande användbara sågen i Herrgårdsparken.

Vid Sellströms död övergick verket till hans måg, major Clement af Huss, och ägdes sedan av släkten Huss till år 1848. Detta år inköptes sågen av grosshandlaren J. A Kjellberg från Göteborg, som redan år 1837 förvärvat sågen vid Lo. Kjellberg hade som medhjälpare Robert Bagge, som var förvaltare vid sågen.

Vid den tidpunkten ägde sågverket inga skogar utan var helt hänvisat till inköp av avverkningsrätter. Efter Robert Bagge blev hans son John Bagge förvaltare vid sågverket, och denne efterträddes år 1880 av brukspatron Per Eland Lagerhjelm. Det var under dessa tre herrars förvaltning, som man påbörjade inköp av skogshemman för att därmed säkra råvarutillgången för framtiden, och redan under Robert och John Bagges tid förvärvades betydande skogsarealer åt företaget.

År 1887 överlät grosshandlare Kjellbergs företag sina tillgångar vid Ångermanälven till Kramfors Aktiebolag, vilket då bildades med ett aktiekapital av 3 miljoner kronor. Samtidigt tillträdde konsul Paul Burchardt ledningen som disponent för bolagets industrier.

Under den tid som familjen Kjellberg ägde Kramfors Aktiebolag bedrev bolaget endast sågverksrörelse. Den gamla vattensågen revs år 1879, vid vilken tidpunkt bolaget ägde två ångsågar, den första uppförd år 1852 med en produktion av omkring 3000 stds. Ångsågarna eldhärjades vid flera tillfällen, och år 1889 uppfördes den s.k östra sågen, som nu är den enda i drift kvarstående.

Ångsågarnas betydelse avspeglar sig tydligt i produktionssiffrorna. Produktionen år 1850, vid vilken tidpunkt bolaget ägde endast vattensågen, var 706 stds mot 9631 stds. år 1881 vid två ångsågar.

Andra ägare i Kramfors AB vid sidan av familjen Kjellberg var bland annat göteborgsköpmannen Arthur Seaton och göteborgsfamiljen Hammarberg. År 1907 såldes alla aktier i bolaget Kramfors AB till ett konsortium beståend av norrmännen Oscar Midling (-1910) och F.M. Treschow (1879-?) samt finländaren Johan Mannerheim (1868-1934). Den senare är en av två träbaroner som faktiskt också var en ”riktig” adlig baron. Den andre var Oscar Dickson. Oscar Midling blev bolagets VD.

Johan Mannerheims morfar var John av Julin (1787-1853), grundare av bolaget Fiskars, hans ena bror var Carl Mannerheim (1865-1915) gift med Aina Johanna Ehrnrooth (-1964) från den familj som tog över Fiskars och äger det än idag. Hans andra bror var den mycket kände eller ökände Gustaf Mannerheim (1867-1951), general och marskalk. Johan Mannerheim var gift med Sophie Palaemona Treschow (1878-1948), förmodligen syster till F.M. Treschow.

Kramfors AB som var delägare i det 1899-1900 byggda Utansjö Cellulosa AB. Man sålde emellertid sin andel i bolaget år 1906 för att bygga en egen sulfitfabrik i Kramfors som stod färdig 1907. 1908 köpte man också Frånö Nya AB. Detta bolag grundades 1894 och byggde en sulfatfabrik i Frånö. Ägare till bolaget var norska intressen med bland annat Sören W. Mörch. Innan sulfatfabiken anlades fanns där redan ett sågverk, anlagt 1875 av Frånö Ångsågs AB, ett bolag som upplöstes vid byggandet av sulfatfabriken. 1910 blev Johan Mannerheim VD i Kramfors AB. 1921 hade Kramfors AB 1250 anställda och var ett av de allra största skogsbolagen. Samma år upplöstes Frånö Nya AB och alla dess tillgångar tillföll moderbolaget Kramfors.

Johan Mannerheim var också mycket aktiv för att ge stöd för de vitas sak under det finska inbördeskriget:

Redan i samband med krigsutbrottet började en omfattande vapensmuggling och värvning av frivilliga till Mannerheims terrorarmé. Aktivisterna  i Sverige bedrev också en intensiv kampanj för att förmå den svenska regeringen att ingripa i kriget – något som gjordes politiskt omöjligt på grund av massprotester. I vägen för den aktivistiska högern stod delvis den kluvna liberal-socialdemokratiska ”vänsterregering”, som bildats efter valet på hösten  1917 och framförallt en radikaliserad arbetarklass.

[…]

Den 2 februari 1918 organiserades en effektiv stödförening i  Sverige under namnet ”Finlands vänner”. Drivande i denna var bl a Olof Palmes farfar Sven Palme och friherre Johan Mannerheim (vd för Kramfors AB och bror till den finländske krigsherren Gustaf Mannerheim). Tillsammans med en organisationskommitté vid den finska beskickningen rekryteras snabbt hundratals stabsofficerare och specialutbildat befäl till Finlands borgararmé.

Det enda företag i Ådalen som 1929 blev uppköpt av Ivar Kreugers skapelse Svenska Cellulosa AB (SCA) var Kramfors AB. Det var förmodligen också det messt välskötta bolaget av de som kom att ingå i SCA från starten och drevs som eget dotterbolag tills 1954.

Under 1930-talet överfördes flera andra av de i SCA ingående bolagen till att bli dotterbolag till Kramfors AB. Däribland de från annat håll inköpta Strömnäs Aktiebolag, Sandö Sågverks Aktiebolag samt Nensjö Cellulosa Aktiebolag, Björknäs Nya Aktiebolag och Salsåkers Ångsågs Aktiebolag, sedermera Ulvviks Aktiebolag resp. Fjällsjö Aktiebolag. 1951 fusionerades alla SCA.s dotterbolag i Ådalen till ett bolag, Kramfors AB och 1955 uppgick alla dotterbolag i moderbolaget SCA. 1942-45 uppfördes där en bordfabrik som las ner 1967. 1977 las sulfitfabriken i Kramfors ner.

Johan Mannerheims son Augustin Mannerheim (1905-?) var poet och psalmförfattare samt ägare till godset Grensholm . Grensholm ägs idag av familjen Lagerfelt. Nils Mörner af Morlanda (1936-), dotterson till Johan Mannerheim, var tidigare gift med Antonia Ax:s Johnson (1943-) från en av Sverige stora finansfamiljer och fick flera barn med henne.

Ett barnbarn till F.M. Treschow är Mille-Marie Treschow (1954-), en av Norges rikaste kvinnor och som är gift med Stein Erik Hagen, en av Norges största finansmän. Industrimannen Michael Treschow (1943-) tillhör en annan gren av familjen Treschow och hans farfar var kusin med F.M. Treschow.

Läs mer: Kramfors kommun, Ångermanfjorden, Kramfors Wikipedia,

Andra källor:
Svensk Industrikalender 1921
Jan Glete, Ägande och industriell omvandling, 1987
Sveriges Adelskalender

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,
, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,
Technorati Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Series Navigation<< Enhörning – KubikenborgHandelsbanken och skogsindustrin >>
Advertisements