Thiel – bankirer, konstmecenater och donatorer

Del 7 av 13 i serien Finansfamiljer från Stockholm

Ernest Jacques (Ernst Jacob) Thiel (1859-1947) var en av de stora bankmännen i Stockholm i början av 1900-talet. Han var son till maskiningenjören Jean-Jacques Thiel, som härstammade från den belgiska gränsstaden Eupen och tillhörde en vallonsk släkt. Denne hade besökt Norrköping 1857 i samband med en maskinleverans, och där träffat en ung judisk kvinna vid namn Fanny Stiebel som bodde hos sin bror i Norrköping. Fanny Stiebel var mor till Ernest Thiel och hans bror Arthur Thiel.

Efter en tid på kontintenten så återkom Ernest Thiel år 1877 till Sverige och fick jobb på Stockholms Enskilda Bank. Tre år senare började han arbeta för KB Louis Fraenckel & Co och 1884 blev han VD för Hernösands Enskilda Banks stockholmskontor. Men 1891 grundade han en egen bank, Stockholms Kredit- och Diskontoförening, senare AB Stockholms Diskontobank. Hans verksamhet var en dåtida motsvarighet till nutidens Private Equity-bolag och 1960-talets utvecklingsbolag. Han var riskkapitalist som försökte omstrukturera, köpa upp, rationalisera och förändra under slutet av 1800-talet.

Han samarbetade mycket med den dynamiske uppfinnaren Gustaf de Laval och finansierade dennes uppbygge av en ägargrupp på 1890-talet inkluderande företag som AB Separator, de Laval Ångturbin, ASEA med mera. Med redan vid slutet av 1890-talet hade dessa två spekulativt inriktade personer bringat bolagen in i en kris. De Laval blev snart ruinerad. Ägarkontrollen av företagen gled över i andra händer, AB Separator hamnade hos Ernest Thiel som 1903 sålde 30% av aktierna till ett holdingbolag ägat av AB Separator (senare Alfa-Laval). Bolaget blev därefter för en lång period kontrollerat av sina egna chefer, varav den mest kände är John Bernström. Ett tidigt exempel på korsägande kan man säga. Thiel samarbetade ofta med Wallenberg men på 1930-talet skar sig samarbetet slutgiltigt.

Diskontobanken övertogs av Göteborgs Bank år 1917 och AB Separator var bankens enda egentliga storföretagsförbindelse. När man banken hamnade i kris 1933 övergick AB Separator till Stockholms Enskilda Bank. Då hade också Wallenbergs byggt upp en stark ägarposition i bolaget och tog snart den ägarmässiga kontrollen.

Ernest Thiel donerade stora summor pengar till olikaverksamheter, som Svenska Dagbladet, Nietzschearkivet i Weimar och järnmalmsbrytning i Norge.Han hade också en mycket stor samling konst i sitt privatpalats som han hade låtit uppföra på BlockhusuddenDjurgården efter ritningar av arkitekten Ferdinand Boberg. Han hade öga för konst, och samlade verk av konstnärer som Bruno Liljefors, Carl Larsson, Anders Zorn och Edvard Munch. Ekonomiska svårigheter i samband med första världskriget ledde dock till att han förlorade sin förmögenhet och svårt skuldtyngd tvingades han 1924 till att även sälja bostaden med tillhörande konstsamling till staten, som ombildade fastigheten och dess konst till museum under namnet Thielska galleriet.

Anna Fredrika Josephson (1863-?), dotter till grosshandlare Wilhelm Josephsson var Ernest Thiels första fru och de fick fem barn. Hon var kusin med konstnären Ernst Josephson och genom äktenskapet blev Ernest Thiel svåger till Karl Otto Bonnier. Andra äktenskapet ingicks 1897 med Signe Maria Hansen (1869-?, tidigare gift med Fritjof Hansen, † 1915). Kända barn: Signe (född 1885 i Stockholm), Ragnar (född 1887 i Stockholm), Carin (född 1889 i Stockholm, gift med Sven Lidman) och Tage Thiel. Ernest Thiel är morfars far till Magnus Uggla och farmors far till Helena Henschen.

Brodern Arthur Thiel (1860-?) var även han affärsman och en framstående kulturpersonlighet. Brodern grundade Sachsska barnsjukhuset, och var svåger till Nordiska Kompaniets chef, Josef Sachs. Han var gift med Alice Sachs, som alltså var dotter till Simon Sachs. En dotter till Arthur Thiel var ingift i den göteborgska köpmannafamiljen Heyman. Arthur Thiel satt också i styrelsen för det lilla företag som blev ursprunget till AB AGA, Carbid & Acetylenbolaget, och i AB Svenska Ostasiatiska Kompaniet (ett rederiföretag dominerat av familjen Broström) AB de Lavals Ångturbin, AB Separator (i dessa två bolag hade brodern ägarintressen), AB Nordiska Kompaniet (ägt av familjen Sachs) plus en del andra företag.

1893 blev Arthur Thiel delägare i firma Josef Leja tillsammans med Josef Sachs, men utträdde redan 1895 för att bli chef för Stockholmsutställningen.

Läs mer: SVD1, 2, SDS, Saltsjöbaden, DN1, SVT, PH, NYT,

Andra källor:
Artur Attman, Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, 1963
Jan Glete, Ägande och industriell omvandling, 1987
Svensk Industrikalender 1921

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Technorati: , , , , , , , , , , ,

Powered by ScribeFire.

Series Navigation<< Bolinder – verkstadsindustripionjärerHögberg – Sveas räddare >>
Advertisements