Bottentrålning kan inte förbjudas

Del 6 av 21 i serien Nordiskt fiske

Naturskyddsföreningen lägger idag fram en rapport om den svenska havsmiljön. Rapporten presenteras i en debattartikel av ordföranden Mikael Karlsson i Svenska Dagbladet. Rapporten mynnar i ett antal förslag som Naturskyddsföreningen tycker ska genomföras av Sverige:

1. Fiskemetoder.

Det är fullt möjligt för Sverige att inom landet fördela fiskekvoter med företräde för dem som fiskar med minst miljöpåverkan, exempelvis med minst bifångst. Sverige kan också välja att stoppa allt fiske på den utrotningshotade ålen, såsom Irland redan gjort. Det skulle gynna arten och alla som vill fiska eller äta ål i framtiden. När det gäller fångstmetoder kan Sverige förbjuda bottentrålning, som förstör havsbottnarna och minskar rikedomen i haven, och i förlängningen därmed även fiskemöjligheterna. Dagens regler mot bottentrålning är fulla av kryphål och gäller bara en liten del av havsmiljön.

2. Stärk strandskyddet på västkusten och i skärgården.

Medan strandskyddets räckvidd debatteras för insjöar i glesbygd är det få som försvarar att de sista stränderna längs västkusten och i populära skärgårdar exploateras. De senaste årens reformer har inte alls stärkt strandskyddet i hårt exploaterade områden. Därför behöver strandskyddet skärpas där frilufts- och naturvärdena är höga och exploateringstrycket högt. Allemansrätten måste värnas vid kusterna.

3. Inrätta marina reservat.

Sverige har skyddat endast 6 procent av den ekonomiska zonen, klart mindre än exempelvis Storbritannien, Tyskland och Nederländerna. Sverige har också valt att inte reglera fisket, det största ingreppet i ett marint ekosystem, i de skyddade områdena. Det strider mot EU-rätten. Inte ens den enda svenska marina nationalparken – Kosterhavet – är skonad från bottentrålning. Här finns inte bara goda möjligheter till svenska beslut – sådana krävs faktiskt enligt internationella överenskommelser. Fler marina reservat skulle inte bara skydda havets rikedom utan även gynna fisket, eftersom reservaten är skyddszoner för lek och uppväxt av matfiskar.

4. Återställ stödet till havsmiljöarbetet.

Under ett antal år har regeringen satsat på havsmiljön vilket lett till goda resultat, med bland annat nya giftfria båtbottentvättar och lokala projekt för att minska övergödningen. Men förra årets historiskt stora nedskärning har gjort att mycket av arbetet, inklusive den nya Havs- och vattenmyndighetens etablering, har gått i stå. För en effektiv havspolitik krävs pengar till effektiv styrning och åtgärder. Nedskärning måste vändas till en ökning igen.

5. Inför avgift på tvåtaktare som rabatterar fyrtaktare.

Även båtmotorernas spridning av miljögifter i form av läckande bensin kan motverkas nationellt. En tvåtaktare släpper ut en tredjedel av bränslet oförbränt, ofta i grunda områden och under djurlivets känsligaste period. Med avgifter på tvåtaktare som finansierar rabatter på fyrtaktare och elmotorer kan utvecklingen snabbt styras åt rätt håll. På samma sätt bör den klart mindre problematiska alkylatbensinen gynnas ekonomiskt.

Få saker berör och oroar svenska väljare lika mycket som situationen i våra hav. Våra förslag kostar lite att genomföra och betalar sig i form av både friskare hav och stöd till de politiker som tar den oron på allvar.

Nä det gäller fiske och fiskemetoder så bör självklart allt fiske av ål stoppas. Vidare bör fiskemetoder som ger liten bifångst och som inte förstör bottnar gynnas. Att helt förbjuda bottentrålning låter sid däremot knappast göras.

Det ekonomiskt viktigaste fisket i Sverige är räkfisket och för många kustfiskare så är kräftfisket också av stor betydelse. Även torskfisket, som i huvudsak bedrivs i Östersjön, har stor ekonomisk betydelse. Detta, liksom fiske av plattfisk, sker i huvudsak med bottentrål. Räkfiskare och kräftfiskare är i huvudsak fiskare som har små båtar och som fiskar relativ nära Sveriges kuster även om det också finns ett antal lite större båtar.

Att förbjuda bottentrål skulle slå hårt mot det kustnära fisket och innebära ett ekonomisk avbräck för många på västkusten såväl som en avgörande förändring av socialt liv och kultur. Det är inte genomförbart.

Bottentrålning

Bottentrålning som den skulle kunna se ut. Skiss av trål med kamera. Grafik: CRISP Havforskningsinstituttet

Däremot är det genomförbart att gynna fiskemetoder som är mindre skadliga som burfiske av kräfta, ristförsedda bottentrålar och snurrevad. För det råder inget tvivel om att bottentrålar skadar bottnar. Dessutom kan bottentrålningens skadliga inverkan minskas (se skissen ovan) , framförallt vid torskfiske. Det finns också andra metoder, som dragnot (flyschooter) och tvillingtrål som anses mindre skadlig än traditionell bottentrålning. Den mest skadliga formen av bottentrålning, så kallad bomtrålning förekommer inte i Sverige. Att förbjuda bottentrålning i marina reservat är också en åtgärd på en nivå som inte borde innebär alltför stora konsekvenser för lokalbefolkningen.

Resten av förslagen har jag inga egentliga invändningar mot. Stärkt strandskydd längs kusten är bra, men samtidigt anser jag att sjöbodar i tätorter måste kunna användas till annat än som förvaringsplats för fiskeutrustning och båtgrejer. Idag finns inte det behov av sjöbodar som en gång fanns och det är idiotiskt att låta byggnader stå tomma bara på grund av ren nostalgi.

Intressant?
Media: SVD1, 2, 3, 4, 5, 6SR1, 2,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Series Navigation<< Miljöcertifierad sill till midsommarKan individuella kvoter lösa räkfiskets problem? >>
About these ads

  • Pingback: Vänerns Sportfiskeförening » SVENSK SLINGERKROKSPOLITIK I BRÄNNPUNKTEN()

  • bertil

    Satsa
    på landsbygdens attraktionskraft

    Att bygga hus vid
    stränder ska inte ses som ett stort hot mot den svenska naturen utan
    som ett ökande av landsbygdens attraktionskraft, vilket i sig är
    mycket bra.

    Genom en förändring av strandskyddet skulle både
    äganderätten och värnandet av särskilt skyddsvärda stränder

    kunna stärkas så att fler kan få chansen att bygga strandnära och
    att det även finns plats för allemansrätten som också ska få
    vistas vid våra stränder.

    • Att bygga på stränderna är inte acceptabelt som jar ser det. Det är ju inte heller vad du föreslår. Man jag vet hur det var innan strandskyddet kom till 1972. Det var inte kul. På en stor del av stränderna i Bohuslän fick man inte gå då de var privat mark. exempelvis gällde det större delen av Stenungsön invid Stenungsund. Det var avstängt med 2 meter höga staket långt ut i vattnet för att de rika skulle få ha sina paradis ifred. Skulle det vara tillåtet att bygga på stränderna idag skulle hela Bohuslän bli sånt. Det är inte allemansrätten som styr den fria rätten till stränderna utan en lag från 1972.

  • bertil

    Tips på
    enklare landsbygdsutveckling

    Man
    skulle faktiskt kunna bygga fast stränderna är tillgängliga för
    alla. Om det byggs 50 meter längre upp från stranden och man får
    göra en tomtmarkering i en fyrkant på ca 500 k.v.m som markägaren
    får ta i anspråk och bara bygga inom den rutan.

    Inom
    denna tomtruta skulle det få plats med ett fritidshus på ca 35
    k.v.m samt ett litet förråd att ha saker i och ett utedass och även
    en grill.

    Sedan
    är det lätt för Länsstyrelsen och kommuner att se om något har
    byggts utanför tomtrutan och då kan man bli skyldig att återställa
    detta. På så sätt kan fler få chansen att bygga vid stränderna
    och även de som vill gå vid stränderna kan få göra det.

    Det
    skulle skapas mer arbete och en ökning av befolkningen på
    landsbygden och fler skulle kunna handla och utnyttja affärerna på
    landsbygden mer.

    Djur
    och växtlivet skulle också kunna få vara ifred vid stranden. Just
    för att all byggnation måste vara i tomtrutan.


    skulle allemansrätten och strandskyddet kunna samarbeta. Det skulle
    sättas upp skyltar vid stranden välkommen att bada och vistas här.
    Så att folk inte avskräcks från att komma till stranden även om
    det står ett hus 50 m upp.

    • Att bygga på stränderna är inte acceptabelt som jar ser det. Det är ju inte heller vad du föreslår. Man jag vet hur det var innan strandskyddet kom till 1972. Det var inte kul. På en stor del av stränderna i Bohuslän fick man inte gå då de var privat mark. exempelvis gällde det större delen av Stenungsön invid Stenungsund. Det var avstängt med 2 meter höga staket långt ut i vattnet för att de rika skulle få ha sina paradis ifred. Skulle det vara tillåtet att bygga på stränderna idag skulle hela Bohuslän bli sånt.

    • bertil

      Anders S

      Detta är en
      missuppfattning av min idé om strandskydd

      Har missuppfattat allt som jag menat synd men så är det. Jag menar att om man ska få bygga överhuvudtaget så kräver jag att folk ska gå på min mark fast jag har ett hus där gör ingen skillnad. Att sätta stängel ända ner till stranden håller jag med dig om helt och fullt. Men det jag menar är att staketet ska användas runt stugan i stället på ca 10x 10 meter runt om. Folk kan ju gå längs med stranden och tälta alldeles vid stugan ändå. det är så jag menar. Jag tycker som du att man ska få gå längs med exakt alla stränder även om folk äger dem.

      • Jag har missuppfattat. Vi tycks vara överens. Ursäkta mig.

        • bertil

          yes i det stora hela är vi helt överens javisst