Tokelau, Niue och Cooköarna

Del 2 av 15 i serien Brittiska samväldet

Områden som har anknytning till Nya Zeeland. Tokelau är ett så kallat icke-självstyrande område. Ett av två med anknytning till Nya Zeeland (det andra är Ross Dependency) medan Niue och Cooköarna är associerade stater.

AtafuTokelau ligger i Stilla Havet mitt emellan Nya Zeeland och Hawaii och 500 km norr om Samoa. Ögruppen består egentligen av fyra atoller, men endast tre ingår i den politisk enhet som heter Tokelau. Den fjärde ön, Swains Island (Olohega), är en del av ett annat icke-självstyrande område, nämligen Amerikanska Samoa. De tre atollerna som ingår i det icke-självstyrande området Tokelau har en sammanlagd yta på 10,8 kvadratkilometer och 1 400 invånare. Namnen på de tre atollerna är Atafu, Nukunonu och Fakaofo.

USA hävdade på 1800-talet rätten till alla atollerna med utgångspunkt från den så kallade Guano Islands Act, men numera är det Tokelau som kräver överhöghet över Olohega (Swains Island). Olohega ägs av familjen Jennings och är en enda kopra-plantage vars anställda med familjer utgör hela befolkningen på kanske ett 20-tal personer.

1889 ockuperades Tokelau av britterna och från 1920 räknades invånarna som brittiska undersåtar. 1926 överfördes öarna till att administreras från Nya Zeeland och 1949 blev Tokelau en koloni till Nya Zeeland. Invånarna är nyazeeländska medborgare. Statsöverhuvud är den nyzeeländske regenten (kung eller drottning, samma som den brittiske regenten)) och 2004 togs ett första beslut om att förvandla Tokelau till en med Nya Zeeland självständig associerad stat på samma sätt som redan gjorts med Cooköarna och Niue. Två folkomröstningar, 2006 och 2007, har dock avvisat självständighet. I verkligheten styrs öarna i praktiken av lokala traditionella lagar och traditioner med mycket liten påverkan från Nya Zeeland, men ekonomiskt är Tokelau helt beroende av bistånd från Nya Zeeland. Viktigaste inkomstkällor är försäljning av internetdomänen .tk, kopraexport och frimärksförsäljning. Dessutom arbetar många invånare i andra länder och skickar hem pengar.

Cooköarna som är en självständig stat associerad med Nya Zeeland har cirka 20 000 invånare och en landareal på 240 kvadratkilometer. 14 000 invånare bor på ön Rarotonga. På Nya zelland bor närmare 60 000 invånare som anser sig härstamma från Cooköarna. Totalt består Cooköarna av 15 öar som ligger nordost om Nya Zeeland mellan Amerikanska Samoa och Franska Polynesien. Öarna som ingår i Cooköarna är:

Sydliga Cooköarna:
Nga-pu-Toru (”Three Roots”, östliga öarna)
Atiu (Enua Manu eller Island of Birds)
Ma’uke (Akatokamanava)
Mitiaro (Nukuroa)
Takutea
Norra Cooköarna:
Manihiki (Te Fuinga o Niva)
Nassau (Te Nuku o Ngalewu )
Penrhyn Island (Tongareva or Mangarongaro)
Pukapuka (Te Ulu o te Watu)
Rakahanga (Tapuahua)
Suwarrow (också) Suvorov
Andra öar:
Aitutaki (Araura Enua)
Mangaia (Auau Enua)
Rarotonga (Tumutevarovaro), med huvudstaden Avarua.
Palmerston Island (Pamati) räknas ibland till de nordliga öarna.
Manuae

Huvudnäringen på Cooköarna är turism men landet är också känt för att tillhandahålla bekvämlighetsflagg för fartyg och fiskebåtar. Ekonomiskt är landet dock också beroende av bidrag från Nya Zeeland. Med början 1821 anlände brittiska missionärer och kolonisatörer till öarna, från 1888 var landet ett brittiskt protektorat. 1901 annekterades öarn av styret på Nya Zeeland och från 1949 var öarna en del av Nya Zeeland och öborna medborgare i Nya Zeeland. Det är de idag också även om de har nationaliteten Cooköinvånare. 1965 fick Cooköarna självstyre och självständighet, men förblev en med Nya Zeeland associerad stat. Nya Zeeland sköter utrikespolitik och försvar för Cooköarna. Cooköarna är inte medlem i FN men är erkänt av FN och medlem i WHO och UNESCO. Statsöverhuvud är den brittiska monarken på grund av att  denne också är statsöverhuvud i Nya Zeeland.

1980 drog USA tillbaka alla krav på överhöghet över 4 av Cooköarna, Penrhyn, Pukapuka, Manihiki, and Rakahanga.

Precis samma formella status som Cooköarna har också Niue. Självständig stat associerad med Nya Zeeland, med brittiska monarken som statsöverhuvud, ej medlem i FN men erkänt av FN osv. Utrikespolitik och försvar är Nya Zeeland i huvudsak ansvarigt för. Niue har 1 400 invånare och det bor fler niueaner på Nya Zeeland än på ön. 1887 erbjöd öns regent att landet skulle ställas under brittisk överhöghet men dett accepterades inte förrän år 1900. 1974 fick landet självstyre efter en folkomröstning. Ekonomiskt är Niue helt beroende av bistånd från Nya Zeeland samt till viss del av inkomster från försäljning av domänen -nu, turism och vaniljodling.

Dessutom finns också Ross Dependency, ett område i Antarktis som Nya Zeeland gör anspråk på. Omårdet har mellan 300 och 1 400 invånare i from av forskare och annan personal på ett antal forskningsstationer som drivs av Nya Zeeland och USA.

Till Nya Zeeland hör också områdena Chatham Islands med cirka 600 invånare och visst lokalt sjärlvstyre torts att ögruppen är inkorporerad i Nya Zeeland och det oinkorporerade Kermadec Islands. vars befolkning betsår av personalen på radio- och väderstationen Raoul Island Station.

Nya Zeeland, Tokelau, Ross Dependency, Cooköarna och Niue utgör Realm of New Zealand, ett område där monarken av Nya Zeeland är statsöverhuvud. Monarken av Nya Zeeland är densamma som monarken i Storbritannien.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Tags: , , , , , , , , , , ,

Powered by Qumana

Series Navigation<< Brittiska samväldetAustraliens externa territorier >>
About these ads