Finns det skuldebrev i samband med en rättstvist om större värden är det nästan helt säkert att juristen Patrik Mosten figurerar i sammanhanget. Han kallas oftast advokat men det verkar han inte vara. För det krävs medlemsskap i Sveriges advokatfsamfund och det tycks han inte vara.
Det första uppmärksammade fall där Mosten figurerade var en härva med stämningar kring auktionsfirman Bukowskis kring senaste sekelskiftet. Konfliktens fokus var ett skuldebrev skrivet av den dåvarande ägaren av Bukowskis, Göran Gustafsson (1919-2003). Denne köpte Bukowskis år 1991 via sitt bolag Göran Gustafsson Kapital AB. Ägaren innan dess var Matts Carlgren som vid tillfället hade ekonomiska problem på grund av kampen om makten i skogsbolaget MoDo (numera Holmens).
Konflikten kring Bukowskis började i juni år 2000. Då försattes förre miljardären i konkurs av sin egen hustru sedan två och ett halvt år, Ellen Nymann Gustafsson, 60, med hjälp av ett skuldebrev på 100 miljoner kronor. Enligt vissa källor var det resultatet av en segdragen kamp mellan Göran och Ellen Nymann Gustafsson och hans åtta barn. Andra uppgifter ger dock vid handen att det var en överenskommelse mellan Göran Gustafsson och hans fru och att detta var det som utlöste konflikten.
Konkursförvaltaren underkände Ellen Nymann Gustafssons krav eftersom skuldebrevet ansågs ogiltigt. Men konkursen gällde ändå, eftersom det fanns skatteskulder på 30 miljoner kronor. Göran Gustafssons åtta barn hävdade dock att de sedan år 1999 ägde Göran Gustafsson Kapital AB med pappans samlade förmögenhet genom gåva. De ifrågasatte också äktheten i Ellen Nymann Gustafssons skuldebrev. Paret Gustafsson lämnade en stämningsansökan till Stockholms tingsrätt där de hävdade att barnen inte ägde företaget.
En kort tid därefter såldes skuldebrevet sålts och hamnat i nya händer. I en stämningsansökan i Stockholms tingsrätt krävde en 33-årig, grovt kriminellt belastad Uppsalabo barnen Gustafsson på hundra miljoner kronor. Som grund hade han Ellen Nymanns skuldebrev.Sedan dess har dokumentet genom överlåtelse bytt ägare ett flertal gånger, något som varit väl känt i finansbranschen och som har avskräckt intressenter i företaget. En av de som innehaft skuldebrevet är Patrik Mosten och år 2004 ägdes det av företag Just for us in Stockholm AB:
Skuldebrevet har cirkulerat i kretsar kring den så kallade ”Uppsalamaffian”. I dag ägs det av firman Just for us in Stockholm AB till vilken det överlåtits av bolaget Olhamra Invest som i sin tur förvärvat det av Uppsalajuristen Patrik Mosten. Mosten var tidigare juridiskt ombud för Olhamra Invest – vars båda firmatecknare har sammanlagt tio konkurser bakom sig – och för i dag talan för Just for us in Stockholm AB.
Patrik Mosten är ett välkänt namn i Uppsala. Upsala Nya Tidning uppmärksammar ofta hans verksamhet som juridiskt ombud där det inte sällan förekommer hantering av skuldebrev. Bland annat tidigare i år i samband med kraschade krogen Påvels och en konkurshärva kring byggföretaget CW Bygg AB.
Men det började inte med Bukowskis. Redan 10 år tidigare genomförde Mosten en affär för vilken han senare blev åtalad och dömd både i tingsrätt och hovrätt. Åren 1991–1993 investerade han 6,5 Mkr i ett hotellprojekt i Lettland. Pengarna plockades ur fyra fastighetsbolag. Hotellprojektet havererade, och pengarna försvann. Den 15 april 2003 dömdes han i tingsrätten till villkorlig dom för grov oredlighet mot borgenärer, bokföringsbrott och medhjälp till bokföringsbrott. I december 2004 dömdes han vid Svea hovrätt för grov oredlighet mot borgenärer till fängelse i tio månader. Hovrätten ansåg att han hade tömt fastighetsbolagen på pengar innan olika myndigheter och fordringsägare med lagliga medel skulle lägga hinder i vägen. Patrik Mosten invände att pengar hade investerats i ett hotellprojekt i Lettland och att avsikten varit att investerade medel skulle återföras till fastighetsbolagen så snart projekten färdigställts.
Efter att ha dömts i tingsrätt och hovrätt har Patrik Mosten kämpat för att få domen upphävd. Detta uppnådde han slutligen år 2008 efter flera resningsansökningar. Högsta domstolen skickade tillbaks ärendet till hovrätten då de ansåg att straffbestämmelsen om oredlighet mot borgenärer inte skulle ha tillämpats på grund av omständigheterna i målet. Svea hovrätt dömde honom då till villkorligt straff, fyra och ett halvt år efter den första domen, för grov oredlighet mot borgenärer. Därefter har ytterligare fyra ansökningar om resning kommit in till Högsta domstolen som har valt att inte ta upp målet.
Mosten har också stämt staten på skadestånd i flera omgångar. Han har förlorat de flesta målen, men fick ett litet skadestånd i ett fall:
Uppsala tingsrätt har i en dom gått med på att Patrik Mosten ska få 10.000 kronor i ersättning för den förmögenhetsskada som han har lidit mellan 2000 – 2010 till följd av polis- och åklagarmyndighetens dröjsmål i handläggningen. Han får även 50.000 kronor för sina rättegångskostnader.
Utöver stämningarna med anknytning till det gamla hotellprojektet har Mosten också stämt staten i ett annat ärende där han menar att Skatteverket gjort fel. Det handlar om ett konkursmål där han har övertagit en fordran på staten från konkursboet International Import och Export i Västberga. Bolaget hade en skatteskuld som överklagades innan konkursdagen. När konkursen trätt i kraft vann bolaget delvis i Förvaltningsrätten mot Skatteverket och därför blev myndigheten skyldig att betala bolagets rättegångskostnader om 55.000 kronor. Skatteverket valde att kvitta sin fordran mot sin skuld. Något Patrik Mosten menar är felaktigt och därför kräver han 55 000 kronor av Skatteverket.
I ett annat ärende har Mosten också dömts för brott. I juni 2010 dömdes han till tre års fängelse för ett försök till mångmiljonbedrägeri mot Lindvalls kaffe i Uppsala. Även den medåtalade delägaren, som är nära släkt med företagets vd, dömdes till tre år. Bedrägeriet gick ut på att det utfärdades skuldebrev på 60 miljoner genom ett bolag som delägaren kontrollerade privat. Genom sin roll i styrelsen lyckades han förmå Lindvalls kaffe att gå i borgen för skulden. Därefter ska borgensmannen, Lindvalls kaffe, ha krävts på pengarna. Processen gick så pass långt att betalningskraven godkändes av Stockholms tingsrätt, och Kronofogden planerade för en exekutiv försäljning av lokalerna där Lindvalls kaffe bedriver sin verksamhet. Åtalet mot en tredje misstänkt, den så kallade krögaren som i verkligheten heter Thomas Albertsson, ogillades på grund av bristande bevisning.
Det finns dock åtskilliga fler fall där Mosten figurerar i ärenden med skuldebrev av tvivelaktig karaktär. Vi har fallet med krogen Påvel Baldis och härvan kring CW Bygg:
Ärendet innehåller ett virrvarr av skuldebrev som överlåtits mellan olika bolag där tidigare vd:n för Uppsalaföretaget CW Bygg ingått. Vd:n för CW Bygg är enligt åklagaren den huvudmisstänkte i ärendet.
Han jagas av polisen, misstänkt för grova ekonomiska brott i ett annat sammanhang. Enligt Mosten finns mannen i Brasilien.
Anmälan mot Mosten har upprättats av en konkursförvaltare i Uppsala. Hans utredning visar att cirka ca 3,5 miljoner kronor överförts till bolag ägda och kontrollerade av CW Bygg och sedan bokförts som lån.
De lån som bolagen kring CW Bygg mottagit har dock enligt Patrik Mosten gått till att betala lån från banker.
”Det finns inga pengar som gått i någons ficka förutom till banken. Detta visste inte konkursförvaltaren när han anmälde”, skriver Patrik Mosten.
Kriminell bolagsman
Av handlingar i Uppsala tingsrätt framgår att Mosten haft en aktiv roll i de ekonomiska och juridiska turerna runt CW Bygg. Även i det här fallet har pengar gått via ett konto vid Hansa Advokatbyrå.
En central aktör i CW Bygg-ärendet är ett bolag som drivs av en kriminellt belastad person. Den personen har tidigare dömts för ekonomiska brott tillsammans med Patrik Mosten.
I utredningen kring CW Bygg finns även kopplingar till kroghärvan Baldis-Påvels i Uppsala. I fallet med Fjällsälen AB figurerar en knarkdömd så kallad målvakt från Uppsala som även medverkat i bolag runt Baldis-Påvels.
Några andra ärenden där Thomas Albertsson och Patrik Mosten figurerat är Fjällsälenhärvan som har en direkt koppling till CW Bygg. Där finns också härvan kring Hemköp i Söderhamn. Bolaget som drev Hemköpbutiken i Söderhamn genom en turbulent tid försattes i konkurs. Thomas Albertsson stämde genom ett bolag hela Hemköpskedjan för avtalsbrott. Han begärde 2,2 miljoner kronor och ersättning för ekonomiska förluster. Senare, i juni 2009, satte också Albertsson sitt eget företag THA Livs AB i konkurs vid Stockholms tingsrätt. Han menade att konkursförvaltaren skulle kunna kräva tillbaks tillgångarna i Söderhamn som enligt Albertsson egentligen var något som hans bolag ägde. Konkursförvaltare för THA Livs var Jonas Reiner.A
Jonas Reiner har för sin del samarbetat flera gånger med Patrik Mosten, bland annat i ett ärende år 2003 med skuldebrev och krav på NCC på 300 miljoner kronor. Handlingarna påstods vara falskdaterade, vilket Mosten förnekade. Vidare ett ärende som handlade om ett krav på Handelsbanken:
Juristen och ex-krögaren driver flera processer där de kräver in pengar med skuldebrev. Ett av skuldebreven, som är på 91 miljoner, ska de båda häktade affärsmännen ha köpt från en syrian och Handelsbanken krävs nu på pengarna. Advokat Lars Jonson, som för Handelsbankens talan, tror inte det finns någon bakomliggande fordran, i klarspråk att upplägget är en fejk.
Juristen dömdes för grova ekonomiska brott i fjol och advokat Lars Jonson begär att han därför ska stängas av från skuldebrevsprocessen i tingsrätten. Där företräder juristen exkrögarens bolag. Ex-krögaren har under 1990-talet dömts till sammanlagt 6,5 års fängelse för bland annat grovt narkotikabrott, häleri och vapeninnehav. Han har även förekommit i en kroghärva i Uppsala där han 2007 dömdes för olaglig alkoholförsäljning. Ex-krögaren har ett Björklingebaserat bolag, som driver mängder av skuldebrevsärenden.
I styrelsen sitter även en 62-åring som dömdes för grova ekobrott 2003. Mannen figurerade i den så kallade Sandhamnsligan på 1970-talet och dömdes då för grova narkotikabrott. Enligt handlingar som vi tagit del av driver de här personerna bland annat en process mot en Uppsalaadvokat som krävs på 11 miljoner kronor med påstådda fordringar som grund. Ex-krögaren och juristen har varit omskrivna för tvisterna kring ett skuldebrev på 100 miljoner som utfärdats av en senil tidigare ägaren till auktionsfirman Bukowskis. Enligt Svenska Dagbladet betecknade styrelseordföranden i Bukowskis det hela som ett skojeri.
Den omnämnde 62-åringen heter Thomas Stawbrink och var också styrelsemedlem i Just for us in Stockholm AB, som ju en tid ägde skuldsedeln i Bukowski-härvan, liksom andra varianter av samma bolag eller närstående bolag som Just for us in Vallentuna AB. Förutom Stawbrink så är de uppgivna delägarna i bolaget i Björklinge två utländska företag och Thomas Albertsson. Stawbrink bor eller har bott på Olhamra gård enligt en del källor.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Fjällsälen AB, Skuldebrev, Reverser, Just for us in Stockholm AB, CW Bygg AB, Björklinge, Lettland, Hotellprojekt, NCC, Handelsbanken, Lindvalls kaffe, Påvel Baldis, THA Livs AB, Hemköp, Patrik Mosten, Göran Gustafsson, Thomas Albertsson, Thomas Stawsten, Ellen Nymann Gustafsson, Jonas Reiner, Brott, Ekonomi, Uppsala, Stockholm, Vallentuna, Ekobrott, Samhälle
2 svar på “Patrik Mosten – skuldebrevsjuristen”
Kommentarer är stängda.