Om varför bottentrålning inte kan förbjudas

Naturskyddsföreningen har presenterat en rapport om bottentrålning där de föreslår ett förbud mot bottentrålning. Deras argumentation presenterar jag i ett inlägg som i stort består av ett pressmeddelande från Naturskyddsföreningen.

Det finns ur miljösynpunkt inte så mycket inte så mycket att invända mot det de skriver mer än att de troligen överdriver de skadliga verkningarna av bottentrålning något. Bottentrålning är nästan inte skadlig alls på sand- och grusbottnar, utan det handlar om lerbottnar där det har mer negativa effekter. Effekterna kan jämföras med effekterna av jordbruk. På hårda bottnar används inte bottentrålning i nån större utsträckning och av svenska fiskare egentligen inte alls.

Däremot är de sociala och ekonomiska konsekvenserna av Naturskyddsföreningens förslag omfattande.  Ett bottentrålsförbud skulle innebära slutet för svenskt småskaligt och kustnära fiske. Bottentrålning av räkor och kräftor utgör det ekonomiska underlaget för de flesta svenska yrkesfiskare på Västkusten. Torskfiske med bottentrål har samma ställning i södra Östersjön och siiklöjefisket med bottentrål har det i Bottenviken. Det är alltså inte möjligt att förbjuda bottentrålning annat än om vi vill slå ut det småskaliga och kustnära svenska fisket.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

About these ads