Aggressivt polisarbete leder till försämring för utsatta utan att brottsligheten minskar

Det har den senaste tiden varit ett antal uppmärksammade mord och skjutningar där oskyldiga drabbats. Både i Stockholm och Malmö även om skjutandet faktiskt minskat i Malmö. Detta har med rätta fått folk att bli mycket upprörda. Men de ropar som vanligt på metoder och arbetsätt som inte påverkar brottsligheten, inte minskar rekryteringen till kriminella gäng och dessutom i flera fall är direkt kontraproduktiva.

Det är välkänt att längre fängelsestraffavskaffande av straffreduktionen för unga gärningspersoner och sänkt straffmyndighetsålder varken minskar antalet brottsoffer eller hejdar rekryteringen av nya brottslingar. Ändå är det sådant som politikerna ständigt föreslår.

Slopad straffrabatt för unga leder exempelvis till bättre rekryteringsmöjligheter för gängen. För att undvika att en ung man inte ska förbli kriminell när han blir äldre är faktiskt det bästa att han inte får nåt straff alls. Om två unga män begår exakt samma brott, men bara en åker fast och döms till fängelse så kommer den som inte döms med mycket stor sannolikhet att sluta med brott inom några år medan den dömde med stor sannolikhet kommer att förbli brottsling.

Att införa så kallade visitationszoner med slumpmässiga kontroller minskar inte heller brottsligheten på sikt. Däremot ökar de segregationen och främlingskapet där de införs. De som utsätts blir mer avståndstagande från polisen och förlorar tilliten till samhället. Det gör att de inte kommer att medverka vid polisutredningar och avstå från att anmäla brott. Vid undersökningar i USA har det också konstaterats att de social konsekvenserna av zonerna är mycket stora. Skolresultaten för de unga i dessa områden sjönk kraftigt:

I dagarna är Harvardforskaren Joscha Legewie i Sverige för att ta emot Hans L Zetterberg-priset. Han kommer också att föreläsa på Stockholms universitet om relationen mellan aggressiva polismetoder och studieresultat hos unga från minoriteter i USA. Legewie undersöker effekterna på brottslig­heten av de senaste årens intensifierade gatukontroller, samt på de unga som utsatts för proaktivt polisarbete, till exempel i form av visitationer. Sedan 2004 har omkring 1.500 nyutbildade poliser i New York placerats ut på så kallade impact zones. Dessa områden, där i huvudsak afroamerikaner lever, präglades av social utsatthet och hög brottslighet. De nyutbildade polisernas uttalade uppgift var att agera snabbt, tidigt och repressivt, med målet att pressa tillbaka brottsligheten.

Legewies forskning visar att våldet pressades tillbaka något medan insatsen pågick. Men effekten visade sig bli kortvarig. Konsekvensen för invånarna blev dock desto mer långtgående. De återkommande gatukontrollerna påverkade skolgången för områdets barn negativt. Skolresultaten hos de afroamerikanska 13- till 15-åriga pojkarna sjönk markant och den negativa effekten kvarstod långt efter att operationen upphört.

Slutsatsen av Legewies undersökning och forskning är att de repressiva polisinsatserna ökade ojämlikheten i livschanser, utan att brottsligheten minskade. Forskningen visar tydligt:

  • Att ett aggressivt polisarbete ofta är verkningslöst vad gäller såväl brottsnivåer som de boendes rädsla för brott.
  • Att allmänheten lägger stor vikt vid att polisen uppträder korrekt och respektfullt.
  • Att upplevd orättvis behandling i kontakt med polisen leder till minskad vilja till samarbete och minskad benägenhet att anmäla brott.

Även poliser i Sverige är kritiska mot förslagen på så kallade visitationszoner och forskning i Sverige visar på samma problematik som i USA med minskat förtroende för polisen och samhället vid slumpmässiga kontroller av ungdomar.

Det som visat sig vara framgångsrikt i fattiga områden är motsatsen till hårda tag, repression och slumpmässiga kontroller. Långsiktigt arbete som skapar förtroende såsom lokalt förankrade poliser som känner befolkningen i området och arbetar långsiktigt med att inte bara ingripa mot brott utan även skapar goda relationer med de boende. Poliser ska vara utbildade i hur de respektfullt ska möta människor, inte motsatsen vilket ett repressivt förhållningssätt leder till. Det skapar goda möjligheter att långsiktigt minska brottsligheten medan hårda metoder slår sönder goda relationer och minskar möjligheterna att långsiktigt bekämpa brottsligheten.

Läs mer:

PS. Det är ju märkligt att ingen i debatten uppmärksammar att skjutandet i stort sett upphört i Göteborg. Det vore intressant om någon faktiskt gjorde en studie om hur det gått till. Men så vitt jag vet handlar det om mjuka metoder, förtroendeskapande långsiktiga åtgärder vilket lett till bättre polisutredningar som satt fast fler personer och dessutom minskat rekryteringen till gängen.

Advertisements