De flesta partiers väljare positiva till mångfald

Kvinnorna har inte haft så goda erfarenheter av mångfald sedan mätningarna började 2005, och de flesta partiers väljare är positiva. Mångfaldsbarometern från Högskolan i Gävle visar också att majoriteten anser att nyanlända inte alls är mer högljudda och stökiga än svenskar. Nästan sex av tio svenskar anser att människor med utländsk bakgrund ska ha möjlighet att bevara sina kulturella traditioner. Nio av tio menar samtidigt att det finns en skyldighet att anpassa sig till svensk kultur och svenska vanor.

Kvinnorna har rekordgoda erfarenheter – men männens har försämrats. En allt större andel av kvinnorna har ganska eller mycket goda erfarenheter från att jobba eller studera med människor med utländsk bakgrund. Årets rekordnotering på 78 procent innebär att kvinnorna aldrig tidigare haft så goda erfarenheter sedan mätningarna började 2005: hela 15 procentenheter bättre än bottennoteringen 2007.

Partiernas väljare är – med undantag av SD – övervägande positiva. Bland Liberalernas, Centerns respektive Socialdemokraternas väljare finns en klar majoritet som är positiva till mångfald; 85, 72 respektive 66 procent. Bland KD:s väljare utmärker sig hälften som positiva till mångfald, och endast 14 procent är uttalat negativa. Det finns en större andel positiva än negativa bland Moderaternas väljare, 38 procent, men den största delen av partiets väljare är varken uttalat positiva eller negativa, och uppgår till 47 procent. Sverigedemokraternas väljare utmärker sig i analysen då så många som 72 procent är negativa till mångfald. Var fjärde av partiets väljare är dessutom mycket negativ. Det finns inget annat parti som kommer i närheten och som har så stor andel väljare som är negativa till mångfald, respektive liten andel som är positiva, sex procent.

De med högre utbildning har blivit mer negativa – och de med lägre mer positiva. Utbildning och attityder till mångfald korrelerar starkt, ju högre utbildning desto större andel med positiva attityder till mångfald. Men under 2020 har istället de mer negativa med lägre utbildningsnivå blivit något mer positiva, medan de mer positiva akademikerna blivit mer negativa. Trenden pekar därmed på en harmonisering av attityder, även om det är långt kvar.

Rekordmånga är positiva till egna kulturella traditioner. Svenskarnas attityder till att människor med utländsk bakgrund ska ha sociala, kulturella och språkliga rättigheter har återhämtat sig efter att ha försämrats efter den stora asylinvandringen 2015. En majoritet, nästan sex av tio, instämmer återigen i att det svenska samhället bör skapa möjligheter för människor med utländsk bakgrund att kunna bevara sina kulturella traditioner. Det är en klar uppgång på 12 procentenheter sedan 2018. Uppfattningen att mångfald hotar svenskars vanor och värderingar fortsätter trendmässigt att minska sedan 2016. Andelen som instämmer i att alla ska ha samma sociala villkor ökar också, från 61 till 68 procent, men återhämtar sig inte riktigt till nivåerna under 2014. Positiva attityder till att människor behåller sitt modersmål och att det är bra om man lär sina barn det har varit på tillbakagång, men har nu åter klättrat upp på tidigare nivå, nämligen 61 procent, mot 56 procent 2018.

Men… en klar majoritet kräver anpassning till svenska vanor. En mycket stark majoritet, nio av tio, har sedan 2016 ansett att människor med utländsk bakgrund har en skyldighet att anpassa sig till svensk kultur och vanor. Årets resultat på 80 procent är fortfarande ett mycket starkt stöd för detta påstående.

Attityden till samma arbetsvillkor har förstärkts. Idag instämmer 89 procent att alla ska ha samma arbetsvillkor. 70 procent tycker att utländsk arbetskraft behövs för att säkra servicen inom välfärden. Det är en stark uppgång från 2018. 67 procent anser också att utländsk arbetskraft behövs för att höja landets kompetensnivå. Samtidigt stärks åsikten att Sverige egentligen utnyttjar människor med utländsk bakgrund, 10 procent fler tycker så.

Motståndet mot islamska friskolor och heltäckande slöjor i skolan och på arbetsplatsen fortsätter att öka. 73 procent, det högst uppmätta resultatet sedan frågan började mätas 2010, anser att dessa friskolor motverkar integration, En klar majoritet, 76 respektive 73 procent, anser också att heltäckande slöjor som burka och niqab borde förbjudas i skolan och på arbetsplatser. Fortfarande tycker åtta av tio som bor i Sverige att den religiösa tillhörigheten, oavsett religion, ska vara en privatsak.

Nyanlända grannar är inte stökigare. Numera anser en majoritet att nyanlända inte alls är mer högljudda och stökiga än svenskar, en ökning av förbättrade attityder från 38 procent 2016, till 45 procent 2018 och till 52 procent 2020, vilket innebär en trend i mer positiva attityder till mångfald i ett boendeperspektiv.

Advertisements