Hälften av alla skolelever utsätts för brott under ett år men det är inget nytt

Skolundersökningen om brott (SUB) som undersöker ungdomars (de som går i årskurs 9) brottslighet och ungdomars utsatthet för brott konstaterar att nästan hälften (48%) av alla ungdomar utsattes för brott under 2019. Det har fått en ledarskribent på DN att gå i taket. Det verkar som om personen tror att detta är nåt nytt. Men det är det inte. I stort sett har det alltid varit likadant. Det har alltså inte blivit värre. Utan det mesta tyder på att det är mycket bättre idag än förr.

SUB har genomförts sen 1990-talet men i den senaste rapporten som undersökt situationen år 2019 jämförs bara med åren 2015 och 2017.

Det har dock skett en marginell minskning sen 2017 då 51% av alla elever utsatts för brott. Samtidigt uppger 52% av alla elever att de begått brott. Den siffran har ökat något sen 2015. I stor utsträckning är det exakt samma elever som begår brott som också utsätts för brott.

Utsattheten för alla typer av brott utom rån och stöldbrott har minskat sen 2017. När det gäller rån är det enbart pojkarnas utsatthet som ökat.

Flickor är lika utsatta för brott som pojkar medan en större andel pojkar begått brott. Pojkar är mer utsatta för misshandel och stölder medan flickor är mer utsatta för sexualbrott.

Andelen som utsatts för våldsbrott har dock ökat. Sedan 2015 har andelen som uppgett utsatthet för lindrig misshandel i skolmiljö ökat, både bland tjejer (från nästan 38 procent 2015 till drygt 47 procent 2019) och killar (från drygt 58 procent till drygt 65 procent). Våldsbrott sker oftast i skolan.

Andelen som begått våldsbrott har däremot minskat något (framförallt bland pojkarna) medan andelen som stulit eller begått narkotikabrott ökat något. Det vanligaste våldsbrottet är att ha slagit til någon utan att några skador uppstått. När det gäller våldsbrott uppger de som begått sådana brott att det skett en eller två gånger under året.

När det gäller stöldbrott är det vanligast att eleverna stjäl i hemmet, i skolan eller i en affär.

Trots att det alltså inte finns nån ökad utsatthet för brott så har oron för brott ökat. Det senare är uppenbarligen ett resultat av medias oansvariga och falska rapportering om brott som vilseleder folk om att brottsligheten bara blir värre och värre. Förstärkt genom ekokammaren som kallas sociala medier skapar det en falsk verklighetsbild som gör människor, såväl föräldrar som ungdomar, oroliga.

Acceptansen för brott har dock ökat. För i stort sett alla brott uppger en ökad andel eleverna att det skulle vara okej om deras vänner begick brottet ifråga. Störst tolerans finns för bruk av alkohol, för skolk och våldsbrott. Minst för bilstöld.

Förtroendet för polisen har minskat stadigt sen 2015. Det tyder på att polisen arbetar på ett felaktigt sätt och att allt fler unga känner sig trakasserade av polisen.

Det går inte att säga att det finns någon alarmerande utveckling när det gäller brottsligheten i skolan. I verkligheten har utsattheten för brott minskat sen 1990-talet.

DN:s ledarskribent är helt enkelt okunnig på området och reagerar på något som inte stämmer. Sannolikt har personen inte läst undersökningen för den verkar tro att det skett en försämring de senaste åren vilket alltså inte är sant. Jämfört med 1990-talet har det istället skett en förbättring.

Även brottsligheten bland ungdomar har minskat sen 1990-talet. Den har faktiskt minskat kraftigt.

Jag är också övertygad om att brottslighet var vanligare bland niondeklassare när jag gick i skolan. Narkotikabrott var definitivt mycket vanligare då bruket av hasch var mycket större år 1971. Nästan varje dag förekom någon form av våld på skolan. Det förekom hot mot lärare varje vecka.

 

 

Advertisements