Borgarmedia skriver att våld präglade G8-demon den 2 juni i Rostock. Det är inte sant. Intressant är att de autonomas olika nyhetssajter också skriver samma saker. Om våld. Ingen av dem skriver om varför protesterna ägde rum. Ingen skriver om den kolossala demonstrationen med 80 000 människor. Borgarmedia och anarkistmedia koncentrerar sig på vad en extremt liten minoritet ägnade sig åt. Inte ens majoriteten autonoma/anarkister var inblandade i bråk. Endast en pytteliten del av Rostock berördes av kravaller. Ett inhägnat och avspärrat område i hamnen. Jag ska nu också skriva om bråken.
Borgarmedia jämför med Göteborg 2001. Men det är en falsk jämförelse. Det finns i stort sett inga likheter. Låt oss gå igenom en del saker. Göteborg kändes som krig. Kravallerna i Rostock kändes som onödig teater.
Hur startade bråk?
Göteborg – polisen begick övergrepp mot boende på en skola. (Hvitfeldtska)
Rostock – de autonoma blev provocerade av en nazist, sprängde knallskott, sköt raketer och smashade ett bankfönster. Polisen överreagerade och attackerade hårt.
Hur utvecklades det hela?
Göteborg – polisen angrep demonstrationer, fester, aktivister etc över i stort sett hela centrala och västra Göteborg, i tre dagar, med kulmen i den händelse jag beskriver i artikeln Det är inte varje dag man hotas till livet.
Rostock – autonoma och poliser slogs inom ett avgränsat område som om det var två gäng med fotbollshuliganer som gjorde upp. I större delen av centrala Rostock var det lugnt.
Kan man ha förståelse för varför det hände?
Göteborg – det är enkelt. Folk utsattes för övergrepp och reagerade på det. Överreagerade i vissa fall (förstörelsen på Avenyn som inte kan försvaras)
Rostock – nej inte som jag ser det. Det hela kändes som en slags teater där man redan i förväg bestämt att man skulle bråka med varandra. Mycket våldsam teater dock.
Hur många berördes?
Göteborg – de flesta demonstranter kom i någon form av närkontakt med våldet. Med polisens våld i första hand. Det fanns totalt omkring 40 000 aktivister av olika slag i Göteborg. Säkerligen kom över 50% av dessa i närkontakt med våld. Omkring 2000 – 3000 deltog på något sätt i våldsamheter. De flesta av dessa var göteborgare, lokalbefolkning alltså.
Rostock – de flesta demonstranter kom inte i närkontakt med nåt våld överhuvudtaget. Många fattade inte ens att det fanns våldsamheter. Av totalt 80 000 demonstranter uppskattar jag att kanske 10 000 kom i närkontakt med våld på något sätt. Jag själv befann mig mellan 50 och 200 meter från kravallerna när de startade och befann mig på det avståndet i ett par timmar utan att jag upplevde någon form av hot eller våld. Deltog i kravaller gjorde kanske 500 (en kompis hävdar att det var fler). Bland dem fanns det nog i stort sett inga lokala Rostockbor (några fanns säkert). Alla uppfattade dock den enorma polisnärvaron.
Borgarmedia: DN1, DN2, DN3, SVD1, SVD2, SVD3, Aftonbladet
Autonomas media: Motkraft, Yelah
Intressant?
Andra bloggar om: G8, Rostock, Kravaller, Våld, Polisen, Göteborg 2001
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Jag glömde en sak. I Göteborg 2001 uppstod inte ett enda bråk vid de stora breda demonstrationerna. inet ett enda. Inte ens före eller efter.
Hörrnu. Vi är mitt i detta. Vi rapporterar vad vi ser och upplever. Ofta vet vi inte ens varför en given händelse uppstatt, exempelvis i lördags när kravaller uppstod 500 meter framför mig. Jag vet inte varför, men vi kommer ha gott om tid pa oss efter det här att sammanställa händelseförloppen. De deltagande grupperna kommer ocksa resa hem, sätta sig vid datorerna och skriva ner sina intentioner och syften och förhoppningsvis skicka ut dem till auto-media. Da publicerar vi. Sa ha lite talamod?
Att nyhetsmedierna gärna fokuserar på våldsamma demonstranter är inte så konstigt. Nyheter handlar gärna om det som är avvikande, uppseendeväckande, sensationellt, dramatiskt. En liten grupp demonstranter som kastar sten och bränner bilar samt poliser som svarar med våld och arresteringar är ur nyhetsredaktionernas perspektiv ”bra” nyheter – betydligt mer spännande än fredliga demonstranter, hur många de senare än är.
Nyhetsmedierna tenderar också att förenkla komplicerade skeenden. Alltså fokuserar nyhetsmedierna striden mellan två grupper – i det här fallet våldsamma demonstranter respektive polis – och glömmer bort den stora majoritet demonstranter som inte är intresserade av stenkastning utan som vill framföra sitt budskap med fredliga medel.
Så länge som en liten grupp människor tar till våld riskerar den stora, fredliga, majoriteten – och deras budskap – komma i skymundan i nyhetsmedierna. Och jag tror alltså inte att det nödvändigtvis är ett utslag av att borgeliga nyhetsmedia vill svartmåla vänstermänniskor. Mer troligt är att det är ett resultat av nyhetsvärderingen på nyhetsredaktionerna.
1915: Jag har förstahandsinfo. En tysk partikamrat till mig gick med ett av de autonoma blocken hela vägen. Enligt honom började det hela med ett par nazister som provocerade. Ett antal raketer sköts iväg och ett eller ett par knallskott sprängdes (raketerna och knallskotten såg och hörde jag själv också). Saker kastades på nåt amerikanskt och ett bankfönster smashades. Inget att bekymra sig för menade min kamrat.
Han menade vidare att polisen överreagerade kraftigt. Man attackerade våldsamt och de autonoma sprang bak och gömde sig bland andra demonstranter. Arbetarmakt och en turkisk grupp bildade kedja och stoppade polisen (bekräfat av två personer, bägge svenskar, som var precis bakom kedjan). De fick mycket stryk.
Så började det hela. Utvecklingen därefter och fram mot 16:45 följde jag på plats. Sen lämnade jag det inhägnade området och tillbringade sen tiden fram till 20:30 i centrala Rostock. Mellan 17:15 och 19:45 i ett område där jag inte såg en enda polis och inte ett enda problem (cirka 1000 meter från hamnområdet)
anders, du har säkert rätt i sak även om du inte är ensam om att ha förstahandsinfo. det jag vänder mig emot är att du tror att vi kan sätta oss och skriva analyser lika snabbt som vi kan skicka in aktuella rapporter om vad vi ser och hör – vilket i sig är väldigt begränsat. jag har t.ex inte en suck om vad som startade lördagens kravaller trots att jag var 500 meter därifran när det drog igang…
ha talamod sa kommer analyserna och de längre artiklarna – kan halla med om att det är frustrerande att bara läsa poängrapporter och stenkast-rapporter men det är nog sant man far leva med de forsta dagarna. eftertanksamheten och helhetsbilden kommer efterat… ha det.
Du har rätt, 1915. De djupare analyserna får komma senare. Jag kände att det var viktigt att komma ut med annan information direkt när jag kom hem, så jag skrev som en dåre. Massor med inlägg. Och idag har jag fortsatt, om polisen i Stockholm, som verkligen är bedrövlig.
Och nya analyser kan ju göra mina fösta felaktiga.