Socialdemokraten Kent Härstedt riktar skarp kritik mot regeringens förslag till begränsat antal mottagarländer för svenskt bistånd och mot urvalet av länder:
– Jag kan inte förstå varför vi i stort sett överger Asien där hälften av jordens fattigaste befolkning bor samtidigt som vi uppgraderar Europa och fördjupar samarbetet där. Målet med det svenska biståndet är att bekämpa fattigdomen och då ter sig en sån här fördelning märklig, säger Kent Härstedt till SvD.se.
Även vänsterpartiet och miljöpartiet har kritik liksom biståndsorganisationerna Forum Syd och Svalorna. Hans Linde (v) är bland annat kritisk till slopat bistånd till Nicaragua och Haiti samt att dessa ersätts av bl.a Turkiet och Serbien.
Biståndsminister Gunilla Carlsson försvarar sig med bl.a.:
– Behoven är oändliga. Men Sverige kan inte vara överallt och behoven är alltjämt störst i Afrika, sade Gunilla Carlsson vid en presskonferens i Rosenbad på måndagsmorgonen.
En som tror hon har hittat en anledning till regeringens förändringar av biståndspolitiken är Hanna Löfqvist. Jag vet inte om hon har rätt. Inte heller är jag säker på att regeringens linje är helt fel, även om jag håller med Forum Syd att man inte bara kan släppa länder man samarbetat med i många år.
Men en sak gör att jag funderar. Regeringen brukar inte agera i de fattigas intresse i första hand. Att hjälpa storföretag och de rika i Sverige är det som styr alliansregeringens politik i det mesta. Varför skulle inte det gälla också biståndspolitiken? Därför är jag trots allt mest skeptisk till regeringens förslag. Även om jag tycker att kritiken som synts i media inte är speciellt bärkraftig.
Borgarmedia: SVD1, SVD2, DN1, DN2, DN3, GP
Andra bloggar som kommenterar är: Alliansfritt Sverige, Jinge, Sven Elander, HBT-sossen
Andra bloggar om: Bistånd, Regeringen, Alliansen, Gunilla Carlsson, Forum Syd, Sida, Politik, Samhälle
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
SIDA‚Äôs standard kommentar ar nu ‚Äúvi ska nu satsa på aktörssamverkan inom prioriterade områden såsom miljö, demokrati och mänskliga rättigheter.‚Äù
SIDA har alltid anvant floskler for att forsoka lata klok nar man beskriver sin fatalt misslyckade verksamhet. Sossarna har alltid fokuserats SIDA hjalp till krigforande kommunist diktaturer. De ar for manga att rakna upp men nagra av sossarna favorit regimer har varit, Nord Vietnam, Kuba, Angola, Mozambique, Zimbabwe. Borgar regeringar har inte andrat mycket pa den politiken, dom minskade visst stodet till Kuba men inte mycket mer. Zimbabwe har fatt over 4 miljarder kr, stodet fortsatter nu med 130 miljoner per ar trots att regimen overgatt till total diktatur och anser sej ha rad att fora krig I andra lander. Hur effektiv har hjalpen varit? Nu ar det 80% arbetsloshet, 100.000 % inflation, medel livslangden minskar varje ar. Om man antar att 5 miljoner var utfattiga for 20 ar sedan, sa ar nog dubblet sa manga utfattiga idag. Dessutom sa fanns det job till de 5 miljoner fattiga for 20 ar sedan. Knappt nagon har jobb idag pga den socialistiska politiken som har forstatligat det mesta i landet. Som summering maste man konstatera att all u-hjalp till detta och manga andra lander har varit total bortkastad. 4-5 miljarder svenska kronor bortkastade pa sossarnas experiment med hjalpa regimen forvandlas ifran att ha varit en kapitalistisk kornbod mitt i sodra afrika till en fatalt misslyckad socialistisk planekonomi. SIDA’s babble, struntprat och fina ordval hjalper inte de miljoner som tvingats pa flykt eller mordats av de krigforande kommunist regimer som sverige bidragit till. Detta ar ett morkt kapitel i svensk historia som maste upphora och utvarderas, och talas om sa skattbetalarna far reda pa vad vi gjort. Sanningarna har fortigits for lange.
Och vad har Zimbabwe med socialism att göra?
Vad har sossarna med socialism att göra?
Vad har bistånd emd socialism att göra?
Svarpå alla frågorna: Ingenting
Orsaken till allt du räknar upp är kapitalismen som system och liberalismen som ideologi.