Google och Facebook

I gammelmedia tycks det nästan inte gå en dag utan att man larmar om diverse faror med moderna teknik. Det allra senaste är att SVD är rädda för Google Street View. Jag tror att alla dessa artiklar som tidningarna skriver på detta tema inte är nåt annat än rädsla för att förlora profit och läsare. Rädsla för att förlora en priviligierad position. Den rädslan tycks göra att de skräms av allt som har med Internet att göra.

Bloggen Det progressiva USA går ett steg längre än jag gör och hävdar att det handlar om att överklassen är rädd för att de ska bli synligare:

Det är intressant med den här tjänsten för de riktigt rika har hittills kunnat leva helt undangömda både i Sverige och USA. Men Google Map och Google Street View hotar plötsligt att sätta färg på de vita fläckarna på USA:s och Sveriges karta.

Jag tror att det är en för enkel förklaring men att den ingrediensen kanske också finns.

Men det finns också skäl för de stora tidningsdrakarna att vara nöjda med Google. De kommer tydligen högre i sökningar numera jämfört med för ett år sen.

Mot Facebook finns det ju sen länge en rad invändningar och överdrivna farhågor när det gäller integriteten. De flesta av dem kan säkerligen härledas till samma orsaker som rädslan för Google Street View. Man behöver ju faktiskt inte använda Beacon eller lägga ut såna uppgifter på Facebook att man är identifierbar av vem som helst. Integritetsintrånget är alltså valbart och därmed knappast nåt intrång alls.

Det finns naturligtvis en del problem med Google Street View, men som jag ser det finns det ännu större problem med alla de övervakningskameror som vaktbolag och polismyndigheter har överallt. De filmar ju hela tiden vilket inte Google gör. På samma sätt finns det problem med Facebook, men flertalet av dem handlar om användarna själva.

Borgarmedia: SVD, DN1, DN2, DN3, DN4
Andra bloggar om: , , , , , , , ,

Advertisements
  • Erik

    Det är svårt att omedelbart se en fara med facebook osv, det är så nytt att vi inte hunnit lyfta blicken än.

    Ett enkelt exempel kanske hjälper:

    Konservativ rik organisation i USA (för övrigt de som just nu styr landet) köper en lista på alla svenskar som är vänster eller liberaler och deras favoritfilmer, favvoböcker, musik, populära åsikter, OSV- alltså, allt man behöver veta för att kunna nå dig med ett budskap och påverka dig och dina vänner.

    Åsiktspåverkan kommer sedan smygande över så lång tid att du inte märker nåt själv, över flera år- kanske till och med tiotals år. Kom ihåg att det är samma organisationer som äger filmbolag, nyhetsredaktioner, förläggare, politiker.

    Mardrömmen: vakna om tio år och plötsligt får din gravida 14 åriga dotter inte göra abort- det har nu blivit olagligt, i sverige- och alla dina vänner tycker det är självklart.

    Det är tur att 99.9% av jordens befolkning inte har kapacieteten att vara så cyniska och paranoida att faktiskt tro att ovan exempel kan vara realistiskt.

    Men tyvärr, de 0.01% som har den kapaciteten håller just nu på att antingen föra dig bakom ljuset, eller försöker få dig att förstå. Av ren självbevarelsedrift.

  • Anders_S

    Så funkar det väl redan idag. Facebook innebär i väl i det hänseendet ingen egentlig skillnad. Det är förresten bl.a. det som Antonio Gramscis hegemoniteori handlar om.

  • Erik

    Jo, skillnaden är det att EN organisation lyckas samla in så MYCKET kunskap om så många.

    Jag tänker på Säpo’s åsikts-registrering mellan 1969- 1998, på USA’s regerings metoder när de ville rensa ut kommunistiska strömningar hos sina medborgare. På förbudet i sverige att samköra dataregister.

    Inga av ovan nämda organisationer hade ett så effektivt verktyg som facebook.

    Även i sverige baseras politiska partiers valkampanjer på sifo-undersökningar, där pulsen tas på medborgarna på vad som går hem och inte. Föreställ dig en sifoundersökning så extensiv som facebook’s alla fält man kan fylla i.

    Föreställ dig att den undersökning görs på över 30 MILJONER individer. Med hur många hundra tusen nya i veckan? Vad sägs om att sifo i nästa omfrågning även ber dig uppge (ange?) vad dina vänner kommer rösta på? Glöm inte skriva födelsedatum och… ämen fyll i ett helt formulär till, om ALLA dina vänner och hur du känner dem, så sifo kan verifiera sanningshalten i undersökningen vetja.

  • Anders_S

    Man jag väljer ju själv vilken info som ska finnas om sig själv på Facebook. Och vad hjälper det om man vet en massa om någon som heter Anders Svensson. Ingenting. USA har ju inte ens fattat det här med personnummer än.

  • Erik

    Du belyser på ett underbart sätt problemet. De allra flesta kan inte föreställa sig hur mycket makt man kan dra från statistik- kunskap. Inte jag heller för den delen, tills jag började sätta mig in i det här.

    Om jag vill grusa sönder vänsterns drömmar i sverige så vill jag inte veta var de har för adress, jag vill veta EXAKT i minsta detalj vad för sorts personer som finns i den gruppen, vad de gillar, vilka de känner, vilka i deras krets som är har normativt företräde, vem det är som tycker och vilka som håller med.

    It’s all about the numbers.

  • Anders_S

    ”Om jag vill grusa sönder vänsterns drömmar i sverige så vill jag inte veta var de har för adress, jag vill veta EXAKT i minsta detalj vad för sorts personer som finns i den gruppen, vad de gillar, vilka de känner, vilka i deras krets som är har normativt företräde, vem det är som tycker och vilka som håller med.”

    Så har ju alltid säkerhetspolisen arbetat. Men när det gäller Facebook så är det jag själv som bestämmer att de får lova tat ha information om mig. Jag väljer själv vilken. Det innebär naturligtvis att andra kan få veta en massa om mig. men bar det jag själv vill att de ska få veta. Jag lämanr informationen firvilligt. Inget tvång, inget hemlighetsmakeri. Ingen som gör nåt mot min vilja. Det kan naturligtvis vara ett problem. Men det är inget integritetsproblem.

  • Erik

    Bra och viktig kommentar, det är inget integritetsproblem. Man kan ju i princip vara helt anomym ifall man vill. De vet ju inte om det namn man valt är ens riktiga namn. (Ifall de inte samkör med IP- adressen och man loggar in från hemdatorn vill säga).

    Likheten med säkerhetspolisens kartläggningar slår mig också. Gissa vilka två risk kaptial bolag som har investerat mest pengar i Facebook?

    Har är svaret:
    http://www.albumoftheday.com/facebook/

    Vad har du för kommentar till det Anders?

  • Facebook kan man inte säga upp.