Först skickar arbetsgivaren hem Markus Persson. Sen säger man upp honom med hänvisning till att han inte varit på jobbet. Inte med hänvisning till att han inte följde anställningskontraktet, inte med hänvisning till att han inte följde företagets regler. Utan för att han inte var på jobbet. Något som arbetsgivarens beslutat att han inte skulle vara.
Hur ska arbetsgivaren ha det? Vill man killen ska jobba eller inte? Först säger arbetsgivaren att han inte får jobba som han ser ut och sen sparkas han för att han inte jobbar.
Det var fel redan i första skedet, att skicka hem honom på grund av utseendet. Nu blir det ännu mer fel. Att säga upp honom på grund av ett beslut som arbetsgivaren tagit. På grund av att han följde arbetsgivarens order. Gör som din arbetsgivare säger och bli uppsagd. Ja, ni märker själva hur korkat det blir.
Om han hade varit med i facket hade det säkert ordnat sig på nåt sätt. Med jobbet tillbaka eller skadestånd. Men nu blir det svårt.
Borgarmedia: HD1, HD2,
Andra bloggar om: Helsingborg, Markus Persson, Rött hår, Uppsägning, Facket, Fackligt, Fackliga rättigheter, Arbete, Arbetsmarknad, Politik, Samhälle
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
kommenterade precis det här i ett tidigare inlägg. Men en sak, enligt aftonbladet är den här killen med i facket.
Enligt tidigare artiklar i DN, SVD och HD är han inte med i facket. Först trodde facket det, men sen sa man att han inte var med.
Hej! Det här är Markus Persson. Ja just den Markus Persson som för två år sedan förlorade jobbet pga ”ovårdat yttre”. Jag vill tacka för din fina artikel angående mig och mitt hår.
Jag vill ge en kommentar till varför jag tog mig till lokalpressen den dag jag blev hemskickad. det är många som tyckt att jag krävt uppmärksamhet enbart för mitt utseende. Visst att det blev väldigt mycket uppmärksamhet pga av min hårfärg. Allt grundar sig på tidigare mobbningar inom företaget, orättvisa gentemot mig som människa osv. När jag började reklamfabriken 2005, så var jag blond och skäggig, mer ovårdat yttre då anser jag. 2006 färgade jag om mitt hår till svart och rakade av mig mitt skägg. Eftersom vi bar företagets kläder så var egentligen det svarta håret det enda ”privata” jag kunde visa av vem jag var.
Efterhand ville jag pierca mig, vilket jag också gjorde. Både en och två piercingar i underläppen blev det. Men till slut fick jag ta av båda för att behålla jobbet. Detta var i början av 2007.
Därefter jobbade vi väldigt hårt, för hårt, för att hinna med allt. Till slut så sjukskrev jag mig i maj 2007 för att jag fått magkatarr. Eftersom jag dessutom var mobbad på Reklamfabriken så tillät sig chefen att övertalas av mobbarna att jag sjukskrivit mig för att slippa jobba. Chefen hade avskedspapperna klara när jag skulle komma tillbaka. Men en arbetskamrat som jag jobbade med väldigt nära, hade gått in och räddat mig, så chefen rev papperna.
När jag fick reda på dessa grejorna så började min lojalitet mot företaget tryta. Därför gick jag till Helsingborgs Dagblad den 26 november 2007 för att berätta hur man kunde bli behandlad på ett företag man jobbat hårt för i år.