Inte bra för polisen

Inte bra för den borgerliga regeringen. Inte bra för Thomas Bodström. Så kan väl ruljansen runt rikspolisstyrelsens chef Stefan Strömberg sammanfattas.

Efter att polisen fått omfattande kritik för sin insats i samband med kravallerna i Göteborg 2001 av den statliga Göteborgskommittén, sattes det förnyelsearbete som redan tidigare inletts bättre fart. Stefan Strömberg har vad jag förstår haft en pådrivande roll i detta, som helhet betraktat positiva förnyelsarbete.

Den kritik polisen fick av Göteborgskommittén är samma kritik som jag kunnat läsa i några interna PM från polisen som handlar om polisens hantering av så kallade särskilda händelser.

Bland särskilda händelser kan nämnas sådant som Palmemordet, Göteborgshändelserna och mordet på Anna Lindh. Kritiken, både internt och externt har varit allvarlig i nästan alla sådan händelser under senare år, med undantag av att offentlig kritik mot hanteringen av Anna Lindh-mordet uteblivit. Detta därför att det mordet faktiskt löstes ganska snabbt. Men av de interna PM:en som jag läst framgår att det var en ren tur att det löstes så fort. Insatsen präglades även här av bristande ledning, dålig samordning och konkurrens mellan olika polisenheter och avdelningar.

Den bok, Mordet på Anna Lindh, som spaningsledaren i Anna Lindh-mordet, Leif Jennekvist skrivit, förvränger så vitt jag förstår alltså sanningen. Utifrån sina egna intressen framställer han det som om utredningen var ett under av effektivitet och ett riktigt skolboksexempel på en bra polisutredning. Av det interna material jag tagit del av framgår det dock att så faktiskt inte var fallet.

Sammantaget är det alltså så att det interna samarbetet mellan olika polismyndigheter, mellan Säpo och lokala polismyndigheter, mellan RPS och de lokala polismyndigheterna, mellan kriminalpolis och ordningspolis inte fungerar som det borde. Något som spelat en stor roll i de misslyckande insatser polisen gjort i samband med många s.k. särskilda händelser. Men som även smittar av sig på polisens arbete med vardagsbrottslighet.

Om det nu är som man kan befara, att nydaningen och förändringsarbetet inom polisen kommer att avstanna när rikspolischefen Strömberg slutar är detta verkligen inte bra. Den svenska polisen fungerar inte bra och behöver verkligen reformeras. Det gäller inom många områden, men speciellt när det gäller att hantera särskilda händelser, som exempelvis de just nu pågående Salem-demonstrationerna.

På det politiska planet är det uppenbart att rikspolischefen inte fått det stöd han hade behövt från ansvarig politiker, dvs justitieminister Beatrice Ask. Något som slår tillbaka mot den borgerliga regeringen som återigen visar att de inte är regeringsdugliga. Den socialdemokratiske ordföranden i justitieutskottet, Thomas Bodström framstår också i en underlig dager när han redan innan Strömberg fått beskedet att han måste avgå, går ut med det i media. Nog för att jag kan förstå att Bodström vill sätta käppar i hjulen för borgarregeringen, men agerandet luktar faktiskt lite illa.

Som jag ser det är det oerhört viktigt att förändringsarbetet mot en effektivare och mänskligare polis fortsätter under den nya rikspolischef som ska tillsättas. Lägre chefers förändringsobenägenhet eller polisfackets och enskilda polismäns konservatism ska inte sätta käppar i hjulen för en i stora drag positiv utveckling. Om förändringsarbetet nu avstannar är det inte var för den svenska allmänheten, inte bra för polisen, ett underkännande av borgarregeringen (har jag väl iofs inte så mycket emot) och ett minusbetyg för Thomas Bodström.

Intressant?
Borgarmedia: DN1, DN2, DN3, SVD1, SVD2
Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements