I en i flera stycken okej artikel om Forum för Levande Historia (FFLH) och diskussionen om denna statliga propagandainrättning hemfaller Daniel Levin åt ren förfalskning när han påstår att Håkan Blomqvist och hans artikel i Aftonbladet om kommunismens brott kan jämföras med Jan Myrdals famösa förnekande av folkmordet i Pol Pots Kambodja.
Att skriva så är inte bara förljuget, det är också en ren förolämpning mot en person, Blomqvist, som ägnat stora delar av sitt liv åt att bekämpa stalinism såväl som kapitalism för den delen. Håkan Blomqvist tillhör ett parti, Socialistiska Partiet, som aldrig har stött Sovjet, aldrig har backat upp Mao, aldrig har stött Pol Pot. Att jämföra Håkan Blomqvist och hans artiklar med Jan Myrdal och dennes skriverier är verkligen att blunda för historien och verkligheten. Det är helt enkelt ohederligt av Levin.
Intressant i detta sammanhang kan ju vara att se vad Håkan Blomqvist och hans partikamrater (som exempelvis jag) skrivit om Pol Pot och Jan Myrdal eller om andra inkarnationer av stalinistiskt förtryck.
Så här skriver Lars Henriksson om Fröberg-Idlings bok Pol Pots leende (som ju Myrdals artikel handlade om) bl.a.:
I ett bibliotek i Phnom Penh hittar den unge biståndsarbetaren Peter Fröberg Idling en gulnad svensk bok. Det är en skildring från ett besök 1978 i Pol Pots Kambodja av fyra medlemmar i Vänskapsföreningen Sverige-Kampuchea med Jan Myrdal i spetsen.
Fröberg förfäras över innehållet: hyllningar till en regim som gått till eftervärlden som en av 1900-talets värsta. Med besöket som röd tråd söker han i Pol Pots leende förstå vad som hände i 70-talets Kambodja och hur var det möjligt att resa i ett land där massmord pågick och komma hem med idel lovord.
och
Ursprungsfrågan, om nu det var möjligt för den svenska delegationen att bara se kulisser, blir dock obesvarad. Den röda tråden fransar sig och han hamnar i återvändsgränder. Till en del beror det på själva uppgiften; många är döda eller vägrar prata. Av juridiska skäl, som den gamle statschefen, Khieu Sampan, av mer privata skäl, som några av resenärerna eller som Myrdal som – självfallet – inget ångrar.
Och mina inlägg här på bloggen om Kambodja, Pol Pot etc kan ni läsa om ni följer denna länk. Om Jan Myrdal har jag skrivit följande, Jan Myrdal har aldrig betytt något för mig.
Läs gärna även vad Håkan Blomqvist skrivit i andra sammanhang liksom vad SP, SP:are och trotskister har skrivit på följande sajter och länkar om sin syn på stalinismen och annat:
Marxistarkivet
Trotskijarkivet
International Viewpoint
Läs också: Var Lenin en massmördare? och mer om stalinism.
Intressant?
Borgarmedia: SVD1, SVD2, SMP1, SMP2
Läs även andra bloggares åsikter om FFLH, Forskning, Forum för Levande Historia, Håkan Blomqvist, Daniel Levin, Socialistiska Partiet, Statlig historieskrivning, Socialism, Stalinism, Maoism, Pol Pot, Historia, Politik, Samhälle
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Du skriver att SP ”aldrig har backat upp Mao”. Delvis sant, antar jag, men samtidigt menade ni väl att han inte var stalinist, och att det rådde proletär diktatur i Kina?
”Det går inte att se Mao Tse-tung som en stalinist. Vore han det, skulle det aldrig ha upprättats någon proletariatets diktatur i Kina.”
–http://www.socialistiskapartiet.se/e107_files/downloads/rh_9-3.html
Socialistiska Partiet har ”aldrig har stött Sovjet”, skriver du vidare. Också sant, men bara om man enbart menar politiskt stöd. Däremot trodde jag att SP är tydliga med principiellt och ovillkorligt militärt stöd för Sovjetunionen?
”Vårt principiella ställningstagande för en politisk revolution i de av byråkratin behärskade länderna och vår inte mindre klara och principiella föresats att försvara Sovjetunionen och andra byråkratiserade arbetarstater i varje partiell eller generaliserad militär konflikt med imperialismen.”
–http://www.socialistiskapartiet.se/e107_plugins/content/content.php?content.300
Problemet för er är att Levin har rätt när han beskriver Blomqvists argumentationsteknik som ”bortförklaringar och urskuldande relativism”.
Blomqvists text om Lenin var en massmördare är ett exempel på detta.
Undrar vem det som är ohederlig eller ej?
Det handlar förstås om politiskt stöd. SP har aldrig stött Sovjet politiskt. Det är samma hållning som med Kuba. SP försvarar Kuba gentemot imperialismen samtidigt som vi kritiserar bristen på demokrati i landet.
Och texten om Lenin är ett typexempel på motsatsen till det Anders hävdar.
Tack för svar, Anders. Bra att SP försvarar Kuba mot imperialismen, men förespråkar politisk revolution osv. Gäller samma sak för Nordkorea?
En till fråga, hur ställer du dig till det jag skrev om SP och Mao?