Den borgerliga alliansregeringen, ledd av Fredrik Reinfeldt, fortsätter med skattesänkningar. En del skattesänkningar kan var bra, men det finns problem. Dels är det problem att man så uppenbart i flera fall gynnat de rika, överklassen. Men det finns också andra problem med att sänka skatterna oavbrutet.
Ett annat problem med ständiga skattesänkningar är att man får en situation med underfinansiering av den gemensamma välfärden. Kommunalisering av verksamhet får också ofta som konsekvens en viss underfinansiering. Underfinansiering leder till sämre kvalitet och krav på privatisering för efektivitetens skull höjs från överklassen och medelkalssen. När detta sen genomförs får det såna konsekvenser som Vårdval Stockholm fått. Sämre vård för fattiga och bättre vård för de med bättre betalningsförmåga, de rika, eliten, borgarkalssen och den övre medelklassen.
Genom ständiga skattesänkningar tvingar alltså den borgerliga regeringen in samhället i en ond spiral där det blir allt sämre för vanligt folk, arbetare och andra låginkomsttagare.
I princip har jag inget mot skattesänkningar, men det får inte gå ut över den gemensamma välfärden på det sätt som den nuvarande politiken gör. Istället kan skattesänkningar för vanligt folk kanske finansieras genom att exempelvis reseavdragen tas bort. Dessutom en miljöpolitisk och klimatpolitisk vettig åtgärd.
Intressant?
Borgarmedia: SVD1, SVD2, SVD3, SVD4, AB, DN, SVD5,
Läs även andra bloggares åsikter om Fredrik Reinfeldt, Skatter, Skattesänkning, Gemensam välfärd, Borgarna, Alliansen, Borgarregeringen, Regeringen, Ekonomi, Skattepolitik, Politik, Samhälle
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Fast staten har ju ett överskott så det finns ju pengar att ta av, att man väljer att lägga dem på hög ist kan ju inte skyllas på skattelättnaderna.
Nej, inte direkt kanske, men på borgarregeringen och ossaran innan dess. Därför att man har en policay me dutgiftstak och återbetalninagr av skulder som medför att det blir nedskärningar. Skattesänkningar innebär att utgiftstaket sänks och så blir det den effekt jag anser finns. Dessutom finns det en psykologisk effekt. Att lägga över kostnader på kommunerna är också ett sätt som regeringen anvämt för att förbättra sina keonomiska siffror med underfinansiering som resultat. Sen kan man hänvisa till ett överskott i staten som ett skäl till att sänka skatterna.
Nu är jag visserligen borgare, men jag ser din poäng.
Jag håller med om att rent pengamässigt har de senaste skattesänkningarna gynnat höginkomsttagarna, men procentuellt sett ligger det nog jämnt, undantaget fastighetsskatten.
Det är horribelt att den inte avskaffas rakt av, nu är det bara mångmiljonvillorna som får sänkt och det rimmar illa.
Min åsikt är att ska skattesänkningar ske ska de ske underifrån, genom grundavdraget.
På så vis ökar köpkraften/minskas bidragsberoendet bland de som har det sämst ställt.
Annars förespråkar jag platt skatt.
Det ska inte vara en straffavgift på att ha det gott ställt.
Vad är mest optimalt låga skatter eller höga skatter? Sverige ligger bland högskatteländerna och har gjort sedan många år tillbaks. Incitament contra att många möjligen utnyttjar samhällets förmåner som blir konsekvensen av höga skatter.
Spiral nedåt som Anders menar eller spiral uppåt som kan vara en konsekvens av låga skatter. Sverige sägs ha en negativ utbildningspremie genom att högutbildade som senare tjänar bra beskattas hårt.
Vad som stör mig mest är att jag får ett intryck av när jag ser mig om i samhället är att de som har drabbats allra hårdast av livets nitlott inte tycks få de resurser som de borde få. Detta räcker absolut nuvarande beskattningsnivå till. Rationaliseringspotentialen och möjligheten till nytänkande inom statligt område är stor på många områden inte minst inom försvaret som alliansen har tagit tag i ordentligt. Socialdemokraterna har byggt upp en omfattande statlig byråkrati som behöver ses över.
Intressant blogg och jag är imponerad över Din verksamhet hittills.
Hälsningar
Inge