1-maj i Göteborg

Socialistiska Partiet hade sitt sedvanliga möte på Järntorget. I år var det ett möte som var ovanligt väl förankrad i den kamp som förekommer bland svenska arbetare. Först ut var Christer Lindsjö, gruppstyrelseordförande i grupp 31 på Volvo Tuve i Göteborg och en av de som varit aktiv i den senaste tidens protester på Volvo Lastvagnar i Göteborg.

Han är också en av undertecknarna av det upprop som gjort av ett stort antal fackligt aktiva i Sverige, från långt upp i norr till långt ner i söder. Ett upprop som kräver demokratiska och kämpande fackföreningar och kamp mot kapitalismens kris:

Nu får det vara nog av reträtter och handlingsförlamning. Vi kan inte längre låta oss hunsas av en arrogant högerregering och giriga direktörer och kapitalister som kan gömma sig bakom en oduglig facklig och politisk opposition mot finans- och kvartalskapitalismens djupa kris. Vi vägrar acceptera en ny massarbetslöshet och att det än en gång är de arbetande och de arbetslösa, sjuka och fattiga pensionärer som ska betala för de rikas kris.

Efter Christer Lindsjö följde Erik Helgesson, en av de hamnarbetare som är inblandade i strid med arbetsgivaren Göteborgs hamn om vettiga arbetsvillkor och för att hamnen ska förhandla med det fack som arbetarna i hamnen faktiskt tillhör, Hamnarbetarförbundet. Mötet var kort sagt mycket bra, eller som en annan metallarbetare, Lars Henriksson på Volvo Personvagnar uttryckt det:

Jag tror aldrig att vårt parti ordnat ett Första Majmöte som känts så äkta. Med Erik Helgesson från Hamnarbetarförbundets avdelning 4, djupt inbegripen i striden mot såväl bolagsledning som kommunpolitiker i Göteborg som huvudtalare och Christer Lindsjö, ordförande i Metalls grupp 31 på Volvo Lastvagnar och ledande i veckans protester mot varsel och aktieutdelning som ”support act”, blev Första maj för ovanlighetens skull något mer än en ritual. Vårt möte blev en påminnelse om att klasskampen finns och att vi arbetare inte behöver vara passiva offer utan kan slåss där vi står. Befriat från svulstig retorik och stora ord på det sätt man kan vara när det man gör i vardagen räcker som argument. Att socialdemokraterna som talare hade Anneli Hultén, som för en vecka sedan i en debattartikel tillsammans med hamndirektörerna hetsade mot Hamnarbetarförbundet och Olle Ludvigsson, som i veckan personligen försökte stoppa Volvoarbetarnas lyckade uppvaktning vid huvudkontoret, gjorde kontrasten mellan de två linjerna i arbetarrörelsen nästan övertydlig.

Mötet hade ungefär 200 åhörare och kändes mycket bra. Socialistiska Partiet har inte på många år haft någon demonstration i Göteborg och antalet deltagare på de som genomfördes var ungefär som åren innan med en omfördelning med färre i SAC:s tåg och fler i Vänsterpartiets:

Vänsterpartiet 1800 (+400)
Syndikalisterna 1550 (-150)
Socialdemokraterna 1510 (räknades ej förra året)
Kommunistiska Partiet 840 (+190)
Rättvisepartiet Socialisterna 110 (-70)

Intressant?

Bloggat: Röda Malmö, Kildén & Åsman,
Borgarmedia: SVD1, 2, HD, AB1, 2, 3, 4, 5, 6, GT1, 2, EX1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, KVP1, 2,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Blogged with the Flock Browser

Tags: , , , , , , , , ,

Advertisements
  • TB

    Med tanke på alla stora ord om kapitalismens kris, på denna sida och annorstädes, känns deltagarantalet, 5810 personer (…hur man nu kan räkna så nogrannt), vid första maj demonstrationerna i Göteborg något ”futtigt”.

    Om man tittar på SCB’s statistik för Göteborg 2007 (Göteborg 480) finns i runda tal 285000 yrkesverksamma av vilka då cirka 2 procent deltog i manifestationerna.

    Den ungefärliga fördelningen av den traditionella basen för denna typ av demonstrationer är att det finns cirka 40000 ”arbetare” inom industri, hantverk och byggnad, vårdanställda uppgår till cirka 25000 och gruppen serviceyrken av olika slag uppgår också den till 25000. Totalt gör detta omkring 90000 personer av vilka då 6 procent var ute och demonstrerade.

    Slutsatsen blir att det trots denna ”kapitalismens kris” knappast går att tala om ”massornas mobilisering”.

    Kan det vara så att invånarna i vårt postindustriella samhälle faktiskt inte tror så mycket på socialism och dess planekonomiska teorier. Trots allt har det till dags dato aldrig kunnat visas att en planekonomi givit en tillväxt bättre är den som kunnat skapas i ett marknadsekonomiskt (d.v.s. kapitalistiskt) system. Och detta trots talrika försök allt sedan 1917.

  • Erik

    Som sagt, varför ljuger du om syndikalisternas siffror? Det var minst 3000, närmare 3500. Om dina siffror stämmer så är det det minsta tåget på över 10 år och det var det största jag deltagit i.

  • Anders_S

    Jag ljuger knappast. SP har en person som kan räkna varje individ i tågen. Han har gjort det i 20-talet år. Hans siffror är korrekta. arrangörer överdriver däremot generellt siffrorna. Det gäller också Göteborgs LS. Rent visuellt kunde man också lätt se att det var färre människor på Masthuggstorget än året innan.

  • Erik

    Konstigt då det var det största tåget på år och dar och det håller alla man pratat om med om. Även Expressens reporter sa att det var riktigt stort med flera tusen personer.

  • Jag kan i stort bekräfta Svenssons siffror. Jag räknade själv Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Syndikalisterna och KP, och fick ungefär samma siffror. (Något högre för samtliga partier, men proportionerna stämmer.) Skrev själv en bloggpost i ämnet i går. Jag är också en van räknare, och också van att deltagarna i en demonstration nästan alltid tror att det var många fler i tåget än vad det egentligen var.

  • Tycker alla siffrorna låter enormt små. Likadant med GP/Polisens siffror. Enligt dem skulle det varit ungefär samma i år som i fjol hos (v), det verkar knappast troligt. De som jag pratat med säger att det var relativt stort skillnad. Själv har jag inte varit i Göteborg på ett par år, men jag upplevde att jag tyckte det var tunt på Kungsto(r)get, jämfört med vad jag minns. Måste också säga att de flesta tal jag hörde (Spanienfrivilliga, delar av (v) och delar av -r-) var bra i år. RKU-aren Tove har dock en hel del kvar tills hon får den där äkta ”r-ar” göteborska dialekten…

    TB: Förutom ovanstående så tycker jag att det är väldigt intressant att läsa alla dessa som skriver ner första maj. Om vi i stället för att jämföra bakåt i tiden tittar på vad det är som egentligen händer. Tusentals människor går ut och demonstrerar och visar offentligt var de står. Det är starkt.

    Propagandan mot första maj är så stark så att om man själv inte ids åka in till stan på första maj så kan man lätt förledas att tro att det är glesa led och misströstan, vilket faktiskt inte är fallet.Om folk visste hur kul det är så skulle nog fler gå!

    För övrigt börjar jag känna mig gammal- alldeles för många av gamla bekanta gick med barnvagn i år!

  • Anders_S

    Demonstrationsarrangörer har alltid överdrivit siffrorna. Ofta med flit (man vet att man inte är så många som man säger), men ännu oftare genom att man räknar felaktigt.

    Polisen i Göteborg anger normalt för höga siffror. Det har varit så sen 2001 med några få undantag.

    Skillnaden mellan SP:s (Anders Karlssons siffror) och Ulf Bjerelds kan förklaras med att de stått på lite olika platser och räknat. Demonstrationer har ofta en tendens att växa på vägen. Men också med att man även om man räknar individer så missar man emellanåt.

  • Pingback:   1-maj med Socialistiska Partiet — Mullvaden()

  • Pingback: Rapport från 1 maj « Vänsterns Studentförbund Göteborg()