Den förväntade segern för Hizbollah och deras allians uteblev i det libanesiska valet. Istället vann deras huvudsakliga motståndare, en koalition under ledning av Saad Al-Hariri.
Det handlar visserligen om en koalition som bara kan sitta vid makten så länge som de kristna är enormt överepresenterade i Libanons parlamnet och shiiterna underrepresenterade. Författningen är nämligen sådan att olika religiösa grupper garanteras en andel av platserna i parlamentet, baserat på en folkräkning som gjorde i samband med att Libanon skulle bli självständigt. Sen dess har befolkningssammansättningen förändrats avsevärt. Shiiter är den överlägset största gruppen och de har definitivt inte flest platser i parlamentet. Dessutom lever en stor grupp människor sen länge i Libabon utan någon form av demokratiska rättigheter, nämligen de palestinska flyktingarna, som främst är sunnimuslimer, men också kristna.
Hizbollah accepterar nederlaget och säger:
Hizbollahs ledare Hassan Nasrallah erkände sig på måndagskvällen besegrad och sade att han accepterar valresultatet.
– Vi accepterar valresultatet i god sportsmannaanda. Jag vill också gratulera de som vann, de som tillhör majoriteten och de som befinner sig i opposition, sade Nasrallah i ett tv-sänt tal.
Hizbollah spelar uppenbarligen med i och accepterar det parlamentariska spelet och demokratin (som den nu är i Libanon). Det är definitivt en rörelse som är allt annat än terrorister.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Libanon, Hizbollah, Saad al-Hariri, Nasrallah, Politik, Samhälle
Från Konfliktportalen.se: Jinge skriver CNN om Piratpartiet, cappuccinosocialist skriver Lagena – det är där det händer, Anders_S skriver Antikapitalister i Europa – “valseger” i Portugal, Björn Nilsson skriver Diverse om EU-valet, Kristoffer Ejnermark skriver Vänstern behöver ett nytt arbetarparti
Att säga att Hizbollah är allt annat än terrorister är väl kanske att ta i. Dom är möjligen mycket annat också. /*Osanna påståenden, borttaget*/ #AS
Men det är ju väldigt bra att dom visar andra sidor än våldet! Och det vore väldigt trevligt om Libanon kunde få fred.
Strutsman,
läs avsnittet om ”det fria kriget” i din lilla skrift, ”Om kriget kommer”. Det är inte terrorism när folk organiserar sig för att kasta ut en invasionsstyrka, det är folkets rättighet. Ordet terrorism så som det används idag skulle göra motståndsrörelserna i det Tredje riket till terrorister. De kallades förvisso terrorister, men av en sida jag tror få vill bli förknippade med idag.
Sedan när är Saad al-Hariri kristen?
Tycker överlag att det blir mer och mer felaktigt att bara tala om libanesisk partipolitik i termer av religiös hemvist. Partierna är (kommunisterna undantagna) sekteristiskt uppdelade, men de båda blocken har partier och väljare från alla grupper. Valet 2009 har varit ett mer ideologiskt och politiskt val än de föregående.
Viktigt också att markera att de palestinska flyktingarna inte är libaneser, och inte heller vill bli libaneser. I Libanon finns ett konsensus (mellan alla libanesiska partier och de palestinska organisationerna) att palestinierna ska återvända till sitt hemland.
Lätt felskrivet av mig, där angående Hariri. Ändrar.
Om palestinierna: Oavsett vilket är min ståndpunkt att man ska ha rösträtt där man bor. Flyktingar i Sverige har rösträtt i kommunval och om de har dubbla medborgarskap i alla val. Detta även om de har för avsikt att flytta nån annan stans sen.
Det relevanta för flyktingarna är om ett medborgarskap kommer ses som en ursäkt för att förneka dem deras rättigheter gällande det land de fördrivits från. Detta är en självklar oro som har sin grund i praktisk politik. Annars är det naturligtvis så att de bör ha rösträtt i Israel, det land de fördrevs från.
Hampus. Jag förstår det, men det finns ingen teoretisk motsägelse mellan rösträtt i Libanon och rätt till att återvända. I praktiken kan det finnas det.