I många länder har främlingsfientliga och fascistiska partier såväl som högerpopulister tagit sig in i EU-parlamentet. Särskilt tydlig har denna utveckling varit i England, Nederländera och Slovakien där dessa partier stärkts avsevärt. I en del andra länder har det dock funnits en motsatt trend.
Främst bland dem är Frankrike där antalet mandat för le Pens parti Nationella Fronten halverats. Även i Belgien har fascisterna gått bakåt, Vlaams Belang har tappat röster. I Polen likaså, där hara fler högerextremistiska partier tappat mandaten. I själva verket är det faktiskt så att antalet mandat för högerextrema partier minskat. De har mandat i fler länder, men färre än tidigare.
Så utvecklingen är ganska olika i olika länder vilket sammantaget över hela Europa inte visar en solklar trend för tillväxt av de fascistiska partierna. Länder fascister och högerpopulister har kunnat hållas tillbaks är dels sådana där det förekommit sociala strider såsom Lettland och Frankrike, dels länder med starka vänsterpartier/organisationer utan allianser med socialdemokratin som Portugal och Frankrike. Men även i länder där det funnits andra typer av missnöjepartier, som Sverige.
Jag är följaktligen helt överens med Daniel Poohl i Expo om att högerextremisters framgångar i EU-valet faktiskt överdrivs. Det finns dock all anledning att vara vaksamma ändå.
Intressant?
Bloggat: Bjereld, Kildén & Åsman,
Borgarmedia: DN, AB1, 2, SVD,
Läs även andra bloggares åsikter om Europa, Högerextremister, Fascister, Le Pen, Vlaams Belang, Lettland, Frankrike, Missnöjespartier, Vänstern, Samhälle, Politik, EU, Fascism, Högerextremism
Från Konfliktportalen.se: MJE skriver Miles Runs the Voodoo Down – moral och ansvar., Jinge skriver De nya parlamentarikerna – Föredettingar, Björn Nilsson skriver Ett historiskt parallelluniversum?, kvinnopolitisktforum skriver “Arbetsskador minskat med 40 %”?, Anders_S skriver Arrangörer på rockfestivaler jagar inte knarklangare, kimmuller skriver Aktivisternas pressmeddelande – samt soundtrack
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Vad är viktigast för tillbakagången? Är det ett vänstermotstånd eller är det för att de traditionellt borgliga partierna mer och mer anammar fascisternas kärnfrågor?
Det viktigaste är att det finns vänster (både ur parti- och rörelseperspektiv) alternativ som snackar klassfrågor och som upplevs som reella alternativ av arbetarklassen, som ju i de flesta länder är fascisterna viktigaste väljargrupp i sidan av småborgarna. Frankrike och Portugal är typexemplen på detta.
Givetvis, måste vänstern hela tiden angripa fascismen och dess tendenser. Men tittar man enbart på små fascistpartier så kanske det framstår som fascismen går bakåt. Men om de traditionellt borgliga partierna samtidigt vrids mer mot fascism, så har inget vunnits, tvärt om.
Utsagan Fascisterna i Europa backar, må vara sann, men fascismen kan ändå ha gått frammåt.
Har vänstermotståndet minskat de små fascistiska partierna, så har man all anledning att vara glad och dela ut ryggdunkar. Men är det den traditionella borgligheten som stått för minskningen så är läget allvarligt och då är det dags att fördubbla ansträngningarna.
Nej, så tycker jag inte att det är heller. Politiken vrids åt höger oavsett om sossar eller högerpartier sitter vid makten. I stort sett har regeringspartierna straffats i EU-valet. Sosseregeringar mer än konservativa regeringar.
Genom att vänstern är så liten (både i form av rörelser och partier) förmår man inte förhindra privatiseringar och nylieberalism (men det är inte fascism och de stora konservativa partierna är inte fascister). Så nej, jag anser inte att fascismen går framåt, däremot går högervridningen i samhället framåt.
Men det är inte riktigt samma sak, även om den ökade övervakningen och kontrollen kan ses som ett fascistiskt inslag i detta liksom anti-romska lagar i praktiker i en del länder.