Förvirrad Neuding om monarki och LAS

Paulina Neuding i SVD förmår uppenbarligen inte urskilja vad som ingår i en demokrati och vad som inte gör det. Inte heller vad som är demokratiskt och vad som inte är det. Att ha en monarki med arvkungadöme är inte demokratiskt. Det är huvudanledningen till att vänstern (och många andra) är mot monarkin. Inte något annat. Ekonomi och annat är petitesser i sammanhanget.

Så långt verkar Paulin Neuding hänga med. Fast det är förstås märkligt att hon anser att det finns fördelar, som dessutom överväger, med en arvsmonarki? Vilka då om man får fråga? Men sen är det slut. Längre än så hänger inte Neuding med, inte ens hjälpligt.

Ett förvirrat resonemang om vanliga människor och vanliga människors rättigheter tar vid. I en demokrati av Sveriges modell (med de begränsingar i demokratin som ändå finns) väljer vi representanter. Till riskdagen och till andra församlingar. Det är demokratiska val till detta i Sverige. För att skydda utsatta människor, sådana som kämpar för bättre arbetsmiljö, högre löner, bättre skydd osv har LAS beslutats i demokratisk ordning i den svenska riksdagen.

På samma sätt ingår föreningsfriheten i demokratin. Det innebär också att alla arbetare har rätt att organisera sig i fackföreningar. Fackföreningar som sedan i demokratisk ordning har rätt att förhandla om villkoren på arbetsplatserna.

Och att samma fackföreningar, precis som alla andra föreningar, också har rätt att ställa krav riktade mot beslutfattare och makthavare i riksdag och regering. Därför har vi lagar som LAS, MBL, arbetstidslag och mycket mer. På grund av att människor organiserat sig och ställt krav. Det är så vårt samhälle utvecklats.

Detta tycks inte Paulina Neuding begripa. För henne innebär detta att vanligt folk inte får göra som de vill. Men de som inte kan göra hur de vill är de som är motståndare till demokratiska inslag av typen föreningsfrihet osv. De människor som inte behöver gemenskapen för att klara sig.

De som Neuding kallar meritokratin, de som jag kallar borgarklassen, eliten. För de viktigaste meriter de har är att de är födda med rätt föräldrar och rätt efternamn för att kunna bli en del av makteliten i det svenska samhället. Det är dessa människor som inte vill ha demokratiska lagar som LAS, MBL, arbetstidslagar osv. Det är denna elit, som också kungahuset tillhör, Neuding försvarar. När hon tycker att arvsmonarkins fördelar är fler än nackdelarna och när hon tycker att demokratiska lagar är sämre än odemokratiska kungahus.

Läs också: Avskaffa kungahuset

Intressant?
Bloggat: Peter Andersson, Rabiatfeminism,
Borgarmedia: SVD1, 2, 3, DN, AB1, 2, 3, GP,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • ”riskdagen” i tredje stycket är en klockren felstavning… 😉 Med våra politiker vid rodret är det stor risk för grundstötningar av olika slag…

  • NetRunner

    Tack för dom orden.Mycket bra skrivet.

  • Roligt att höra dig på P1 idag och skoj att höra partinamnet också!

  • TB

    Vad skulle den praktiska skillnaden bli om vi bytte statsskick?

    Ser vi på uppfyllandet av de uppgifter som grundlagen ålägger skulle skillnaden här sannolikt vara lika med noll. Tanken hos de ”konspiratoriska” socialdemokratiska grundlagsfäderna, om jag förstått det rätt, var att ett talmannen vid ett eventuellt statsskicksbyte skulle tillföras de uppgifter som ligger på kungen.

    Vad förlorar vi då vid ett statsskicksbyte?

    – En förlust är givetvis en nästan tusenårig tradition, vi hör till de äldsta monarkierna i världen, med allt vad detta innebär i form av kulturbärande.

    – En mer konkret förlust är att vi frånsäger oss den extra uppmärksamhet som en kung/drottning/prins/prinsessa ger i våra kontakter med utlandet. Detta gäller så väl stat som näringsliv. Det finns ett värde här, jag har sett det med egna ögon så säg inget annat.

    – Vidare frånsäger vi oss möjligheten att som statschef ha en person som står vid sidan om det politiska livet och som då på ett annat sätt företräder helheten utan att sitta fast i det dagliga ”politiska käbblet”.

    Vad vinner vi då vid ett statsskicksbyte?

    – Ja, möjligen en princip.

    Utifrån ovanstående perspektiv delar jag alltså Paulina Neudings analys att vi har mer att förlora än vad vi har att vinna på att ändra statsskick. Det finns sällan anledning att ändra något för ändringens egen skull och då i synnerhet inte när den praktiska nyttan är obefintlig.

  • Anders_S

    TB: Ja, talmannen kan ta över. SÅ fungerar det i Schweiz har jag för mig. Eller så kan vi få välja statschef. Om han sen kalls kung eller president skiter jag. Men han blir demokratiskt vald.

    För övrigt bekräftar du min uppfattning om Neudings text. Ur demokratisk synvinkel förlorar vi inte ett skit på att avskaffa kungahuset. Utan vi vinner och det var det som var poäng. Demokrati är värd att försvara, men inte en arvsmonarki.

  • MJE

    Så länge vi har en arvsmonarki, kan Sverige inte rätteligen kalla sig för demokrati. För även om kungafamiljen inte har någon formell politisk makt, så har de en symbolisk makt. De måste berövas även denna.

    Det andra alternativet är att installera en kejsare istället. Det ger ju klart mycket mera PR än en kung. Om det var nu det man var intresserad av. Förslagsvis jag.

  • Sophie

    Ofta brukar jag tycka att DN har galna ledare men här blir de allt slagna av SvD.

    Bra inlägg Anders.

  • Strutsman

    Demokrati måste förenas med mänskliga rättigheter. Det får inte vara tillåtet ens för en majoritet att göra vad som helst. Mänskliga rättigheter är viktigare än demokrati. Och på ungefär samma sätt kan man ju tycka att det är orimligt att en majoritet av arbetsmarknaden mobbar ut en minoritet, även om det beslutats i demokratisk anda. Jag tycker t.ex. också det. Vi bör ha schyssta spelregler som inte diskriminerar någon!

  • TB

    SIFO fick i mars följande svar på frågan:

    Vill du behålla eller avskaffa monarkin?

    Alla: Ja 75%, Nej 15%, Vet ej 9%
    S: Ja 74%, Nej 16%, Vet ej 10%
    V: Ja 43%, Nej 50%, Vet ej 7%
    MP: Ja 46%, Nej 39%, Vet ej 14%
    M: Ja 84%, Nej 9%, Vet ej 7%
    Fp: Ja 76%, Nej 19%, Vet ej 5%
    C: Ja 97%, Nej 2%, Vet ej 1%
    KD: Ja 74%, Nej 26%, Vet ej 0%

    …sedan skall alla opinionsundersökningar tas med en eller två nypor salt men otvivelaktigt är det ändå så att den svenska monarkin har ett starkt stöd.

  • …av någon konstig anledning. Jag fattar det helt enkelt inte.

  • lasse

    Något mer lismande och servilt än svensk medias förhållande och granskning av landets statschefsämbete och monarkin får man leta efter, en evighetslång dokusåpa som stryks medhårs.

    Som när Tom Alandh i dokumentären ‚Äùkungen och jag‚Äù försiktigt frågade dåvarande SVT chefen Eva Hamilton om inte deras inställning till kungafamiljen var något servil? Devot inte servil svara SVT-chefen och de var inte alls för servila.

  • TB, det där var en skön frågeställning! Vill du ha ost eller korv på smörgåsen? Ja.

    Jag undrar vad de som varken ville behålla eller avskaffa monarkin hade för åsikt. 😛

  • TB

    Hampus:
    Världen är dessbättre inte svart eller vit. Jag tillhör inte dem som tror att en fråga alltid har ett ja eller nej som svar, verkligheten är komplexare än så.

    Vad gäller just denna fråga, så visst jag vill behålla monarkin, och förklaringen till detta har du i det jag skrivit ovan, en avvägning av för- och nackdelar som leder till min slutsats. Sedan kan andra komma till andra slutsatser vilket jag också respekterar.

    För övrigt blev det ost på frallan nyss 🙂

  • TB, jag tänkte på denna bit:

    ”Vill du behålla eller avskaffa monarkin?

    Alla: Ja 75%, Nej 15%, Vet ej 9%”

    Vad ville de 15%:en som varjen ville avskaffa eller behålla monarkin? Något att grubbla över.

  • Martin

    Hampus,
    frågeställningen sifo hade var:
    ”I det långa loppet, tror du att monarki eller republik är bäst för Sverige? ”

    Här är undersökningen:
    http://www.sifo.se/Public/Dynamic/ArticleFile.aspx?FileId=de6ef009-6f1f-4821-bb2a-999c05547c1d

  • Nu var det ju inget roligt längre. 🙁

  • lasse

    Republik är inget konkret alternativ om man inte definierar det, republik kan ta sig många olika former.

    Frågeställningen blir alltså, vill du ha ost på mackan? Finns det inget annat att välja? Nej egentligen inte bara en obestämbar röra som vi inte vet vad det är, vill du ha ost eller inte på mackan? Ja, e det det enda som bjuds tar jag väl det.