Socialdemokraterna har bestämt att de är positiva till privatskolor. En logisk följd är då också att tillåta vinster i skolföretagen. Det finns i stort sett bara ett fåtal sätt att driva skolverksamhet med vinst.
Det första man bör ha klart för sig är att det offentliga betalar för skolverksamheten (med skattepengar alltså). Det är i allmänhet nåt upplägg med en viss betalning per elev. Hur ska då en sådan verksamhet gå med vinst? Man kan göra på flera sätt, antingen kräver man mer per elev än den kommunala skolan (och så är det på en del orter), man skär ner på personaltätheten (förekommer också), man avvisar resurskrävande elever (också något som händer), man skär ner på kvaliteten på andra sätt (städning, material etc). Allt detta innebär antingen en kvalitetsmässigt sämre skola eller en dyrare skola.
Det kan nämligen också bli så att kostnaderna i den allmänna skolan blir högre då man har de krävande eleverna. Detta måste betalas, samtidigt som det blir vinster i de privata skolorna. Det blir därmed en överflyttning av pengar (det vi betalat i skatt) från offentlig sektor till privata företags vinster. Att flytta pengar till borgerligheten, de rika, på detta sätt ligger inte i arbetarklassens intressen och borde inte ligga i ett arbetarpartis intresse.
Intressant?
Borgarmedia: SVD1, 2, 3, DN1, 2, 3, 4, AB1, 2, 3, 4,
Läs även andra bloggares åsikter om Socialdemokraterna, Skolpolitik, Privatskolor, Skolföretag, Vinster, Samhälle, Politik
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Det är tragiskt att sossarna har gett vika för marknadskrafterna (även) i skolfrågan. Din argumentation är logisk och principiell riktig. Men finns det empiri som stödjer tesen att privata skolor sorterar bort resurskrävande elever?
Umebo: Jag tror inte att det finsn generella bevis för att det hädner. men det har förekommit en hel del exempel på att det hänt, både i Stockholm och Göteborg. Jag tror inte det är vanligt, men att det förekommer.
Om du ser någon undersökning som behandlar detta område så kan du väl tipsa om det. Striden mot privatiseringsivrarna förs bäst med fakta, logik och god retorik.
Om det händer att friskolor tackar nej till elever så förstår jag inte varför du inte anmäler det till Skolinspektionen. Det är nämligen förbjudet och förekommer enbart i de fall då kommunen inte överför de resurser, som denna elev har i kommunala skolan, till den fristående skolan eller om det skulle medföra alldeles för stora kostnader för kommunen (tex bygga in en hiss).
Anledningen till att du inte anmäler är troligen att du inte vet om något sådant fall eller också att du vill kunna fortsätta sprida din vrång-propaganda.
Göran: Jag har ingen personlig kontakt med någon privatskola (mina barn är vuxna och mina barnbarn yngre än 4 år) och har alltså ingen egen erfarenhet. Så naturligtvis kan jag inte anmäla någon.
Däremot har det rapporterats flera gången i både GP, DN och SVD om skolor som inte tagit mot elever. Oftast har man angett helt legitima skäl (det finns sådana). Du medger ju själv dessutom att sådant förekommer (trots att det ska vara olagligt).
Men det fungerar även så att arbetarklassen inte sätter sina barn i privatskolor av olika skäl. I arbetarklassen hittar man fler barn som kräver mer resurser av skolan och på det sättet skapas också ojämlikheter och orättvisor. Det emst etxrema fallet av missburk i privat skolverksamhet som jag hört talas om är en förskola i Stockholmsområdet. Det finns artiklar om det på http://www.internationalen.se/
Men grundproblemet är fortfarande varför våra gemensamma pengar ska hamna i fickorna på företag som tar ut sina vinster i skatteparadis och som inte betalar tillbaka något till det svenska samhället så som är fallet med ägarna av flera av de stora privata skolbolagen i Sverige.
@Anders_S
Jag är förvånad över dina smala syn på hur man kan spara pengar (=generera vinst) i en verksamhet. De exempel du räknar upp som områden där man kan spara pengar är i och för sig korrekta, men som du så riktigt påpekar leder åtgärderna i flera fall till en sämre skolkvalitet, vilket i längden är helt kontraproduktivt för en verksamhet som ska ge långsiktig lönsamhet.
Det finns idag en hel del moderna ledningsmetoder som kan appliceras på alla typer av verksamhet som ökar kvaliteten OCH lönsamheten. De mest kända är de som har utvecklats inom fordonsindustrin (Toyota) och med din närhet till, och intresse av fordonsindustrin på västkusten så borde begreppen LEAN, TQM och Kaizen inte vara helt obekanta. Kärnan i alla dessa metoder handlar om att minska slöseriet på alla nivåer i en verksamhet och att koncentrera resurserna till det som ger värde för kunden (för en skola så handlar det bland annat om att utbilda elever). Genom att applicera dessa filosofier på en skolverksamhet så är det fullt möjligt att utveckla både kvalitet och lönsamhet.
/*Här polemiseras mot någonting som varken jag eller nån annan här har hävdat, borttaget, och också of-topic, kvaliten i offentliga skolor och vad vi kan göra åt den handlar mitt inlägg inte om, skriv om det i en egen blogg istället*/ #AS
1. Det finns i alla fall empiriska erfarenheter av att privata skolor har sorterat bort elever med funktionshinder, med hänvisning till att det är för dyrt. Det har de rätt att göra med dagens lagstiftning. Det utbröt en liten mediastorm om detta i oktober förra året, minns jag, och Synskadades Riksförbunds kongress protesterade i frågan.
2. Det är fantastiskt att någon kan se lean production som något positivt. Såvitt jag vet innebär det i första hand att den anställde slits ut så snabbt som möjlig, bl.a. genom att alla mikropauser tas bort. Det är inget jag önskar att någon människa ska utsättas för.
Förvisso finns mycket resursslöseri inom skolan. Och det är otroligt att den fortfarande bedrivs på nästan hantverksmässig nivå dvs varje lärare arbetar som vore han eller hon ett småföretag som ska sköta allt inom verksamheten inkl byråkratisk administration. Men mycket av detta är så att säga beslutad policy som om något har blivit värre under 00-talet dvs medan privatskolesystemet har funnits.
Jonas: Att utbilda människor är liksom inte massproduktion. Om dina ideér skulle förverkligas skulle vi hamna i den värsta av mardrömmar. Det fascistiska mardrömssamhället där all ska stöpas i samma from. Obehagligt och mycket otrevligt. Bilindustrins metoder lämpar sig inte för utbildning av individer, utan möjligtvis för massproduktion av robotar.
Jag har haft fackliga uppdrag i bilindustrin i 20 år och min fru är rektor, så jag vet att du inte vet ett skit om detta, Jonas. Det du skriver är bara okunnigt och obehagligt. Fascistisk rent av. Massproduktion av människorobotar och de som inte platsar, vad vill du göra med dem? Samma som i Chelmo kanske?
I övrigt tog jag bort bitarna om att offentlig sektor måste förbättras. Det är ingen som hävdat något annat. Se min kommentar.
Jo, jag tror att det finns en del uppenbara fall där privatskolorna försökt (och lyckats) att glida undan resurskrävande elever. Själv känner jag till ett fall där en rektor på en privatskola (friskola) trodde att den något resurskrävande eleven skulle ”passa in” på hans skola. Det är väl så det funkar. Privatskolorna förbjuder inte de resurskrävande eleverna att söka in, med de försöker lite subtilt glida undan sitt ansvar. Så funkar en marknadsbaserad verksamhet i en liberal demokrati. Vackra honnörsord försöker dölja krassa vinstintressen. Nåja, detta är ju varken nyheter eller speciellt ologiskt. Tycker väl dock att en och annan vänsterakademiker borde ta och utreda dessa utsorteringsmekanismer så att man med större kraft kan hävda att så är fallet. Vinstintressen inom välfärdens område strider ju trots allt mot väl etablerade demokratiska principer.
För övrigt kan jag väl säga att det troligen finns andra sätt att driva skolor med vinst också. Men det avgörande problemet med att föra över skattepengar til privata ägares fickor kvarstår.
@Anders
Jag har jobbat med kvalitetsutveckling i både varu- och tjänsteproducerande verksamheter de senaste 10 åren. Mitt inlägg baseras på mina egna erfarenheter. Och mina erfarenheter, liksom mina kollegers och litteratur inom området är entydiga. Det finns ingen automatik mellan sänkta kostnader och sämre kvalitet. Det var därför jag svarade på ditt inlägg, mer precist den del där du säger ‚Äù Hur ska då en sådan verksamhet gå med vinst?… Allt detta innebär antingen en kvalitetsmässigt sämre skola eller en dyrare skola.‚Äù När du därmed påstår att sänkta kostnader i en verksamhet per automatik leder till sänkt kvalitet så har du fel, fel, fel.
Av ditt svar så förstår jag också att dina erfarenheter av kvalitetsutveckling är, milt sagt, ej odelat positiva. Jag vet inte hur man har jobbat inom de verksamheter där du har varit, men om kvalitetsutvecklingen var inspirerad av någon slags fascistisk vision om att skapa en Metropolis-liknande löpande bandet organisation så kan jag förstå din starka reaktion. Men i sådana fall så var de som jobbade med kvalitetsutveckling där ungefär 90 år efter sin tid. I modern kvalitetsutveckling så är det centralt att människan är organisationens främsta resurs.
Nu blev jag något långrandig igen, så jag repeterar det centrala i min kommentar och det jag vill understyrka: Det finns många sätt att spara pengar i en verksamhet utan att sänka kvaliteten.
För övrigt så var det premiär för mig att höra någon kalla modernt kvalitetsarbete för fascism.
Du skriver att det du retar dig på är att skattemedel kan hamna som vinst i privata fickor och gör de ttill en belastning för friskolor. Hur ovanligt är det att skattemedel går till privata fickor? Anställda får lön. De som säljer tjänster eller varor till det offentliga tar ut sitt pris som bidrar till vinst i det företaget, tex går vissa läromedelsförlag, byggföretag, ventilationsföretag osv med vinst. Den som tar risken och startar och lyckas driva en konkurrenskraftig fristående skola genererar en vinst i sitt företag. Dock är det inte alla friskolor som går med vinst heller, för den delen. I de fallen får ägarna skjuta till pengar. Hur skulle det sett ut om friskoleföretag inte skulle få gå med vinst?
Det du vill är att det inte ska finnas någon konkurrens för den offentliga verksamheten överhuvudtaget. Lev i drömmen att det vore det bästa. (Jag kan väl avslöja att jag tycker tvärtom, utsätt det offentliga för mer konkurrens)
Göran, att göra anmälningar torde ha samma effekt som när någon inte blir insläppt på krogen på grund av fel hudfärg. Bara inbjudna, inga med jeans, det är fullt, etc…
Friskolor vet också hur de ska hitta på ursäkter.
Vad har långsiktighet med saken att göra? Tjäna 10-15 miljoner via besparingar och undermålig kvalitet. Låt sedan skolan klappa ihop, pengarna redan intjänade. Så funkar det tyvärr ofta i praktiken eftersom det är av ideologiska skäl som beslut om friskolor fattas.