Ikea:s fiffelbonusar

Den företagskonstruktion som Ingvar Kamprad valt för IKEA är redan från början maximerad för att betala så lite skatt som möjligt. Konstruktionen är ett rent skattesmitarupplägg med ett företag, Ingka Holding som driver varuhusen och ägs av en stiftelse i Nederländerna. Överhuvudtaget är ägandet mycket snårigt och komplicerat i syfte att bl.a. dölja insyn:

Redan i början av 1990-talet grundade Ingvar Kamprad Ingka Holding, ett holländskt bolag som är ”alla Ikeaföretags moder”, som Economist uttrycker saken. Ingka Holding ägs i sin tur av likaledes holländska Stichting Ingka Foundation, en skattebefriad, icke-vinstdrivande juridisk person.

Konstruktionen är riggad för att minimera skatt och öppenhet samtidigt som den rikligt belönar familjen Kamprad och gör koncernen immun mot uppköpsattacker från andra företag.

Varumärket Ikea och all produkters varunamn och märken ägs av ett separat företag, Inter Ikea Holding:

Bolaget Inter Ikea, som ligger utanför stiftelsen, tar in pengar genom franchiseavtal med de enskilda Ikeavaruhusen. Det bolaget hade 2004 intäkter på 631 miljoner euro, närmare 6 miljarder kronor. Bolaget ägs av ett företag på Nederländska Antillerna som styrs av ett förvaltningsbolag på Curacao. Vem som är ägare till de bolagen vill Ikea inte avslöja. Att det handlar om familjen Kamprad är ingen vågad gissning.

Med tanke på detta är det inte speciellt förvånande att ett hemligt bonusavtal för ett antal direktörer i Ikea avslöjats. Ett bonusavtal där pengarna betalas ut i ett skatteparadis i Västindien (där också ovan nämnda Curacao ligger), Brittiska Jungfruöarna (British Virgin Islands). Ytterligar ett fall av skattesmiteri och skatteplanering i Ikea-koncernen alltså. För det är det vanliga upplägget i IKEA helt enkelt. Skattesmiteri och skatteparadis är vardag i koncernen:

Trots att man är ett konsumentnära företag som är arbetsgivare åt 123 000 anställda och årligen har cirka 600 miljoner kunder som spenderar cirka 220 miljarder kronor i varuhusen, väljer företaget att inte gå med på några som helst intervjuer där de själva inte dikterar villkoren och väljer tidpunkten, mediet och journalisten.
”Att Ikea inte ställer upp på intervjuer är symtomatiskt för företagets arrogans. De anser inte att man behöver göra det”, säger en person med mångårig erfarenhet av företaget.

Denna brist på transparens och tillvändhet mot omvärlden är talande för Ikea, menar uppgiftslämnare som lyfter fram en förklaring till att företaget bygger en mur kring sina tyngsta chefer:

”Det är svårt att kombinera transparens med avancerade skatteupplägg genom stiftelser. På till exempel en presskonferens skulle man inte kunna välja att inte svara på vilka personer som står bakom en viss trust på Nederländska Antillerna.”

[…]

Ikea genererar alltså en vinst på cirka 10 procent av bolagets omsättning. Med andra ord betalas det in cirka 20–22 miljarder kronor till stiftelserna och trusterna i skatte­paradisen – varje år. Stiftelser som ska syfta till ”att främja och stödja innovation inom arkitektur och inredning”, som det hävdas i Stichting Ingka Foundations stadgar.

De högsta cheferna ser som sagt dessa pengaflöden och hur lönsam möbeljätten är. Och dem har Ingvar Kamprad sett till att tillfredsställa på andra sätt än bara lön.

Ett vinstdelningsprogram finns för en handfull av Ikeas fem sex viktigaste chefer, avslöjar en källa som deltagit på ledningsgruppsmöten där detta diskuteras för Veckans Affärer.

Denna ersättning betalas ut på bankkonton på Brittiska Jungfruöarna, beläget öster om Puerto Rico i Västindien. Långt bort från insyn från svenska skattemyndigheter. Det är endast vid misstanke och utredning Skatte­verket kan begära utlämning av information och detta sedan i augusti då Brittiska Jungfruöarna efter påtryckningar från OECD skrivit avtal om informationsutbyte med bland annat Sverige.

Intressant?
Bloggat: Röda Malmö,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements