Vargjakt i djurpark

Direkt efter att den svenska vargjakten i praktiken avslutats blev det ändå mer vargjakt i Sverige. Men denna gång inte i vildmarken utan i en svenska djurpark, Skånes Djurpark. Djurparkens vargar tog sig ut ur sitt hägn och djurparken fann sig tvungna att avliva hela flocken på 10 djur.

På något sätt aktualiserar det inträffade de rykten som alltid verkar finnas bland vargmotståndarna i Sverige. Att vargar från djurparker har planterats ut eller rymt. Nu verkar det inte troligt då udnersökningar visat att de svenska djurparksvargarna, som härstammar från vilda vargar infångade på 1950-talet i Skandinavien, inte är genetiskt släkt med den vilda vargstam som finns i Sverige idag:

Varggenetik

Röd färg visar dom olika genvarianter funnit i dom Skandinaviska och Finska vargarna, och svart färg visar var dessa varianter har påträffats utanför dessa områden. Talen visar antal vargar från dom olika områden som ingått i undersökningen. Variant D finns enbart hos djurparksvargarna.

Vid en nyligen offentliggjort undersökning som omfattar 100 hanvargar från norra Europa hittade man i alt 17 olika varianter av Y-kromosomer.
Av dom undersökte vargarna var 14 viltlevande skandinaviska vargar som skjutits eller trafikdödats och 13 från Svenska Djurparker. Bland dom Skandinaviska vargarna hittade man 4 olika Y-kromosomvarianter, här kallad A, B, C och D. Varianten C fanns endast hos ett enkelt individ som blev skjuten nära Malmberget i Norrland i 1977 och D endast hos djurparksvargarna.

I vargarna från Finland hittade man i alt 4 olika varianter och dessa hittade man även hos dom Ryska. Hos dom Baltiska hitta man dock endast igen 3 av dessa 4. Dessa 4 genvarianter är på kartan markerat som E, F, G och H.

Detta betyder med andra ord att den nuvarande bestånd av varg i Skandinavien inte grundar sig på vargar utplanterade från dom Svenska djurparkarna.

Eftersom dom Svenska djurparksvargar stammar från vargar fångat i Skandinavien på 50-tallet, betyder det även att den nuvarande bestånden inte kan har sitt ursprung från dom vargar som fans i Sverige före 1980.

Man har även lyckats att få fram DNA från en större antal vargar som död före 1980 genom att utvinna denna från pulpan i tänderna på kranier som finns i olika museisamlingar.

Dom äldste av detta femtiotal ”historiska” vargar som ingick i undersökningen kan dateras tillbaka till 1800-talet, men inte heller här hittade man spår som kan knyta dessa till nutidens vargpopulation.

Det verkar inte vara nåt tvivel om att de nuvarande vilda vargarna i Sverige på hansidan inte härstammar från djurparksvargarna, men samtidigt är det ju lite underligt att de genvarianter som finns hos hanarna i den svensk-norsk vargstammen inte går att finna bland varken djurparksvargar, vilda vargar i Finland, Ryssland eller en bland de ”historisk” svenska vargar som undersökts. Anledningen kan förstås vara det låga antal vargar som duenrsökt och de varianter som finns i dagens svensk-norska vargatsam kan ju finnas i Ryssland och Finland trots att man inte hittat dem där i det fåtal vargar man undersökt.

Förutom Skånes Djurpark finns vargar i fler djurparker i Sverige som exemplvis, Nordens Ark, Skansen, Järvzoo och Borås Djurpark. Nämnas kan att de svenska djurparksvargarna i likhet med de vilda vargarna i Norge/Sverige haft och har problem med inavel och negativa effekter av denna.

Intressant?
Bloggat: B&P,
Läs även andra bloggares åsikter om Varg, Vargjakt, Hägn, Skånes djurpark, Djurparksvargar, Rykten, Utplantering, Genetik, Inavel, Natur, Zoologi, Samhälle, Politik